Är nöjd med samtalet och utfrågningen med miljöminister Carlgren i går kväll. Tycker att vi hittade ett bra tonläge och hade ett seriöst samtal, kryddat med bra publikfrågor. Tycker dock att responsen över mitt politikerutfrågninginitiativ har minst sagt varit svalt bland Evangeliska Frikyrkans församlingar och Stockholms kristna i allmänhet. Tydligen tycker inte kristna alls i min region att det är viktigt att möta regeringsföreträdare och partiledare, både för kontakt och för att ställa frågor utifrån ett kristet perspektiv. Är minst sagt avundsjuk på Missionskyrkans samhällstillvända kultur och tradition, där man samlar tusentals personer i ett Vårgårdatält. Jag hör till dem som tycker att frikyrkorna inte ska vara isolerade ghetton, gömda i källare, långt från verklighetskontakten, och inte minst i kontakten med politiska ledningen i vårt land. Men uppenbarligen har jag en begränsad grupp med likasinnande i de kristna kretsar där jag lever.
Som bloggare blottar man ju dagsformen och vissa dar gnäller jag. Så är det ju även när man läser Pauli brev eller Psaltaren. Erbjöd i varje fall Andreas Carlgren att som pastor bli bollplank och rådgivare om han blir omvald, och han lät intresserad över förslaget. Jag tycker att pastorer också ska syssla med sådant men jag är uppenbarligen en udda person.
Till sist, pastorn i USA som ska bränna Koranen. Ett ytterst korkat initiativ. Jag som läser i min Bibel att Gud älskar världen, inklusive alla muslimer, och vårt uppdrag som kristna är väl knappast att åka runt och provocera folk. Vårt uppdrag är att vinna deras förtroende så att vi får kontakt så att vi kan dela med oss av vår tro på Jesus. I denna mediafokuserade och globaliserade tid, en liten kyrka i Florida kan väcka global uppmärksamhet och skapa en global kris. Märkliga tider.
Pingback: Vad är frälsning? Vad är vi frälsta ifrån? Och varför behöver vi ens frälsning över huvud taget?- av R.J. Vincent | Erevna - Blogg & Tankesmedja()