En lysande bok om Olof Palme

Har nu läst igenom Henrik Berggrens bok på 700 sidor om Olof Palme. Berggren är ledarskribent på Dagens Nyheter. Boken är en utmärkt analys av Sveriges moderna historia. Den speglar mycket mer än bara Palmes eget liv, utan sätter in hans levnadshistoria och relaterar den till Sveriges moderna politiska och ekonomiska utveckling. Oavsett vad man tycker om Palme och hans politiska gärning så är boken ett standardverk om Sveriges moderna historia. Jag är tveksam till vissa sidor av Palmes politiska gärning, framförallt på familjepolitikens område och vissa aspekter av det starka samhället. Men Palme var utan tvivel en stor politisk ledare, och en av de få svenskar som har skaffat sig ett utrymme på den internationella politiska arenan. Han var en begåvning på en mycket hög nivå, som få toppolitiker når upp till. Berggren försöker förklara hur överklassgrabben från Östermalm, som var en påtaglig antikommunist, och med utpräglat liberala politiska värderingar, kunde bli partiledare för Socialdemokraterna. Berggren visar också på Palmes ledaregenskaper, hans oräddhet och vilja att ta debatt. Samtidigt en för grov debattör och polemiker vilket medförde att han blev älskad av stora delar av svenska folket och hatad av nästan lika många. Men han nådde valframgångar som socialdemokraterna inte har varit i närheten av under de senaste 20 åren. Boken visar också med rätta, att Palme var en högerorienterad socialdemokrat som djupt ogillade löntagarfonder, och som egentligen var en USA-vän. Berggren belyser hur Palme aktivt gav sitt stöd åt den sexliberala vågen under senare delen av sextio- och tidiga sjuttiotalet, som skapade familjeupplösning och där man tvingades backa från de mest liberala förslagen under tidigt sjuttiotal, med fri pornografi, uppmjukning av incestlagar och prostitution. Men mycket av baksmällan lever vi i fortfarande.

Berggren ger ingående skildringar av hur Palme och regeringen brottades med flera av de avgörande politiska besluten, bland annat ATP, löntagarfonder, kärnkraften, familjepolitiken och skatterna.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Wildwest

    Min enda kontakt med Palme var en sen vinterkväll på Västerlånggatan i Stockholm när han lufsade hem (han gick verkligen inte med rak rygg) och jag mötte honom, det var i början på80talet. Jag minns att han tog initiativet att heja. Utan någon som helst bevakning, bara på väg hem. Det är ett gott minne av det ”gamla” Sverige som jag tycker om. Läser själv just nu Guillous memoarer och IB-affären. Man har glömt den starka staten som fanns på den tiden, med lögner och dementier och möjligheter att styra både medier och rättsväsen. Det var inte snyggt. Men jag påstår inte att borgerliga politiker skulle vara bättre. Däremot är det förmodligen svårare idag att manipulera åtminstone media.

    Det är säkert en mycket intressant bok, bara att jag har så många andra liggande i sovrummet just nu, t ex ett gäng om och av tyska politiker.

  • Daniel Rasberg

    Tack Stefan för din utvärdering och reflektion, då blir det kanske ett köp ändå

  • http://www.hallstromper.blogspot.com/ Per Hallstrom

    Ja visst var Palme en stor politiker. Men det har har snart gått 25 år sedan han mördades. Hur skulle han ha fungerat i dag? Internet och de sociala medierna har skapat helt nya spelförutsättningar för de folkvalda politikerna. Möjligheterna att utöva makt och att styra opinionen har förändrats radikalt. Och man kan undra hur Palme – denne talarstolens gigant – skulle ha funnit sig till rätta och agerat i en miljö med dessa nya förutsättningar. Kanske ett bloggande och twittrande modell Carl Bildt.

  • Roger Gustavsson

    Intressant. Låter läsvärt. Dessutom är det kul med din bredd. Palme fascinerar. Jag har noterat att tidningen Världen idag har ägnat ganska mycket spaltutrymme åt att koppla Olof Palme till Bordellhärvan, eller rättare, tagit ställning för den version av den där han anklagas för otukt med minderåriga (något som GW Persson sågar). Tar Berggrens Palmebiografi upp dessa anklagelser? (Jag utgår från att han tar upp Geijeraffären).

  • Sward

    Roger,
    Geijeraffären tas upp – och det innehåller ju en bordellhärva, men det avfärdas Palmes egen inblandning.
    hälsn
    Stefan Swärd