Vad hjärtat är fullt av talar munnen. Och vad hjärtat är fullt av skriver man på bloggen. På fredag kommer jag med en krönika i kristna tidningen Världen Idag. Och på söndag predikar jag i Elimkyrkan på Östermalm i Stockholm. Jag är gripen av den stora passionen. Att alla ska få höra budskapet om Jesus, som den som befriar människan från hennes synd och skuld, och ger henne förlåtelse på djupet, och rening.
I söndags predikade jag i Söderhöjdskyrkan om när Paulus började församlingen i Korint. Han hade inga kyrkor, han hade inga samfund, han hade inga församlingsmedlemmar, han hade inga pengar. Han hade egentligen ingenting. Han hade Kristus i sitt hjärta, Guds ord i sin mun, och var fylld av Andens kraft. Det var tillräckligt. Sedan mötte han Akvila och Priscilla, de började göra tält ihop. De var tre personer. Men de kunde inte hålla tyst, Paulus gick ut på stan, hem till folk, och till synagogan och förkunnade att Kristus var Messias. En församlingen började växa fram, folk blev döpta, kom till tro. Kyrkohistorikerna säger att Korint församlingen fick 25.000 medlemmar, och det började med tre personer.
Sluta prata om att man är för få. Sluta prata om att man har för begränsade resurser. Sluta prata om att man har otillräcklig uppbackning. Tänk på hur Paulus hade det i Korint.
Dessa pionjärplanteringar, små celler, men med expansions- och livskraft, är vad som behövs. Det ska jag prata om på söndag.
Stefan, tack! för det budskapet. Och som alltid när det gäller sanningen: ett ord i rätt tid!
S-E
Precis. Kanske finns det till och med ett (negativt) samband mellan ivern och resurserna? Inga samfund, inga kyrkor, inga pengar. “Men det jag har, det ger jag dig.”
Hemligheten bakom väckelseprästen Lars Lewi Lestadius, var Anden: han var Andefylld, efter ett möte med en enkel, Andefyllt sameflicka, som tydligen förmedlat denna Andens eld till honom; där han blev berörd av “kolet från altarer”, vilket sedan fick oöverblickbara och eviga konsekvenser för platsen där han bodde och för hela trakten omkring; de allra nordligaste delarna av vårt land och in i grannländerna. Det uppstod inom statskyrkan - som ju Lestadius tillhörde som präst och teolog - en ny rörelse, en rörelse med makt och myndighet, som sedermera fick namnet Lestadianismen.
Konkret skedde bl.a. det, att supandet upphörde och Biblarna kom fram.
I Jukkasjärvi kyrka finns en altartavla av den kände konstnären Bror Hjort. Den berättar i bild upprättandets hemlighet: korsets kraft. Förfallet bland människorna till vänster, korset i mitten, och de upprättade människorna till höger om korset. Allt i en och samma bild, tavla: samma människor har man skäl att anta.
Det Anden gjorde/förmådde då, förmår Anden också idag:
men var finna redskapen?
Stefans artikel går i linje med det jag skrivit dom senaste dagarna. Paulus hade inga hoppborgar, inga profana körer, inga myspysiga caféer, inga radiostyrda småbilar åt ungdomar, inga grillpartyn, inga scener med ljud och ljusshower, troligen inte ens någon som sjöng. Men ändå blev det en sån utveckling av det kraftfulla ordet! Är det så svårt att fatta för alla kyrkoledare och pastorer? Tycker ofta man väljer en enkel väg ut, aktiviteter och kickoffer av alla slag, medan det svåra är att höra och följa Guds röst. Det sistnämnda är inte bekvämt för det innebär också att man kommer utsättas för både kristnas och sekulära människors hån. Men det bär frukt!
De yttre förutsättningarna var inte stora för Paulus när han var i Korint. Men han hade ett levande ord att förkunna om Jesus Kristus och honom korsfäst.
Vi talar idag om strategier och lägger upp planer hur vi skall nå ut med budskaptet. Men vad händer. Till synes inte mycket.
Församlingen i Efesus som det står i Upp. 2, hade alla yttre förutsättningar att för vara en levande församling. Men det saknades något, ja allt. Den hade övergivit sin “första kärlek.”
Församlingen blev inte övergiven utan uppmanades att göra bättring. Samma uppmaning når oss idag. Lyder vi så skall vi se att Gud griper in på ett underbart sätt.
Liten rättelse bara: Klart att Kristus är Messias, för det är samma ord på olika språk!
Jag tror Paulus förkunnade att Jesus är Messias/Kristus.
Now you are talking! Go for it!
Amen!
Jag kommer inte ihåg var det står nu men hur som helst det jag är ute efter är dom här orden: Gud kan ge seger genom få lika väl som genom många
Erik bra skrivet v v v v T.B.
Carl Lindahl. !!!
Paulus var fullständigt beroende av Herren i alla livets skiften och omständigheter.Detta är hemligheten med allt vad som hände i hans liv.Är de kristna i Sverige det !!?Varför är den profetiska rösten så svag i detta land ? Jo den är inte fullständigt beroende av Herren utan söker bekräftele hos människor istället för Herren.Den berömmer det som är en styggelse för Herren istället för att förmana och gå till rätta med det som inte är efter Herrens vilja.
Frid!
Tony Malmqvist, Jonatan säger något liknande till sin vapendragare i 1 Sam 14:6. Kanske det är den versen du tänker på?
Mvh
Katta
Håller helt med om det du skriver Stefan. Det är Jesus Kristus som ska fökunnas.
Här vore det ju intressant att föra ett samtal vad det innebär att verkligen förkunna Jesus Kristus!
Min erfarenhet är att vi kristna tyvärr har hängt upp en massa nya “förhängen” som vi döljer Kristus bakom. Jag är tacksam för den långa tradition av kristen kyrka vi har i sverige samtidigt undrar jag om inte våra former och traditioner mångar gånger hindrar människor att se Jesus?
Det beror ju på vilken Kristus som sagt var. Är det den teologiska Kristus, eller är det Han som drabbat mig med sin kärlek? Är det Han som är summan i en broillustration, eller är det Han som lyfte mig upp ur fördärvets grop och ställde mina fötter på en klippa? Är det den Guden jag kan förstå och omfatta, eller är det Han som förstår och omfattar mig…? Om man verkligen har mött honom undrar man inte längre…………..
För alla oss som har en gnutta pionjäriver (eller mer) är detta ljuv musik.
[...] Swärd: Tänk på hur församlingen började i Korint Dela med dig/tipsa [...]
Kommentera denna artikel