Birgitta Ohlsson som ny EU-minister – jag har en blandad känsla

Statsminister Reinfeldt har valt en färgstark och självständig politiker som ny EU-minister, nämligen folkpartisten Birgitta Ohlsson. Jag uppskattar hennes mod, Birgitta Ohlsson är ingen medioker partipolitiker som ständigt hukar sig för mainstream i egna partiet. Jag uppskattar också hennes ställningstaganden i en rad frågor, inte minst i mellanösternpolitiken där hennes förmåga att förstå Israels svåra situation, gör att hon höjer sig över mängden bland svenska politiker. Hennes kamp mot kontrollsamhället tycker jag också har varit klarsynt och djärv. När det gäller vissa etiska frågor är jag också överens, som att lyfta fram och exportera sexköpslagen.

Det finns dock frågor där jag inte alls uppskattar hennes framtoning, och tycker att hon inte alls har tänkt igenom frågorna. Framförallt är det abortfrågan som sticker ut där Birgitta agiterar för att göra fria aborten till EU-standard, och som ett villkor för medlemskap. Hon har talat om att Sverige ska exportera aborttjänster på liknande sätt som vi exporterar IKEA-bokhyllor. Också i frågan om äktenskapet har hon inte visat någon respekt för religiösa opinioner. Detta kännetecknar totalsekulariserade svenska politiker som är tondöva i känsliga religiösa och etiska frågor. Som EU-minister kommer Birgitta Ohlsson också närmare länder med starka religiösa opinioner, som t.ex. Polen och då är alltför svart-vit och onyanserad argumentation inte lämplig, det handlar om att förstå hur folk tänker. I tidningen Dagens stora intervju med Birgitta Ohlsson för någon månad sedan, blev jag förvånad över att intervjuaren inte alls tog upp dessa frågor.

Politiker som betraktar aborter som blindtarmsoperationer, har knappast tillägnat sig biologiska fakta, vet något om religiösa opinioner eller vet hur vanliga människor har det. De totalsekulariserade svenska politikerna borde också lära sig, att med vår växande invandring, blir religiösa övertygelser allt viktigare hos en allt större del av väljarna, och värnandet om det ofödda livet och äktenskapet, är en viktig fråga för alla religioner.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Anna-Karin

    Hmmmm…..hon är kvinna. Kvinnor blir gravida och gör abort ibland. Få blandar ihop detta med blindtarmsoperationer. Män blir de facto inte gravida. Oavsett hur engagerade de är i sina kvinnors graviditeter blir de inte gravida. Det finns ett stort antal barn utan närvarande fäder runt om i världen. Det finns ett icke föraktligt antal män som skulle vilja vara mer fäder för sina barn än de tillåts men det stösta antalet frånvarande fäder är det för att de valt detta. Ändå fylls de framför allt frireligiösa bloggarna med män som är emot abort. Det finns kvinnor också som diskuterar men männen är flest. Män blir inte gravida. Män har rätt att ha åsikter om abort men de ska, ta mig tusan, respektera att kvinnan har rätt till ett val. Det är vi som blir gravida. Inte ni.

    Ni får tycka att min åsikt är fjantig, obiblisk, ja vad ni vill. Ni har aldrig suttit och väntat på en utebliven mens.

  • http://www.dagen.se Andreas Nilsson, Dagen

    Ledsen att jag inte tog upp exakt det du ville. Verkligheten är dock mer än underlivsfrågor.
    Men det är väl inte omöjligt att diskussionen kommer upp framöver. Det blir ju, som du skriver, mer intressant i den nya rollen.

  • wildwest

    Anna-Karin: Håller med Dej till viss del, men absolut inte att det är rätt att döda ofödda. Kvinnor må ta sej hur många rättigheter dom vill, men gränsen går vid att ta liv. Om kvinnor vill ta ansvar för sin sexualitet, som det så ofta heter, så gör då det! Se till att en graviditet inte blir av om den inte är önskad! Men just där, just på den punkten, där ska plötsligt mannen ta ansvar för kvinnans sexualitet.

    För övrigt kallar sej väl Birgitta Ohlson för kristen. Så nu har vi en kristen svensk som ska ut i Europa och plädera för att fler barn ska dödas, demografiproblematiken finns inte, utan nu ska svensk besserwisseranda i moraliska frågor bli norm. Mitt svenska medborgarskap sitter återigen löst…

  • Anna-Karin

    Sedan när ska mannen ta ansvar för kvinnornas sexualitet? De tar ju inte ansvar för sin egen sexualitet ens……

    Då männen försöker ta ansvar för kvinnors sexualitet har det mest handlat om ett förnekande av kvinnlig sexualitet, ett förbud för kvinnor att ha sex annat än i barnalstrande syfte – eller för att tillfredställa mannen…..

    Du får gärna förklara hur du menar, Wildwest.

  • Anna-Karin

    Käre Stefan, nu kanske din blogg blir en aning kidnappad men jag tror knappast att du blir förvånad…. 😉 du anade säkert att ämnet kunde väcka känslor och debattlystnad!

    Vila, krya på dig!

  • Anna-Karin

    Touché, Andreas Nilson på Dagen! Ja, verkligheten är verkligen mer än underlivsfrågor…. 😀

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Andreas Nilsson,
    Menar du på fullt allvar att abortfrågan och frågan om äktenskapet är ”underlivsfrågor”?

