Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Sitter och filar på en text till ”Pastorn har ordet” i Elimkyrkans församlingsblad. Försöker sammanfatta den undervisning om korset som vi har haft i församlingens olika gudstjänster under fem veckor. Här följer mitt textförslag, observera att detta är ingen uttömmande utläggning om försoningen, utan visar bara några centrala aspekter som jag tycker lyfts fram i Nya Testamentet.

Under mars månad fram till påsk har vi särskilt ägnat oss åt korset och Jesu seger genom sin död och uppståndelse – i vår förkunnelse och undervisning i Elimkyrkan.

Vi förkunnar en korsfäst Kristus, så skriver Paulus i brevet till församlingen i Korint. I Elimkyrkan förkunnar vi också en korsfäst Kristus. Det är kraft och befrielse i det budskapet. På korset vann Jesus seger över fördärvsmakterna, Satan, synden och döden. Han tog på sig förbannelsen för att vi skulle bli välsignade. Lagen blev naglad fast vid korset för att vi inte längre skulle kunna anklagas och komma under någon dom.

Varför behövde Jesus dö? Vore det inte trevligare med en kristendom utan blod, utan en brutal avrättning som främsta symbol?

Jesu död var nödvändig för syndens skull. Bibeln säger att alla människor är syndare. Syndens lön är döden. Synden är allt som skiljer oss från Gud, det handlar om att vi har gått snett och bort ifrån det som Gud tänkte det från början. Även de mest fromma och präktiga människor visar ändå i svåra situationer en tendens till avundsjuka, hämndlystnad, bitterhet mot andra, egenintresse m.m. Synden har blivit ett dödligt virus som har besmittat mänskligheten. Synden dödar oss. Synden förstör relationerna mellan människor och synden förstör vår relation med Gud. Genom synden så har vi blivit dömda till både fysisk och andlig död.

Och vi kan inte frälsa oss själva. Det räcker inte med att skärpa till sig för att bli fri från sin synd. Bibeln säger att vi har blivit slavar under synden.

Det var därför Jesus dog. För att befria oss på synden. För att ta på sig vår synd. För att ta på sig syndens straff och konsekvens – döden. För att befria oss från ondskans makter som har fått grepp om våra liv på grund av synden.

Bibeln liknar det vid en rättegång. Gud är domaren. Jesus är vår försvarsadvokat. Djävulen är åklagaren. Domaren dömer utifrån lagen, Guds måttstock och standard. Djävulen lyfter fram alla våra felsteg och anklagar oss. Syndaren döms till döden.

Det Jesus gjorde på korset var att i vårt ställe tog på sig vår synd och syndens skuld och straff. En annan bild som Bibeln använder är att friköpa någon, betala och lösa ut någon mot en lösepenning. Trots av vi var skyldiga, trots att vi var dömda, trots att vi hade brutit mot Guds lag, förklarar Gud oss frikända. Det är detta det betyder att det finns ”ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus”. Vi kommer inte längre under någon dom. Vi är frikända för att någon annan har tagit på sig vårt straff.

Men korsets seger handlar inte bara om domstol och juridik. Det handlar också om att Jesus trädde fram som representanten för en ny mänsklighet. Det kunde han göra för att han inte var av Adams säd, han var inte besmittat av den synd som drabbat och besmittat mänskligheten. Han var född av Gud, hade en annan bakgrund. Bibeln säger att vi är korsfästa med Kristus. Vi är sammanvuxna med honom genom en lika död som hans. Vi är genom dopet sammanvuxna med hans död och begravning och vi är delaktiga i Jesu uppståndelse. Han uppstod som representant för en ny mänsklighet. Vi är sammanvuxna med Kristus genom en lika uppståndelse som hans. Hans död är vår död. Hans liv är vårt liv.

En ny mänsklighet där varken synden eller döden har kvar greppet och förslavar människor – det var detta Jesus gjorde på korset. Så länge vi lever kvar i våra förgängliga kroppar har vi en fortsatt kamp med synden. Men synden härskar inte längre över oss, den har förlorat makten och kontrollen.

