Predikan i Elimkyrkan söndag 11.00

Ska bara hålla en enda predikan under julhelgen. Det blir i morgon klockan 11.00 i Elimkyrkan. Ska då börja en ny predikoserie som ska pågå under januari månad, och kommer att handla om viktiga vägval för församlingen. För att förenkla, vägvalet förnyelse eller väckelse. Ska försöka utmana, och måla ut om vad det innebär att vara en församling som lever i väckelse. En församling kan leva i tillbakagång, minska, inga människor kommer till tro, stigande medelålder. Den kan leva i stagnation, ungefär plus minus noll, fokus är att hålla igång befintlig verksamhet och behålla de församlingsmedlemmar som man har. Förnyelse handlar om att vara en relevant församling, med bra inriktning och organisation, där folk trivs, och nya kommer med. Enstaka personer kommer till tro. En församling som lever i väckelse präglas dock att något mer. Det finns en stark Guds närvaro som är påtaglig, ett större antal personer kommer till tro, hela tiden. Det är en församling som påverkar omvärlden och bidrar till att hela samhället blir bättre, det var den sorts kristendom som t.ex. präglade de breda folkväckelserna som drog fram i Sverige under andra halvan av 1800-talet.

Hur kan man som församling och som enskild kristen, gå från att leva i en ständig förnyelse till att leva i ständig väckelse. Jag ber till Gud att få tag i några glimtar av svaret på frågan.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Orvar

    Märkligt att bibeln är tyst om detta fascinerande budskap. Men det bygger väl på ett hopkok av lite verser här och var förstår jag.

  • Joni7229

    Har vuxit upp i församlingar som ständigt talat om väckelse och som till 99% lagt ansvaret för den frånvarande väckelsen på församlingen. Är idag inte så säker på att man bara kan förlägga ansvaret där. Delvis kan det kanske bero på att församlingen inte gör det den är ålagd att göra. Men det kan också bero på att folket inte vill ta emot evangeliets budskap. Bibeln och inte minst historien är full av exempel på detta. Hur klart, gammeldags, nymodigt, relevant eller pedagogiskt evangeliet än presenteras, så är en majoritet av svenskarna dessvärre inte intresserade. Det vill ytterst få inse. Det är lätt att slå an en ivrig ton från predikstolen, men ute i verkligheten möter jag mest misstro och rent hat när Jesus och evangeliet presenteras. Man kan vara hur god vän som helst med människor, men ju tydligare man blir med den kristna tron, ja, då blir de ofta mer försiktiga och rent av fientliga. Sedan har vi detta med att det faktiskt ändå är Gud som står bakom det vi kallar väckelse.

  • Samuel

    Jag blir ånyo förvånad av dina olika uttryck av vad en församling borde vara – jag tycker det är en riktningsförändring av din blogg under det senaste året – förmodligen beroende av att du gått in i en tjänst som församlingspastor. Är det inte petigt att göra skillnad på en församling som lever i förnyelse och en som lever i väckelse? Att väckelsens uttryck såg ut som det gjorde från mitten av 1800-talet och en bit in i 1900-talet kan ju också bero på det utgjorde ett ”modernt” tillhörande av en frikyrka till skillnad från ”den gamla” statskyrkan. Ibland tror jag vi romantiserar orsakerna till de olika väckelserna. En av orsakerna till pingstväckelsens utbredning i början av 1900-talet var att den attraherade främst kvinnor – den hade svårare att locka till sig arbetande män. Jag gör inte anspråk på att ha hela bilden klar för mig men har en känsla av att kristna frikyrkoledare inte gärna talar om de helt mänskliga orsakerna till de s.k. ”väckelserna”.

  • Ulf Stenlund

    Bäste Orvar
    Bibeln är verkligen inte tyst om den stora väckelsen på första pingstdagen. Finns någon kalenderbitare som kan säga om 3000 döpta på en dag fortfarande är väckelserekordet?

  • http://www.hallstromper.blogspot.com/ Per Hallstrom

    Är väckelse ett direkt resultat av en församlings genomförda insatser – bön, verksamhetsplanering, olika aktiviteter? Eller finns det också ett irrationellt inslag som gör att framgången/väckelsen ”kommer när den kommer” och att vi har svårt för att se orsakssambanden? Jag tror det sistnämnda!

    Ganska belysande för detta är vad Olof Djurfelt sa vid ett besöki i vår församling för ett par år sedan: ”Vi kan med våra böner påverka en framtid som vi aldrig får uppleva.” Med det synsättet blir det inte lätt att med säkerhet identifiera orsakerna till en församlings uppnådda resultat.

  • Anonym

    Förstår mångas reaktion på denna bloggpost men jag har kommit fram till att vi behöver termer som beskriver företelser, både biliska och utom-bibliska. Där kan väckelse eller förnyelse vara användbara.

    Och om vi kan åstadkomma väckelse? Nej det tror jag inte men om vi tar bort hindren som finns så kan Gud göra resten. Det är som Paulus skriver i 1 Kor, 3:6-9 ”Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, bara Gud, han som ger växten. Den som planterar och den som vattnar är ett, men var och en skall få sin lön efter sitt arbete. Vi är ju Guds medhjälpare, och ni är Guds åker, Guds bygge.”

  • Anonym

    Sök först guds rike…

    En hunger först och främst att gud ska avslöja mer av sin kärlek och sin vilja, bli en tiggare vid himmelrikets port och be att få se . Väckelse folket var ju ofta ”åskledare” som tog ner guds kraft på jorden och spred den i församlingen och i samhället…så urviktigt är ju att ha ”uppkoppling” genom bön exempelvis och att gud talar och visar mer av sin nåd och stora kärlek.