    Stefan Swärd

  • wildwest

    Anna-Karin: Hade Du bara skrivit punkt 4 så hade jag helt hållit med Dej! Friskriver på intet sätt män från ansvar. Många män beter sej som svin, utnyttjar fulla tjejer, kräver egoistiskt eget sex. Har ingen respekt för dessa. Många tjejer, nb!, förför! Jag råkar själv ut för dom då och då på krogarna. Kvinnan är inte en syndfri varelse! En singelkille som jag som får tre, fyra inbjudningar om hemgång får ha viss karaktär att låta bli. Fortfarande är det därmed inte fritt fram för en kille att göra vad han vill, men kvinnan kan hon också och har därmed tagit första steget för att sex kan komma att äga rum.

    De facto finns dock en biologisk skillnad mellan män o kvinnor, precis som Du skriver, att kvinnor kan bli gravida, killar kan det inte. Killar som slarvar runt blir inte gravida. Tjejer som slarvar runt blir gravida och är ansvariga för ett nytt liv genom att dom bär det. Det är ju också en stor förmån, nåt aldrig mannen får uppleva! Det är ju verkligen ingen förbannelse. Moraliskt är det samma skuld på lösaktiga män och lösaktiga kvinnor, praktiskt blir det en skillnad.

    Ur ett sekulärt perspektiv tycker jag kvinnor får ha sex på samma villkor som män. Ingen skillnad. Ur ett kristet perspektiv tycker jag att varken män eller kvinnor ska få ha sex annat än som gifta. I båda perspektiv tycker jag dock att ett foster som man känner till inte ska få tas av daga. Det är annat med spontanaborter som kroppen själv utför. Det är också för mej inget problem med en abort om kvinnans liv är i fara eller om hon blir våldtagen. Liv mot liv, det är ett svårt avvägande, men där har jag inga problem. Och självklart finns det alltid undantag även när det gäller ”vanliga” aborter. Jag är inte en paragrafryttare. Men alla dessa fall sammantagna uppgår kanske bara till nån enstaka procent av alla aborter som utförs. Här har förstås Socialstyrelsen mörklagt all statistik så det går inte att komma åt.

    Vad jag vänder mej emot är alla fall där både kvinnan och mannen varit med på ett samlag och man inte använt skydd, kvinnan blir gravid och sen utför en abort. Ibland, troligen oftare än man anar, emot mannens önskan eller ens vetskap. Jag trodde båda hade varit med om deta liv… I andra fall efter gemensamt beslut. Tycker det är lika fel i båda fall, i fall 1 har dock mannen inte ens en chans att få ha en åsikt. Om kvinnan INTE varit med på ett samlag så handlar det om våldtäkt, ett svårt brott som ska straffas enligt lagen.

    Straffet för detta beteende kommer inte med en gång, utan krypande. Våra befolkningar i västvärlden krymper, antalet äldre ökar, vem betalar för alla dessa åldringar, vem jobbar ihop skatteintäkter i framtiden, vem tar hand om gamla? Finns inte folk. Det går lika lite att importera invandrare (se vilken fantastisk integrationspolitik vi har!) som att plötsligt massproducera färdiga sjuksyrror i nån maskin. Mycket kan man göra för pengar men detta framtida problem går inte att lösa med hur mycket pengar man än har. Tala om att stå rådlös inför vågornas dån… Så långsamt börjar även politiker tala om detta problem. Nyligen i Tyskland där man helt enkelt använder ordet ”Katastrophe”. Vi har bara i Sverige gott och väl aborterat 1 miljon människor sen 70talet, dessa 1 miljoner hade i sin tur fött nånstans runt 1,8 barn i snitt. Förutom den moraliska aspekten så är det samhällsekonomiskt slöseri med aborter.

  • http://www.kastasten.se Thommy Bergenwall

    Ta ansvar för sexlivet skyddar man sig då slipper man göra abort och dessutom skylla på dom hemska männen,vilka ibland lyckas leva upp till att just vara män.

    Birgitta Ohlsson ber aftonbön varje kväll,kanske kan vi be att hon ändrar livs inställning till barnamord och lägger sin röst på det lilla livet.

    v v v v Thommy Bergenwall

  • Anna-Karin

    Hej Wildwest

    Kvinnor är inte heligare än män. Vi är inga madonnor. Vi vill ha sex, precis som ni men kanske inte på samma sätt som ni. Vi har också sexualdrift.

    I det perfekta samhället skulle alla killar alltid ha kondom på om han inte ville ha barn. I detta perfekta samhälle skulle alla tjejer ha pessar, spiral eller p-piller alltid utom då hon ville bli mor. Han och hon skulle alltid vara sams om när detta skulle ske. Men….

    Lagar skrivs för att gälla alla innevånare i ett samhälle. Sverige är ett sekulariserat samhälle. Vi har rätt till abort. Så tycker jag att det ska vara. Det innebär inte att jag uppmuntrar alla kvinnor att alltid ligga med alla de vill utan hänsyn till konsekvenserna. Jag har barn och vi samtalar ofta om hur och när man har sex då man är ung – mina barn är i den åldern då sexualdebut oftast sker eller har skett. Att sätta sig på höga moraliska hästar kan vara onödigt, man kan samtala ändå.

    Då aborterna fortfarande var olagliga förekom utlandsresor för de som hade råd, livsfarliga ingrepp, bortadopterade barn mm. Det finns gott om barn att adoptera utan att de föds i Sverige. Aborterna är nog här för att stanna.