Vi kan inte undvika den fysiska döden. Men det liv vi har i Kristus har redan gått igenom döden och därför har vi fått del av hans uppståndelseliv. Vi har fått del av det eviga livet, vi är försonade med Gud, vi är rättfärdiga – och med detta menas att vi är inför Gud som om vi aldrig hade gjort något fel.

Det är detta korset handlar om.”

 

  • Broder Roger

    Pastor Stefan! Varför ska dina bloggläsare kommentera en text som i första hand är riktad till medlemmarna i Elim? Prioriteringen borde vara den omvända i din roll som teampastor. Om texten håller för genomlysning av olika medlemmar i församlingen kan du släppa ut den till vem du vill senare. Ibland förstår jag nog inte dina lojaliteter och prioriteringar. Jag prioriterar inte heller alltid Elim i första hand, men jag är medlem och inte andlig ledare.

  • wildwest

    Fast det här, Broder Roger, är ju inte bara till för medlemmarna i Elim. Det här är nånting varenda en som kallar sej kristen, dvs nånstans runt 67% av Sveriges befolkning, ska kunna skriva under på och är man lite äldre kanske man dessutom säger ”amen”. Och där kan vi redan sucka djupt. Problemet är dessutom (jag hoppas jag har fel, men jag är inte så säker) att inte ens alla som kallar sej präster, biskopar och pastorer utan vidare köper det här. Och absolut inte teologie doktor Gardell.

    På just den här bloggen lär ju inte utspela sej nån stor läromässig strid om detta.

  • Karl

    Broder Roger,

    En blogg är ju till för att man skall kunna skriva precis det man vill, när man vill. Eller? Det är ju helt upp till dig som läsare om du vill surfa in på bloggen och läsa eller ej.

  • Broder Roger

    wildwest, när man ska publicera intern information som offentlig borde du ha viss kännedom om från din yrkesverksamhet. Även om innehållet i bloggposten skulle passa direkt för offentlig publicering verkar det mest lojalt gentemot församlingsledning och församlingsmedlemmar att först presentera informationen internt i Elim. Hur spännande är det att läsa ett församlingsblad om man redan fått innehållet återgivet på annat sätt? Att Stefan efter intern publicering skulle kunna frisläppa texten vore mer smakfullt. Även om en text inte innehåller känslig information är väl lojaliteten till den egna församlingen viktigare än till dig och alla andra kommentatorer på Stefans blogg? Man kan ha olika uppfattningar om den saken. Pastor Stefan och jag har i varje fall olika uppfattningar i det avseendet, men jag kan leva med hans iver att till varje pris få ut budskapet till så många som möjligt. Men man börjar i Jerusalem och intager sedan World Wide Web.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Broder Roger,
    Elimkyrkans interna angelägenheter skriver jag inte om på bloggen. Denna text ovan är bara en mycket kort sammanfattning av de predikningar jag har hållit i Elim under mars månad. Dessa predikningar är inga interna angelägenheter, därför lägger vi ut predikningarna på Elims hemsida så att vem som helst kan lyssna. Texten ovan är dessutom bara en sammanfattning av predikningar som redan hållits och offentliggjorts.
    hälsningar
    Stefan Swärd

  • Broder Roger

    Karl!

    Du och jag har nog rätt olika uppfattning om när man ska publicera information – som primärt är avsedd för en intern målgrupp – på webben. Vi är troligen skolade i helt olika informationshanteringskulturer. Jag är säkert präglad av att ha arbetat professionellt med informationsklassning. Yrkesskadad med andra ord.

    Om läsarna av Stefans blogg utgör en testgrupp får Elims medlemmar förhoppningsvis läsa en ledarartikel i församlingsbladet med ännu mer bett i formuleringarna. Alltid något gott med bloggosfärens nya arbetsmetodik. Nu har jag redan skrivit tre inlägg på denna bloggpost, så jag lämnar ordet fritt för andra kommentatorer. TACK för mig!

