Det blir alltför ofta förenklade och okunniga känslor och attityder till amerikanska presidenter. President Bush demoniserades alltför ofta i svensk debatt, och även från kristet håll ibland. Jag hör inte till Bush-anhängarna men tyckte att kritiken var både okunnig och osaklig. Man behöver inte minst vara medveten om att en amerikansk president har en ganska begränsad makt.
På liknande sätt som Bush demoniserades har Obama höjts till skyarna. Han har nu varit president i tio månader, men jag har svårt att begripa vilka positiva underverk han har ställt till med. Och det fredspris han nu får, har jag svårt att begripa. Bush blev ju kraftigt kritiserad för Irakkriget men få tänker på att förre presidenten Clinton helt stödde Irakinvasionen. Och Obama fortsätter med amerikanska närvaron i Irak. Han har ökat militära engagemanget i Afghanistan. Han har inte lyckats hitta några fredslösningar i mellanöstern och han har inte gjort något för kärnvapennedrustningar, han får fredspriset och blir hyllad från alla håll.
Hur amerikanska presidenter bedöms, ligger nog ibland en bit över min fattningsförmåga.