    Att man som man kan känna vanmakt över att inte ha någon talan då det kommer till att avbryta en graviditet kan jag ha förståelse för. Hur man löser det har jag inget förslag om.Lika lite som hur man löser kvinnor och barns vanmakt över en saknad far….Livet är så sällan rättvist.

  • Anna-Karin

    Men Tommy, män är inte hemskare än kvinnor….

  • Per Hallström

    Dagens journalist, Andreas Nilsson, skriver (kommentar 2) att frågan om äktenskapet och abortfrågan är underlivsfrågor. Rent allmänt ett tanklöst och dumt påstående. När det dessutom kommer från en journalist på den kristna tidningen Dagen blir det än värre. Inte helt ointressant heller att Andreas Nilsson riktar denna kommentar till ordföranden i Evangeliska Frikyrkan, en av tidningen Dagens huvudintressenter.

  • http://blog.jatilllivet.se/wordpress/2010/02/03/nybliven-svensk-abortradikal-minister-skall-pressa-abortkritiska-regeringar/ Johan
  • P

    I vårt land ska staten vara sekulär vilket får till följd att lagstiftningen inte ska bygga på religiösa föreställningar. Lagarna ska gälla alla medborgare oavsett vilken religiös tro eller icke-tro de har, och därför kan de inte bygga på religiösa påbud eller religiösa föreställningar. Jag tror att de flesta i vårt land stödjer den tanken, även de som är troende.

    När det gäller frågan om abort har kristna olika åsikter, precis som i många andra frågor, exempelvis frågan om militärt försvar och huruvida det är rätt att använda vapen. Det där med ”du skall icke dräpa” är inte helt lätt.

  • Johan

    Jag var tvungen att läsa reporterns inlägg ett antal gånger så att jag var saker på att jag inte hade missförstått det hela. Men det verkar vara sant att en reporter på den kristna tidningen Dagen kallar abort för underlivsfrågor. Om inte det är uppseendeväckande och förvånande så vet jag inte vad.

    Ett barn är ett barn och ett liv är ett liv oavsätt ålder.

    Barnamord är inte underlivsfrågor utan en gigantisk tragedi.

  • kjell

    Ps.139:16
    Dina ögon sågo mig när jag ännu knappast var formad alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok de voro bestämda förrän någon av dem hade kommit

  • http://www.dagen.se Andreas Nilsson, Dagen

    Stefan Hur blir man annars gravid? Men det beror självklart på hur man definierar det hela. Många här vill uppenbarligen misstolka, och då ber jag om ursäkt.
    Min kommentar ska inte ses varken som ett inlägg i abortdebatt eller att förminska de problem som aborterna innebär i dagens samhälle.
    Alla ni som blir sårade av min möjligen lite slarviga definition av ”underlivsfrågor”: Stryk den meningen och läs det andra!
    Allt gott!

  • Pingback: Abort, tidningen Dagen och Stefan Swärd « Erevna – Blogg & Tankesmedja()

  • Tea Gustavsson

    Men alltså, ni är väl inte så naiva att ni tror att det alltid räcker med att använda preventivmedel för att inte bli gravid?! Wake up, det finns inga totalt säkra preventivmedel utöver total avhållsamhet.

    Jag tycker att det är lite orättvist att säga att män inte har något att säga till om vad gäller abortfrågor men ändå håller jag med om att de ändå måste ha respekt för att de har ett utanförperspektiv på frågan. För den kvinna som är ofrivilligt gravid är det däremot en högst ofrånkomlig verklighet. Ibland en mycket, mycket svår verklighet.

    Jag tror att en stor del av de oönskade graviditeterna i Sverige är resultatet av visst slarv men det finns också helt andra historier. Historier där kvinnor blivit gravida trots preventivmedel men som inte klarar av en graviditet fysiskt eller psykiskt. Historier där kvinnor blivit gravida som resultat av våldtäkt (NB oftast inom förhållandet!) och kanske inte haft möjlighet att skydda sig. Historier där det för en kvinna är livsfarligt att ha blivit gravid på grund av en utomäktenskaplig förbindelse.

    När etf fosters liv står mot en född människas liv måste man på något sätt välja även om inget av valen är rätt. Det är inte alltid det finns något ”rätt” alternativ. Att vara gravid, att föda barn eller att bli ansvarig för ett barn kan vara en mycket traumatisk upplevelse. Vi kan inte kräva att alla ska orka. Ett barn bär, föder eller tar man inte hand om med en klackspark. Ibland blir det bara omöjligt.

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michael G. Helders

    Andreas:

    Vad menar du nu?
    Först bekräftar du att Stefan ”tolkade” dig rätt, sen försöker du avdramatisera det hela?

  • Kerstin

    Kvinnor som fött barn, de som vet vad det innebär att vara gravida, de vet att en liten mäniska växer inuti dem, så intimt nära kommer aldrig en människan någon annan, man ser sin mage växa, kläderna blir för trånga, och man vet att det är barnet som tar allt mer plats. Man läser allt man kommer över om barnets utveckling, och man jämför i tiden, man ser inte sitt barn men följer med, ser en bild på ett 10 vecors foster som suger på tummen och man tänker att just nu kanske mitt barn också gör det, på en tumme med unika fingeravtryck. Man vet att barnet rör sig hela tiden fast man inte kan känna, en dag händer det där ofattbara, vad var det ? tarmrörelse eller barnets fot ?
    ganska snart finns ingen tvekan, och för varje dag som går blir barnets rörelser allt starkare, ja ibland är sparken så starkt att det gör ont, ja visst är det en människa som lever sitt eget liv där inne.

