M t p din ”bisyssla” har du säkert en hel uppsjö med egna bra och relevanta frågor att ställa till miljöministern men du kan ju fråga om han inte tycker att det vore bra ur miljösynpunkt att satsa på utbyggnad av kärnkraften för att på så sätt minska CO2-utsläppen.

Efter en månads semester: Stefan – er förlust var nog kännbar även här i Storuman.

När jag ifrågasatte värdet av Mellanösternkonferens var jag inte medveten om att det också skulle kunna tolkas som ett ifrågasättande av samhällsengagemang. Nyansskillnaden är viktig trots att den var liten. Med referensramar som mina är det lätt att begå övertramp och jag hade bara mig själv att utgå ifrån: ingen skulle efterfråga min närvaro vid ett en diskussion rörande internationella relationer.

Däremot kan jag ana en avvaktande hållning hos människor ifrån nationer där vad man gör och hur man gör det helt enkelt är lika viktigt i en bedömning av karaktär och vishet som i vilken sinnesstämning eller med vilken attiyd man agerar. Så länge ledare i Mellanöstern inte skulle kunna tänka sig att lämna sina barn i svenskars vård eller i svensk skola så är det rimligt att anta att svensk närvaro och inblandning i deras konflikter bara gör orosmomenten fler.

Men kanske att ert syfte är så pass tydligt att ingen behöver känna sig skeptisk inför det intresse som ni visar. Kanske att affärsintressen och förbyggande av större konflikter får heta just affärsintressen och internationellt fredsarbete, att skillnaden däremellan kan vara avgörande vet ni alldeles säkert bättre än jag.

Ditt samhällsengagemang var alltså inte vad jag ställde mig frågande inför. Jag ihåg ordspråket: …som att greppa en hund i öronen…” och har till och från tänkt att det du och Sveriges Kristna Råd gör på något vis påverkar mig. Men med samma ordspråk som bedömningsgrund: min inblandning och mina åsikter är inte efterfrågade så länge du och Sveriges Kristna Råd inte representerar mig, så jag behöver be dig om ursäkt.

Pax//Cissi