  • Orvar

    Ulf: Det är väl inte pingtdagen Stefan ska predika om? Utan tre typer av kyrkor, eller tillstånd?

  • wildwest

    tomasolsson skrev en tänkvärd tanke: vi kan undanröja hindren för Gud att ge en väckelse, mer kan vi inte göra. Jag tror o hoppas att alla troende kristna vill ha väckelse, Men hur kommer man dit? Jag vet faktiskt inte längre själv, annat än just att undanröja hindren så långt möjligt är och sen fortsätta be.

    Som någon sa är människor i allmänhet komplett och totalt ointresserade av religiös tro, det hjälper inte vad som sägs. Bibeln visar också att storstilade under inte imponerar. Så kallade sökarvänliga gudstjänster är motsatsen till inspiration för tro, det är som att servera en trestjärnig restaurangs meny utspätt i vatten. Vem vill äta sånt? Moderna anslag i musik och talarstil tilltalar en del en kort tid, sen har trenderna ändrats och man är mossig. Vi kan bara undanröja hindren, men själva hitta på väckelsen tror jag inte vi kan.

  • kjell

    Jesus sa mitt hus skall vara ett bönehus men ni har gjort det till en rövarkula.
    Luk.11:16 står det att Jesus inte ens accepterade att man bar något genom helgedomen
    Vi är idag långt ifrån det gamla bönehuset.Idag är många av våra bönehus butiker som säljer gamla prylar som ”sägs” gå till mission.Men vad jag förstår går det mesta till den egna verksamheten.Vad det gäller våra ”Gudstjänster” så är ofta sången på ett annat språk som inte jag förstår,och allt vräks ut i högtalare så att jag får ont i öronen.Då går mina tankar till när Jesus talade till många tusen utan denna elektronik,och det budskapet hörs än idag.
    Någon sa att vi måste likna världen för att få med oss dom unga,jag tror inte på det vi måste få våra unga att längta till det lilla enkla bönehuset som blir som en oas. Ef.5:19

  • wildwest

    För min del tror jag att budskapet måste vara tidlöst, dvs det är inte så mycket inramningen som är intressant utan ordet, predikan. Tron kommer av predikan som kommer utav Guds ord. Många moderna gudstjänster jag sett och bevistat lägger allt krut på inramningen, predikan är några minuter allmänmänsklig snällism. Det kommer ingen omvända sej på.

    Lägger vi vikt vid inramningen, dvs sång, dans, teater, osv, då hamnar vi snabbt i ett fack där vi tilltalar ett fåtal. Modern ösig lovsång tilltalar yngre med en viss typ av musiksmak, det tilltalar inte alla, inte dom som gillar techno, rap eller hårdrock. Det tilltalar inte äldre som får ont i öronen, liksom Kjell, eller dom som inte förstår engelska tillräckligt bra så att texterna ger behållning. Jag har märkt att i tuffa tider så sjunger inte engelska enstaviga lovsånger inom mej utan dom gamla poetiska psalmerna på svenska som berättar om hela bibelsammanhang. Dans är det många som inte förstår sej på, bara dom som gått Cullbergs dansakademi, liturgisk dans är ju nåt helt annat än disco. Teater är inte heller hela befolkningens grej, hur många går regelbundet på teater? Lägger vi vikt vid inramningen riskerar vi hela tiden att snäva in vår målgrupp och när vi kristna till slut fått till en slags professionalism i dessa genrer har tilltalet redan blivit ålderdomligt. Det här är ingen framkomlig väg!

    Jesus talade rakt upp och ned, så gjorde även apostlarna. Vad som isåfall behöver slipas upp är retorisk talekonst och (externt) argumentationsteknik, men – framförallt – personliga gudserfarenheter som ger det personliga anslaget, som ger engagemang och drivkraft utan att talaren varken behöver övertyga med röststyrka eller idrottsliga akrobatkonster.

  • Nils

    Jag både läser och lyssnar på Swärd med stort intresse, i varje fall mycket mer än andra kristna personligheter, (nåja de är inte så många), som jag får tillfälle till bekantskap även om det är på distans via nätet och inte alls personligt. Således lyssnade jag på den senaste predikan i Elimkyrkan (via nedladdning av ljudfil). Intressant att Missionskyrkan hade såna enorma framgångar innan pingstväckelsen bröt fram i början på 1900-talet.

    Om detta med kyrkan och väckelsen i dagens Sverige får jag känslan av att det liknar ett moment 22. Kyrkan är inte (tillräckligt) intressant så länge där inte är väckelse. Väckelsen kan inte komma så länge kyrkan inte är intressant. En annan bild är katten kring den heta gröten. Väckelsen är het som en gröt (eller potatis) och ingen kommer åt att äta av någon orsak eller flera orsaker, om det är hettan (rädslan att bränna sig) eller nåt annat som är i vägen, inte vet jag. Men väckelsen är väl till sin natur het. Svalnar väckelsen är den inte intressant längre, precis som kall mat inte är aptitlig. Ska försöka följa de kommande predikningarna av Swärd om väckelsen. Det finns hos Swärd både ämnesbredd, kunnighet, språklig elegans (inklusive humor) kombinerat med engagemang och äkthet. Jag tror det är allt detta i samma person som gör det hela så intressant, spännande och unikt, det är mitt intryck och så känner jag, (och nu försöker jag inte alls smörja på och vara inställsam heller). Det är inte alls säkert att jag alltid tycker och tror likadant i alla frågor, men jag tar iaf intryck.

  • http://www.mamres.net/ Haggaj

    Intressant ämne. Jag skall genast ladda ned predikan och lyssna.