    Jag har en viss förståelse att män inte kan leva sig in i detta på samma sätt, men kvinnor som har upplevt som tom. menar att det inte är människor och att dessa små inte är skyddsvärda, jag förstår mig inte på dem, glömmer de så fort eller är de helt kalla ?

    Sen att kalla sig kristen förstår jag ännu mindre.
    Tänk dig ett embryo eller foster i din hand, han/hon är ju så liten att du måste titta noga för att se, så liten men så värdefull, men vissa kristna ser inte värdet i den lilla.
    Föreställ dig Gud själv där just du ligger trots fullvuxen i hans stora hand, om han nu ser värdet i dig, varför kan du då inte se värdet i det ofödda barnet ?

  • Roger

    Frågan är om det finns ”andliga” naturlagar på samma sätt som det finns naturlagar. Om svaret är JA, upphör möjligheten att ha en egen uppfattning om dessa ”andliga” naturlagar. De är de facto icke förhandlingsbara. Om svaret är NEJ är alla dessa frågor om abort, dödshjälp, you name it, förhandlingsbara.

    Om en man eller kvinna väljer att hoppa från Eiffeltornet utsätter sig de båda för samma risk. De agerar lika dumdristigt. Rådande naturlag ombesörjer att de störtar mot Paris gator med en säker död som resultat.

    Har vi en Gud som velar och tvekar om vad som är rätt eller fel? Har vi kristna ledare som velar och tvekar om vad som är rätt eller fel? Vem avgör vem som har rätt eller fel? Vem avgör om ”andliga” naturlagar är förhandlingsbara?

    Innan den frågan är avgjord blir alla dessa diskussioner mer eller mindre menigslösa för att alla har fel och alla har rätt. Det är ett gigantiskt slöseri med ord. Var och en av oss har de facto en begränsad mängd ord. En dag ska vi göra räkenskap och redovisa hur vi har investerat eller slösat med vårt ordförråd.

    Kristna ledare behöver stiga ut ur garderoben och ta ställning.

    Mvh
    Roger

  • JB

    Med den argumentationen att individen blir till vid befruktningen så undrar jag varför kyrkan aldrig har haft begravningar för alla ”barn” som dött av spontanabort, de måste ju också vara människor som borde få en begravning. Vidare så borde alla kvinnor som är den traditionella typen av p-piller också klassas som potentiella mördare, då en av ”skyddseffekterna” är att det befruktade ägget inte fastnar i livmodern.

    Jag ser inte det befruktade ägget som en individ med rättigheter. Jag vet dock inte riktigt när fostret ska klassas som individ

  • Anna-Karin

    No 17, Thea G:
    Vilket bra inlägg!

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Kommentatorer,
    Kul med en spänstig debatt. Återkommer i frågan. Bara några ord om begreppet ”underlivsfrågor”. Uttrycket har använts som ett skällsord alltsedan sextiotalet, och riktats mot kristna som hävdat att det finns tydliga normer på sexualitetens område, som värnar om äktenskapet och tycker att det är något viktigt både för oss kristna och för samhället i stort. Ordvalet har använts av folk som menar att varken staten eller kyrkan ska lägga sig i hur folk lever sexuellt. Inom kristna kretsar har det använts från liberala kretsar och riktats mot evangelikala och teologiskt konservativa kristna. Att använda uttrycket underlivsfrågor mot dem som är abortkritiska har jag faktiskt inte stött på tidigare, trots att jag har doktorerat på abortfrågan och läst varenda rad som har skrivits om aborter i Sverige under nästan 100 år.
    Det är bakgrunden mot varför jag reagerade så kraftigt när Niklas Piensoho använde uttrycket underlivsfrågor i en Dagenintervju för ett par år sedan, jag betraktade begreppet utifrån dess nutidshistoriska innebörd. Piensoho hade tydligen en annan definition av begreppet.
    hälsar
    Stefan Swärd

  • Staffanw

    Låt oss vara överens om att frågan om aborter är svår och rymmer många dimensioner. Den kan aldrig reduceras till att enbart gälla kvinnans rätt till sin kropp. Det finns en individ till inblandad som också den har rätt till sin kropp. Varje förälder som väntat ett efterlängtat barn vet att från den stund man förstod att ett barn blivit till, så var det just ett barn – en blivande människa – därinne, och inte någon del av kvinnans kropp, vilken som helst. Modern forskning visar också vad det är som finns därinne. Redan efter 8-9 veckor kan man tydligt se hur ett ansikte växer fram med näsa, haka och panna. Och redan i 10:e-11:e veckan anser många forskare att fostret kan känna smärta och är känsligt för beröring.
    Och fostret är i princip samma individ i början av fosterutvecklingen som i slutet – och i hela sitt återstående liv, om det får chansen. Varför utvecklar man en sådan dimbildning kring detta enkla förhållande? Vore det inte rejälare att säga: »så är det förstås, men det bryr vi oss inte om.»
    Nog är det märkligt att den plats som borde vara den absolut tryggaste för en liten människa – mammans mage, idag är den mest otrygga, med 25 % dödlighet. Eller tydligare formulerat – av Moder Téresa när hon tog emot Nobels fredspris 1979:
    ”Det är en sak jag känner att jag måste dela med er alla. Det största hotet mot freden i dag är det oskyldiga ofödda barnets rop. För om en mor kan döda sitt eget barn i sitt eget sköte, hur mycket mer kan då inte du och jag döda varandra?”

