Läste klart den helt underbara boken av/om Jenny Berggren igår kväll. Tänkte spontant när jag läste om Alphasatsningen i Elimkyrkan: här finns en för kristna rätt anonym medsyster, stor stjärna i ett av världens mest framgångsrika rockband, Ace of Base, som dagligen och stundligen burit med sej, läst och studerat sin älskade jeansbibel. Bett aftonbön, upptäckt Guds omsorger i alla möjliga små sammanhang, lärt sej att Gud bryr sej om oss mitt i vardagen. Jag har sällan gråtit så mycket pga en vanlig bok. Rekommenderas varmt till alla som inte tror sej vara sedda av Gud.

Ingen av oss, vill jag påstå, kan ha haft ett sånt hektiskt schema som Ace of Base hade under sin storhetstid under 90talet. Ändå höll Jenny fast vid sin tro och sin bibelläsning. Det finns inga ursäkter av dom som kallar sej kristna, t o m frikyrkokristna, idag att skylla på tidsbrist eller leda för att inte läsa Bibeln! Man hinner inte varje dag, det vet jag, men man hinner om man prioriterar. Några få gånger sista tiden har jag diskuterat bibliska gestalter med medelålders frikyrkofolk och fått häpnadsväckande svar (vem var Isaks farsa egentligen, Josua var bror till Mose eller bror till Josef osv).

Är man inte bibelgrundad det allra minsta (jag är inget helgon själv!) så är det inte så underligt att vad som helst okritiskt kan dras in i kyrkorna. Man har ju inget att stämma av dessa företeelser med när man inte ens vet personers inbördes relationer i Bibelböckerna. Känner att jag anknyter en del till Lars Flemströms utmärkta analys på annan bloggplats. Frikyrkofolk som inte har en bindande biskop att följa måste krävas på större ansvar och större noggrannhet när det gäller bibelordet.

Jag håller i grunden med om att kristna ibland bara försöker hitta fel hos varandra, troligen för att döva en osäkerhet i sej själva eller för att verka viktigare än de är eller för att uppvisa en rättrogenhet som är heligare än Heligheten själv.

Dock, och i den förvirrande tid är det inte oväsentligt, så måste man göra en absolut rågång mellan de som företräder Bibelns absoluta grundsanningar och de som står emot dem. För mej är det så enkelt som att de ena är kristna och de andra inte alls. Att t ex påstå att Jesus inte var sann människa och sann Gud, att förneka jungfrufödelsen och uppståndelsen, då har man enligt min mening ställt sej utanför hela den kristna skaran och man företräder en annan religion. Och då måste vi som kristna bevara sanningen, så att de som söker sanningen inte går vilse – det vore brutalt! Precis som vi gör emot islam, buddhism, hinduism och vad som helst.

Jag hade lovat att inte skriva mer på denna blogg, nu gör jag dock ett undantag, jag hörde att Kjell och hans fru gått bort. Jag beklagar verkligen det var tråkigt att höra att de blev sjuka men jag hoppas att de har det bra i himmelen nu.

# 7:

En huvuduppgift för journalistiken är att kritiskt granska och ifrågasätta. En skriven text har ju inte endast en informativ funktion utan ger ofta uttryck för omdömen, värderingar och kategoriseringar och genom sitt innehåll påverkar den läsarens bild av verkligheten. Den hjälper till att skapa en bild av verkligheten som i sin tur interagerar med verkligheten som i sin tur ska tolkas i en oändlig process. Därmed inställer sig frågor kring etik och moral och om journalistens ansvar för det han skrivit.
Det unika med det kristna livet är att det kännetecknas av en verklighet som oftast inte är tillgänglig för våra yttre sinnen med vilka vi betraktar världen och som är en förutsättning för att utöva kritisk granskning (journalistik). Det mesta försiggår i människans inre, i den personliga relationen mellan Gud och människa. Kritiskt tänkande som är en grundbult i det sekulära humanistiska paradigmet kommer med nödvändighet till korta när det ska beskriva ”det obeskrivbara” ”som inte är av denna världen.
En annan aspekt som kommer i konflikt med ett ensidigt kritiskt förhållningssätt är att det kristna livet baseras på det vi brukar benämna för tro. Vi tror på det vi inte kan se med våra fysiska ögon. Denna ibland bräckliga tro grundar sig på ett samspel med Guds Ande och hamnar med nödvändighet i konflikt med ett kritiskt tänkande som bygger på enbart det observerbara.
Allt detta sammantaget är saker som tyvärr de flesta journalister inte förstår och inte verkar vilja eller kunna ta hänsyn till.