Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Fredagkvällen ägnade jag åt att vara i Tantolunden tillsammans med ungdomskyrkan Konnekt, den här kvällen var vi ett team på 10 personer, nu förstärkt av ett team från Teen Challenge som ska vara med i nästan ett år. Det händer mycket spännande på en kväll. Det började med ett möte med polisen och socialen, och polischefen berättade om att ett Stockholmsgymnasium hade planerat en nollning, och avsikten var att andra- och tredjeårseleverna, skulle trycka i nybörjargymnasisterna så mycket brännvin som möjligt under en kväll, enligt min mening på en nivå så att det skulle kunna vara direkt livshotande för en del. Träffade dock inte på några från denna brännvinsorgie. Det blev många samtal under kvällen, och jag fick höra berättelser om två våldtäkter av unga tjejer som hade inträffat i Tantolunden senaste två veckorna, jag fick höra berättelser om erfarenheter av haschrökning, om upplevelsen av att nära kompisar knarkar ihjäl sig, jag hade samtal med tre jätteberusade femtonåriga tjejer, där jag vädjade till dem att inte dricka något mer samma kväll, och så försökte jag se till att de hade kompisar som kunde hjälpa dem hem. Det är en svår balansgång, ringer man polisen eller socialen – vilket man borde göra, så är man helt körd bland ungdomarna, men vid ett tillfälle informerade jag polisen under kvällen. Och så fick jag träffa Tony, the ”king of Tanto” som roade sig med att sjunga gospelsånger tillsammans med Teen Challenge. Och mitt i allt detta stök, samtalen om Jesus och Gud. Och en rolig nyhet, en av Tantolundsgrabbarna, som dessutom är hemlös, har nu börjat i Klara kyrkas lärjungaskola.

Jesus kallar oss kristna ut ur vår kyrka, och inte minst för att engagera oss i de människors liv som är mest utsatta och har det mest besvärligt i vårt samhälle. Och här tycker jag att stökiga tonårsmiljöer är det viktigaste att engagera oss i. Och inte bara för att visa socialt engagemang, utan också att berätta om evangeliet om Jesus, om den nystart i våra liv vi kan få tillsammans med Gud.

  • Christer Roshamn

    I går började några i Motala ett trevande försök med ”pannkakskyrka”….

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com/ Michael G. Helders

    Amen! Vist är det underbart att gå utanför lägret med Jesus?

    Ja, tyvärr har ju ungdomen det otrolig hårt i dag, större press, mer sträss, hårdare klimat med mycket våld, våldtäkter, knark, familj problem, relation problem och annat. Inte konstigt att ungdomen tycker de måste dricka så mycket, när så mycket oro och ångest omringar dem! Tyckte det var hårt när jag växte upp, men det är inget gentemot vad dagens ungdom för gå igenom.
    Men här har vi kristna ett exklusivt och unikt budskap! Vi har en frälsare som blev fött i ett stall, växte upp i en fattig familj, som tillbringade 3 år i tjänst var han till tider var hemlös, till tider var hungrig, och när var i tjänst så ”dissade” hans familj honom, hans vänner övergav honom, Judas förrådde honom, stor folkmassa skrek ”korsfäst honom!”, kring fysisk smärta så blev Jesus så hårt slagen och piskad att han nästan dog, krona av törne som de satte på hans huvud, och han blev korsfäst mellan två kriminella fast han själv var oskyldig. Jesus blev också ständig falskt anklagad, fick falska vittnesmål mot sig, falsk rättegång, falskt dömd, Jesus var verkligen ett offer på alla sätt och vis. Sen se Jesus i Getsmane, var han fick så svår ångest att hans svett blev som blodsdroppar.

    Så när Bibeln säger ”Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid. ” så är det inte tal om någon vacker tankegång, utan det är verkligen sant. Här har vi kristna något helt unikt i förhållande till världen och vad dem har att erbjuda.

    Stå på Stefan! Och må Gud rikligen välsigna din tjänst och Konnekt!

  • http://helapingsten.wordpress.com/ helapingsten

    Amen! Det är precis så här evangelisation ska vara. Vi behöver gå UT och inte sitta inne bakom våra tegelväggar, vi behöver lysa för Världens vilsna människor och visa dem på ett bättre liv.

    Amen till det Michael skriver också. Vi måste peka på att vår religion har något unikt i detta: vår Gud sitter inte bara där uppe och skakar på huvudet åt den misär ungdomarna lever i – Han har själv varit med om all skit världen erbjuder, och besegrat den.

  • Ronny

    Tack det här var Gott att läsa om och kommentarerna med.Frid Ronny

  • http://www.betheligagnef.se Carl Lindahl

    Problemet för oss här i Gagnef är att vi inte har nåt torg att torgevangelisera på. Eller ja, Djurås Torg, men det är konsumparkeringen och där är det oftast tomt en fredag kväll. Men tacka Gud för folket park, där får vi va och bjuda på choklad!

  • Roberth

    carl: det hela handlar om att finnas där ungodmarna är, sen om det är ett torg, en parkering, folkets park eller en skogsdunge. DEt spelar mindre roll.

  • wildwest

    Håller helt med även om jag är dåligt lämpad att samtala med ungdomar, jag har ingen tålamod. En aspekt som inte alls kommer upp i Tantolundsbeskrivningarna är: var är föräldrarna? Hur kan det vara möjligt att 15åringar är aspackade en fredagkväll? Det är barn, inget annat. Visst ska vi inte lämna olycksdrabbade vind för våg, men huvudansvaret har dessa barns föräldrar, här tramsas det oerhört mycket i Sverige om att allt är ”samhällets” fel, skolans fel, fritidsgårdarnas fel, brist på saker att göra, etc.

  • Per-Erik Johansson

    Stefan rör sig i och beskriver verkligheten utanför betongbunkern och resultatet är ett mycket litet antal kommentarer och analyser. Intressant.



Subscribe to Stefan Swärd