  • Anna-Karin

    Jag har haft glädjen och nåden att föda 2 barn,att känna detta speciella med en annan individ i min kropp. Det första barnet ville inte pappan ha, han förordade abort men jag valde att avstå. Detta första barn gav pappan mersmak och barn 2 är ett planerat och efterlängtat barn

    Jag har haft ett missfall. Jag grät i 14 dagar.

    Jag har gjort en abort. Jag har aldrig ångrat detta. Situationen var omöjlig. Ibland tänker jag på att jag kunnat ha ett barn till men det stannar med det.

    Jag tror och hoppas att min dotter kommer att ha samma valmöjligheter som jag.

  • http://www.dagen.se Andreas Nilsson, Dagen

    Michael G. Helders: Jag förklarade först att det går att tolka begreppet olika. Jag har inte samma perspektiv som exempelvis Stefan och därför är det inte så konstigt om vi använder ordet på olika sätt. Med sin kunskap inom området och genom att han stött på ordet i många sammanhang där ordet använts annorlunda förstår jag om första reaktionen blir en smula upprörd och föranleder en ifrågasättande kommentar.
    Det är också därför jag ”avdramatiserar” det hela. Jag söker inte någon strid. Den finns nämligen inte.

  • BW

    Med tanke på aborter och människovärde:

    En av oss

    Jag läste i tidningen om en man,

    1,5 meter lång,

    med Downs syndrom.

    Han blev inlåst i arton timmar,

    i en iskall stadsbuss.

    Ett missförstånd, sa bussbolaget.

    Han tycker om att åka buss.

    När han visar sitt busskort

    känner han sig lika viktig,

    som alla andra passagerare.

    Jag säger bara:

    – Visst är han en av oss!

  • BW

    En av oss

    Jag läste i tidningen om en man,

    1,5 meter lång,

    med Downs syndrom.

    Han blev inlåst i arton timmar,

    i en iskall stadsbuss.

    Ett missförstånd, sa bussbolaget.

    Han tycker om att åka buss.

    När han visar sitt busskort

    känner han sig lika viktig,

    som alla andra passagerare.

    Jag säger bara:

    – Visst är han en av oss!

    / Dikt skriven 2010-02-04, på min födelsedag.

    Tack Gud för att jag finns till! /

  • http://larsflemstroms.blogg.se Lars Flemström

    1) Utevd homosexualitet är inte dödligt, men det är abort. Bara för att klargöra proportionerna mellan olika debattämnen.

    2) Anledningen till att män dominerar abortdebatten är enkel. Jag ställde frågan, för visst skulle det öka antiabortrörelsens trovärdighet om fler kvinnor vågade visa att de är mot aborter. Men svaret jag fick, är att då blir de behandlade som förrädare och blir ifrågasatta på alla möjliga sätt.

    3) Jag har levt med aborter på ett särskilt sätt, genom alla skadade och trasiga kvinnor efter tidigare genomgångna aborter, som jag har varit ihop med. Och jag har konstant dåligt samvete för att jag inte ställde upp och gjorde en viss kvinna med barn, som ersättning för de barn som hon har mist, bl.a genom abort. Men jag avstod av en enda orsak. Jag befarade att hon skulle mista även vårt barn. Snacka inte om att tvångsaborter inte förekommer!

    4.) En graviditet är en omtumlande upplevelse, kanske i synnerhet första gången, med tvära kast mellan lycka och förtvivlan. Det är lätt att lura kvinnor till förhastade aborter, som de kommer att ångra.

    5) Man måste få diskutera egna erfarenheter av en sjukvård som ser som en heligare uppgift att döda än att göra folk friska. Är det inte ett systemfel?

    6) Är livet på soptippen i Manilla verkligen mindre meningsfullt än att offra sina ofödda barn för att tjäna guden Mammon.

    7) Och vem hade egentligen rätt i tvisten mellan marxisterna och liberalerna under andra hälften av 1800-talet om kampen mot fattigdomen? En ledtråd: Varför blev det en ”ohelig allians” mellan de mest konservativa kristna och de mest radikala marxisterna?

    8) Jag har skrivit många inlägg om aborter, preventivmetoder och demografisk transition (vad är det?) på min blogg: http://larsflemstroms.blogg.se. Klicka på kategorin Sexualitet och fortplantingn i spalten till höger.

  • BW

    Jag kanske skulle ha sagt: Tack Gud för livets gåva! så ingen missuppfattar mig.

    Er tjänare i Kristus

  • BW

    :) :) :)

  • wildwest

    Det hinner rinna mycket vatten under broarna om man inte är inne här jämt…

    Abort är en svår fråga och jag vill inte säga att jag förstår hur kvinnor tänker och känner, det kan jag som man aldrig göra. Det är svårt att förstå sej på kvinnor även i normala fall…

    AnnaKarin resonerar ovan med en viss uppgivenhet. Jaja, den sekulära svenska staten utifrån 349 gubbar o tanter i riksdagen har demokratiskt beslutat att vi får ta barn av daga. Eftersom staten är sekulär så kan vi aldrig kritisera ett demokratiskt beslut utifrån några religiösa dogmer, dom får ju inte påverka besluten. På så vis kan staten egentligen legitimera precis vad som helst men det är en annan fråga.