  • http://www.hallstromper.blogspot.com/ Per Hallström

    Hur som helst med publiceringsfrågan – men ett stort tack till Stefan Swärd för en mycket uppbygglig text.

  • http://berndtisaksson.dinstudio.se/empty_101.html Metodistpastor Berndt Isaksson

    Till Stefan

    Vad sa du egentligen i kvällens program med Jonas Gardell. Jag uppfattade att du sa och menade att alla människor blir frälsta (kommer till himlen) men att vi efter döden har att göra upp med det onda vi gjort, och att sådana som Hitler och Stalin har en lite längre väg att gå men att även sådana personer blir frälsta efter det att de gått igenom en skärseld. Du använde inte ordet skärseld, men jag uppfattade att det var den tanken du lyfte fram. Hur ska vi förstå dig – finns det frälsningen efter döden, för dem som inte i jordelivet vänt om till tro på Jesus som sin personlige Herre och Frälsare?

    Mvh

    Berndt Isaksson
    Metodistpastor

  • Pingback: Att bli fött på nytt (Trafikplats frälsning Del 4): « Erevna – Blogg & Tankesmedja()

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Metodistpastor Isaksson,
    Klippet med mig i kvällens TV-program var några urklippta meningar i ett långt resonemang. Det jag försökte visa var det orimliga i Gardells tes att alla automatiskt kommer till himlen, det krävs frälsning och omvändelse. Jag tog Hitler och Stalin som det mest drastiska exemplet. Vem vill vara i himlen om de är där och inte först blivit frälsta och omvända, det var detta jag försökte säga.
    hälsn
    Stefan Swärd

  • http://berndtisaksson.dinstudio.se/empty_101.html Metodistpastor Berndt Isaksson

    Tack Stefan för ditt förtydligande.

    mvh

    Berndt Isaksson

  • wildwest

    Nu ska jag vara lite smårolig: kan vi verkligen vara säkra på att Hitler o Stalin inte är i himlen? Naturligtvis inte pga deras väl kända handlingar, men vem vet vad som hände precis innan dom dog? Hitler sköt sej själv, det ställer en annan fråga på sin spets som jag debatterat med unga pingstvänner för några år sen – dessa hävdade nämligen att självmord inte per automatik utesluter från himlen (dvs Judas Iskariot är där!), medan jag är mycket mycket tveksam och snarare ser det som den ultimata synd man inte kan få förlåtelse för – eftersom man hunnit över gränsen samtidigt som man utför den.

  • C

    wildwest: Dina resonemang reser en del följdfrågor. En sådan mekanisk syn som du verkar ha på frälsningen har skrämt många genom tiderna. Du menar alltså att det gäller att inte råka dö precis när man begått en synd, eller åtminstone hinna slänga iväg ett förlåt till Gud? Ska man dö i en bilolycka är det alltså bättre att bli påkörd framifrån än bakifrån så att man har en chans att se faran och göra räkenskap. För att bara nämna någon invändning.

    Dina teorier omkring självmord är också en märklig konsekvens av den mekaniska frälsningsläran. Olustigt med dessa gymnasiala spekulationer när det finns många för vilket detta är en verklighet.

  • http://erevna.nu/ Michael G. Helders

    C & Wildwest:
    Den bästa undervisningen jag själv har tagit del av kring självmord, är denna video:
    http://www.youtube.com/watch?v=954tx9TQHR4 – tyvärr på engelska. Men riktig bra, och befriande! Se den gärna

  • wildwest

    C: Okay, så Judas Iskariot möter jag i himlen, det är alltså det Du säger? Tycker jag livet är pest tar jag livet av mej och har fribiljett till himlen. Då borde man istället lära ut att alla kristna ska ta livet av sej, så slipper man riskera att hamna snett och så går man till himlen. Jättebra. Hinner eller orkar inte kolla på filmer på jobbet.

  • C

    Wildwest: Du får nog fortsätta den här diskussionen med de unga pingstvännerna.



Subscribe to Stefan Swärd