Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Jag är på semester denna vecka utanför Skellefteå där vi bor i en stuga i en havsvik utanför stan. Idag åkte jag, hustrun och svärmor på en fascinerande utflykt till Bjuröklubb och Lövånger, några mil söder om Skellefteå. I morgon ska vi åka och titta på Vindelforsarna. Stadens ledande ekonomiska aktör vid sidan om Boliden är Skellefteå Kraft som ägs av kommunen. Jag kommer att träffa dess VD på fredag som gärna ville träffa mig för att diskutera den politiska utvecklingen. Skellefteås politiker var kloka nog att inte sälja kraftverket utan behålla det, med all vattenkraft så är det rena vinstmaskinen för staden.

På tisdag nästa vecka är jag igång igen och har möte hela dagen med Elimkyrkans pastorsteam på cirka 10 vassa personer. Jag fortsätter skriva lite reflektioner om ordförandetiden i EFK. Den här veckan är det också Frizon, ett av de viktigaste initiativen i kristna ungdomsvärlden. Råkade se det David Åhlen m.fl. organiserar med en särskild böne- och lovsångsgrej under Frizon. Det lät riktigt spännande. Information hittar man hos bloggen Övre Salen som David Åhlen driver.

Noterar att mitt älskade Hammarby förlorade mot Norrköping med 1-0. Jag vet inte om jag orkar träffa EFK-pastorn Anton Fagerstedt efter detta, har kommer att vara så dryg och kaxig så det blir svårt. Men det kan vända. Jag tror att botten nu är nådd för Hammarby och nu kan det bara vända uppåt. Jag ser ljuset i horisonten, soluppgången som är på gång, hur dödsskuggans dal förvandlas till segeryrans outsägliga höjder.

Det blir en ny tid, både på det ena och andra området. Kanske Hammarby är en profetisk bild på en vändning för Kristi kropp? Svensk frikyrklighet har väl åkt ner från elitserien till division 3, de senaste 70-80 åren, när och hur kommer vändningen?

  • Bo Westin

    Poeter och bollar

    Roligt med poeter!
    Att det finns fler
    som ägnar sig åt,
    improduktivt arbete

    Vi är som sly
    som vill växa opp,
    till högsta topp
    där solen upplyser

    I luften flyger bollar
    sparkade av stollar,
    som även de har
    en supporterskara

  • Ulf Stenlund

    Lövånger det är vackert det. Mina föräldrar bodde där under 7 år. Då fanns en realskola där och ett självständigt apotek. Min skolväg gick genom den pitoreska kyrkstaden. Kul att fler upptäcker denna pärla i Västerbotten.

  • http://www.jesusfolket.se Oskar

    Hej! Jag tänkte bara tipsa om Samuels blogg på Dagen, http://www.dagen.se/blogg/samuellundstrom.
    Med vänliga hälsningar
    Oskar

  • http://www.kastasten.se Thommy Bergenwall

    Vi hade Norrland här, en kompis som fått göra den stora resan genom livet för att sen få möta Jesus och lappa ihop det. Härliga Norrlänningar, ett genuint folk…… V v v v Thommy Bergenwall

  • http://antonslaranton.bloggproffs.se Anton Fagerstedt

    Botten lär vara nådd. Än tar jag inte ut nå’t, men det ser ju hyfsat ut för oss. Jag hoppas faktiskt att bajen grejar en kvalplats och dänger gnaget i kvalet.

  • Pingback: Räddhågad kyrkan vill vara sympatisk « Mikael Karlendal()

  • Bo Westin

    #6, Med anledning av rubriken ”Räddhågad kyrka vill vara sympatisk” gör jag följande reflektion:

    Antag att problemet är en räddhågad kyrka. Men egentligen är rädsla ett symtom på något annat. Vad gör kyrkan (en del av kyrkans medlemmar)räddhågade? Kan det vara så att kyrkan lever i rädsla som resultat av att hon i grund och botten är sekulariserad och en hedning (trots religiöst språkbruk)som lever bland andra hedningar? Svar: ja. Men den rädslan är i grund och botten densamma som alla andra sekulariserade känner inför varandra, ett i grund och botten allmänmänskligt problem. Denna rädsla tror jag är huvudproblemet med en kyrka som inte tror och vars religiösa språk mest används som metaforer för att tolka existentiella villkor i sann postmodernistisk anda. De som söker efter att bli ärade av människor och inte av Gud (på grund av otro)saknar all motivation för att leva och tala på ett sätt som skulle innebära en konfrontation med världen och anledning att känna rädsla. Och så länge man har världens ande i sig kommer man inte i konflikt med världens ande på samma sätt som en kristen som är fylld av den helige ande gör.

    En annan möjlighet är att det finns en tro och medvetenhet hos den räddhågade kristne om att kyrkan har ett budskap (evangeliet)som provocerar och utmanar. Om man i och för sig tror på budskapet, men saknar mod att stå för detta är man alltså räddhågad. Det som kan bota denna rädslan är mer av livet i Gud och den helige andes kraft. Där denna rädsla råder finns ändå hopp om omvändelse och förnyelse genom Guds nåd.

    Vi behöver alltså förkunna ett evangelium med kraft att frälsa för båda dessa kategorier av kristna likaväl som för världen.

  • bea

    Du avslutar med frågan när vändningen kommer för svensk frikyrklighet och frågar du mig behöver den inte komma. Jag tycker det räcker med en kyrka, nämligen Svenska kyrkan.

  • Nils

    Tjaa…
    Paniken lägrar sig över Hammarby:
    http://www.letsdeal.se/br/uqe/stockholm/

    En organisations sista flämtande åtgärd är att dumpa priset…

  • Per-Erik Johansson

    Vändningen kommer när begreppen sanning och trovärdighet (som du i förbigående nämnde i annat sammanhang) återupprättas.

  • Per-Erik Johansson

    och.., när teologi baserad/anpassad till på Hippierörelsens flummiga ”Love, peace and understanding” ersatts med skärpan av det tveeggade svärdet i förkunnelsen, sanning och nåd.



Subscribe to Stefan Swärd