    Jag utgår från motsatsen. Jag anser att abort är ett tagande av liv, men inser att en så långtgående vana bland befolkningen gör att det inte finns acceptans att ändra på nuvarande regler. Det tar kanske en eller två generationer. Det krävs omvälvande samhällsförändringar, ett förödande krig med brist på män, en kristen väckelse, ett reellt uppvaknande om vad det demografiska problemet innebär rent praktiskt om 40-50 år för att gemene man ska börja fundera. Lika lite som Anna Karin kommer jag se en mätbar förändring på många år. Men jag accepterar inte abort som en lösning, vilket många andra gör.

    Jag kan dock försöka påverka dom som bestämmer att sluta propagera för fri sex från könsmognad och uppåt, sluta att se aborter som en preventivmedelsmetod bredvid p-piller och kondomer. Börja t ex med att verka för att sex mellan barn inte är acceptabelt. Och inom kristna sammanhang kan jag påverka oss att läsa Bibeln ordentligt där det i många sammanhang står talat om hur Gud ser en människa redan i moderlivet, dvs Gud anser att ett foster är en fullgod individ, har en plan för individens liv och att det är en allvarlig synd att lättsinnigt avsluta ett liv som Gud hade en plan med. Så länge inte vi kristna står upp för livets okränkbarhet så kommer ingen skillnad i samhället äga rum.

    Tyvärr finns ingen statistik, eller vet Stefan nånting hemligt? Min hypotes är, tills annat bevisats, att andelen ömmande aborter, där moderns liv är i fara, våldtäkt o liknande, är en försvinnande liten minoritet av det totala antalet. Staten har ordnat det här bra, genom att censurera infon så har man baxat all kritik till spekulationernas värld.

  • BW

    Stefan, apropå wildwests läsvärda kommentar, skulle det inte vara möjligt att göra din doktorsavhandling tillgänglig här på nätet? Så att vi kan få lite mer kött på benen.

  • Stefan A

    Det är lätt att vara mot abort som kristen. Men om det stannar där mister vi vår trovärdighet. Ska vi värna om livet i teorin måste vi värna om livet i praktiken. Ska vi uppmana kvinnor att inte göra abort måste vi stödja dem och komma med alternativ. Finns det någon här som är villig att adoptera ett barn som annars ska aborteras………………?

  • urban

    Kanske fri ”gebort” vore nåt ?

  • Kerstin

    Stefan A
    Vet du, jag är emot mycket här i livet, tex. barnmisshandel i alla dessa former, men för att vara emot något betyder inte att jag inte få protestera och visa min avsky mot detta,
    Värnar jag om barn försöker jag göra det jag kan, tyvärr får jag inte adoptera dels för att jag är för gammal och dels för att kön är väldigt lång.
    Vad gäller dessa barn som dödas i aborter så tror jag inte det räcker med att säga till kvinnorna att det finns dem som tar emot barnen med kärlek, de lyssnar inte därför att ofödda barn har ett lågt människovärde eller inget människovärde alls för de flesta, även för ”kristna”.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    BW, kommentar 35,
    Min avhandling skrevs långt före digitala tidsåldern. Så den skrevs på en IBM-skrivmaskin. Det är naturligtvis tekniskt möjligt att scanna in texten, och lägga ut den på nätet. Avhandlingen finns i större bibliotek, och man ska få tag på den på universitetsbibliotek.
    hälsn
    STefan Swärd

  • wildwest

    Stefan, jag har under förra året scannat bort alla mina sparade papper hemma, kanske 10 hyllmeter. Jag kan utan vidare scanna Din avhandling. Du ser säkert min riktiga mailadress som bloggmaster och kan få min hemadress där.

    36 Stefan A: visst måste vi skapa alternativ för kvinnor att behålla det ofödda livet. Samtidigt får vi som kristna dock inte vara tysta inför det som sker på sjukhusen. Det är som hela Bibeln: skarpa uttalanden mot synden, men stor nåd för den som inser sitt misstag. Tror f ö det finns många som kunde tänka sej att adoptera ett svenskt barn. Står man i kö (vet inte, men har för mej att det är så) att adoptera utländska barn så borde det vara administrativt enklare och psykologiskt mera riskfritt att adoptera ett barn från samma kultur. Jag skulle inte ha nånting emot det rent generellt, men är man ensam man får man inte adoptera, är man ensam kvinna får man adoptera – se där hur det går med jämlikheten…

  • Anna-Karin

    Wildwest, det är trevligt att läsa det du skriver och trevligt att prata med dig.

    Jag håller helt med dig att det är få aborter som gjörs pga moderns liv är i fara mm. De flesta aborterna faller nog inom ramen ”misstag”, dvs man har sex men tror inte att det kan bli något pga olika ogrundade skäl.

    Däremot kan jag inte förstå varifrån du fått det där om propaganda om fri sex från könsmognad?? Det är skillnad på information och propaganda. Att man via skolan får information tycker jag är ett måste. Ett exempel kommer från min kamratkrets. Ett par, kristna, regelbundna kyrkobesökare, aktiva i ungdomsverksamhet, välutbildade. De har 4 barn som de ALDRIG har pratat sex med. Idag är barnen unga vuxna mellan 17-23 år och det de vet kommer från skolan och de svar jag givit dem då de frågat samt från andra unga såklart. Nu är denna familj förhoppningsvis inte representativ men är helt säkert heller inte unik…

    Sex mellan barn är inte på något sätt önskvärt men 15-åringar ser sig sällan som barn även om vuxenvärlden har en annan uppfattning.

    Uppgiven, ja det är jag till viss del men mest över frikyrkovärldens förutsägbarhet i bloggossfären. Aborter är ”barnamord”, att adoptera bort barn ses som ett ganska lätt alternativ. Jag har genom mitt arbete kommit i kontakt medkvinnor som både fött ”oäktingar” och blivit uteslutna ur kyrkogemenskap för detta samt kvinnor som fött sina barn och adopterat bort dem. Tro mig, de har inte sett det som et ”lätt” alternativ.

    Fäderna till dessa barn har har jag dock inte sett till…..

  • Stefan A

    #38, 40
    Naturligtvis gäller hela ”registret” från protester till agerande. Men jag har följt debatten i 25-30 år och kan konstatera att ”vi” är väldigt snabba på att ha en idé och torgföra den, men inte alls eller väldigt lite intresserade av att göra något. Naturligtvis räcker det inte att erbjuda adoption, men det är inget argument för att INTE göra det. Jag är övertygad om att det finns ett antal kvinnor som inte ens har tänkt tanken. Skulle adoption i stället för abort rädda ett enda liv är det ett stort steg framåt. Dessutom skulle det ge legitimitet till protesterna.

  • Stefan A

    #38, 40
    Naturligtvis gäller hela ”registret” från protester till agerande. Men jag har följt debatten i 25-30 år och kan konstatera att ”vi” är väldigt snabba på att ha en idé och torgföra den, men inte alls eller väldigt lite intresserade av att göra något. Naturligtvis räcker det inte att erbjuda adoption, men det är inget argument för att INTE göra det. Jag är övertygad om att det finns ett antal kvinnor som inte ens har tänkt tanken. Skulle adoption i stället för abort rädda ett enda liv är det ett stort steg framåt. Dessutom skulle det ge legitimitet till protesterna.

  • wildwest

    AnnaKarin: Även jag fick ingen som helst sexundervisning annat än i skolan, men det har inte resulterat i några barn, varken önskade eller oönskade. Dom relationer jag haft har inte lett så långt, men jag hade fullt ut gjort klart för mej att skulle det ske en ”olycka” (hemskt ord om ett sött litet barn) så hade jag aldrig accepterat en abort.

    Antag att man i skolan förklarar blommor o bin, vilket jag visst tycker man ska göra, men att man sen påminner om att detta bör man inte göra innan man blivit 18 t ex, bara det lilla steget. När det gäller alkohol, narkotika för att inte tala om tobak så är det tydligen inga problem att ta fram relativt hårda pekpinnar. Man kan om man vill. Och inte behöver man lära ut analsextekniker på högstadiet.

    Hos goda vänner har jag bläddrat i s k ungdomstidningar och trots att jag ser mej som härdad blev jag chockad. Frågespalterna handlar bl a om att 14åringar är desperata eftersom dom inte haft nån kille än, en 12årig tjej var ledsen över att hon fortfarande var så trång. Detta var för 7 år sen och jag kommer fortfarande ihåg ordalydelsen! I den tyska tidningen Bravo finns/fanns i varje upplaga en nakenbild på en tjej resp kille mellan 15-18, eftersom tidningen riktar sej till barn i nedre tonåren gällde visst inga barnporrregler. Det är denna påverkan jag menar, den finns inte bara i skolan, den kommer även från tidningsförlag, musikindustrin och andra ställen. Det är här som goda föräldrar ska vara lika normalt nyfikna, intresserade och ”störiga” som man bör vara med annat man vet är farligt för sina barn. Dummare är jag inte att jag förstår att man letar efter info och bilder av detta häftiga förbjudna ändå. Så har man alltid gjort. Men det är skillnad på att vuxengenerationen accepterar detta utan omvsep och att man talar om att detta finns, men det är inte okay.

    Utan all sexpropaganda skulle också hetsen att inte ha haft sex minska, och antalet tonårsgraviditeter sjunka. Har man gjort en abort kan man göra flera, den första aborten är den viktigaste att förebygga.

    Nej, jag tycker inte det är lätta frågor och jag vill inte ha tillbaka tidigare generationers sexualfientlighet. Men samtidigt kan jag ändå inte sticka under stol med vad handlingen abort de facto är! Det gör inte saken ett skvatt bättre att utesluta eller förbanna kvinnor som blivit med barn ur kyrkan. Här gäller nåd. Det finns säkert undantag, men i huvudsak är alternativet inte uteslutning. Jag kan som sagt inte veta hur det känns för en kvinna att göra abort, men så långt jag kan känna in mej så borde det göra lika ont att veta att man dödat ett liv som inte fick bli till som att adoptera bort ett barn som man just då inte kan ta hand om, för att ändå ha en teoretisk chans att senare i livet träffas. Ingen tjej jag pratat med som gjort abort, det är ändå ett antal, anser att det gått dom spårlöst förbi, hälften av dom har sagt att det var dumt gjort och ett förhastat beslut. Dom är inte kristna.

    Du måste ju förstå att förutsägbarheten kommer utifrån att jag som kristen som läser Bibeln inte kan få ihop Bibelns människovärde på annat sätt än att säja att abort är ett tagande av liv. Det borde inte vara förutsägbart endast för frikyrkobloggar, om Du så vill, det borde vara lika förutsägbart för Svenska kyrkan – katolikerna behöver jag nog inte nämna här…

  • Kerstin

    # 27

    Så roligt med dina två barn, men tråkigt med missfallet och aborten, som du säger situationen var omöjlig en fysisk omöjlighet alltså, för dig eller barnet ?

    Jag har fött 7 barn, men också upplevt sorg i 3 missfall varav ett mycket sent, önskar bara att jag på den tiden tänkt tanken vad som hände med deras kroppar efter döden, nu för tiden tas kropparna om hand på ett värdigt sätt, men förr blev de kastade som sjukhusavfall.

    Du önskar dina barn valmöjlighet vid abort, men det gör inte jag för mina, de blir då ensam utelämnade att bära detta omänskliga val, och samhället kommer lätt undan eftersom hela ansvaret är lagda på hennes axlar, med outalade attityder och förväntningar från omgivningen,
    Jag tycker att det borde vara obligatoriskt att redovisa varför en abort är nödvändig, det kan vara påtryckningar från närstående, därigenom skulle hon få stöd att stå emot, även hjälp till andra lösningar.

  • Kerstin

    # 42

    Självklart ska adoptionalternativet framhävas, men jag tror inte man är speciellt intresserad av att nappa på det om man inte förstår värdet i den ofödda människan,
    När tom. de kristna och även hedarna inte förstår det ofödda barnets värde, när kristna ledare och journalister reagerar starkt negativ när de få se en bild på ett ofött lemlästat barn, så de vänder ilskan mot dem som visar detta istället mot den fruktansvärda orättvisa sanningen, ja det är lätt att säga att man inte tycker om aborter, men kommer verkligheten för nära ryggar många tillbaka och blundar.

  • Anna-Karin

    Hej Wildwest och Kerstin……och alla ni andra med!!

    Ja, W., jag förstår att du har ditt avstamp i din kristendom. Vad jag menar med förutsägbarhet i frikyrkobloggar är just det jag skriver. Jag respekterar att du/ni ser på det aborterade embryot som ett barn men att kalla det ”barnamord” kan faktiskt få människor som gärna vill närma sig frikyrkovärden att sluta läsa. Det blir så drasiskt. Det väcker bilden av en människa som de facto tar ett litet barns liv, lägger händerna runt en guldlockig liten flickas hals. (Detta exempel hörde jag av en 19-äring som, mycket förskräckt, läst en blogg.)

    Jag har aldrig ångrat min abort. Det har gått åratal mellan jag tänkt på detta. Det var rätt beslut för mig då. Men visst ibland kommer tanken upp att mina barn kunnat ha ett äldre syskon. Dock utan ångest.

    Idag tror jag mig veta att frikyrkan inte utesluter en kvinna som föder barn utom äktenskapet. Ordet ”oäkting” brukas inte mer. Det är bra. Men din bänkgranne kanske har en abort bakom sig, kanske har ett bortadopterat barn i familjehistorien. Det är så mycket vi inte vet om varandra, vi ska vakta på orden vi använder.

    Om ungdomstidningarna skulle jag kunna skriva en kilometer, även om kroppsideal, ytlighet och sexualisering….Vad som dock är viktigt är att läsa sina ungdomars tidningar, att besöka de webadresser de besöker, att hålla igång en öppen och icke-fördömande kontakt med sin ungdom. Att prata……med respekt.

    Nu ska jag laga middag! 😀

  • Kerstin

    Anna-Karin

    Ja abort är att aktiv döda en liten människa, sånt är tragiskt och avskyvärt.
    Men om man förstått vad själva kärnan i kristendom är, det glada budskapet så ser man det på annat sätt än du gör.
    Det finns kvinnor som går genom livet med detta bittra minne av en abort de gjort en gång och har svårt att förlåta sig själv, evangeliet handlar om förlåtelse och befrielse från synder.
    En del förtränger sina misstag genom att gå i försvarställning, istället för att ta upp det i ljuset få förlåtelse bli läkta och gå vidare.

  • Agge

    Du har argumenterat väl, Anna -Karin. Jag undrar hur vissa herrar i frikyrkosvängen kommer att reagera när de inser att de har barn på stan.

  • Tea Gustavsson

    Adoption löser inte alla problem med oönskade graviditeter. Är det själva graviditeten man inte klarar av ett eller annat skäl är adoption ingen lösning t.ex. Själv skulle jag tveka att adoptera bort ett småsyskon till mina barn eftersom de är så stora att de förstår vad graviditet och föda barn är men för små för att kunna förstå (eller för att tvingas förstå) varför det inte är möjligt att behålla bebisen.

    Precis som man ibland måste prioritera vilka man ska rädda ur ett brinnande hus kan det vara nödvändigt att prioritera bland födda och ofödda. Det säger inget om värdet av den som blir bortvald, bara desperationen i situationen. Det är den tragiska sanningen i en fallen värld. En av de stora sakerna med Gud är att Hans nåd förmår förvandla konsekvenserna av synd till något som är användbart för andra. Jag förnekar inte att abort är en synd. Men vi människor kan inte lagstifta bort synden eller möjligheten att begå den.

    Be istället för alla kvinnor som är förtvivlade över en oönskad gravditet. Be Gud välsigna dem med kraft och styrka att orka genomgå graviditeten och kraft att älska och ta hand om sitt barn. Be och visa empati (och hjälp till!!!) istället för att trycka upp bilder på massakrerade foster i ansiktet på dem och kalla dem barnamördare.