Nu svarar jag alla som kritiserar mitt McLaren-inlägg

~ stefan

Det har kommit cirka 140 kommentarer på mina inlägg om Brian McLarens bok ”Kristen på ett nytt sätt”. Dessutom har frågan diskuterats på flera andra bloggar. Jag begränsar mig nu endast till dem som har varit kritiska till mina synpunkter. Kritiken kan delas in i fyra kategorier. OBS – jag diskuterar bara denna enda bok, inte McLarens övriga böcker, eller emerging-church-rörelsen i stort.

1. Dels de som tycker att Brian McLarens böcker har tillfört mycket positivt, men kanske inte läst just denna bok. Och de som har läst denna bok, men inte alls tolkat den så negativt som jag har gjort. Och som inte framför sakliga invändningar mot mitt resonemang.

Min kommentar: Även om man rakt av köper McLarens samhällsanalys och kritik av kristna kyrkan, har jag svårt att förstå att man inte har invändningar mot hans resonemang om teologisk omvärdering, att liberalisera och mjuka upp inställningen till Jesu exklusivitet och sanningsanspråk, kristna tron i förhållande till andra religioner, synen på eviga straffen, betydelsen av individens omvändelse och frälsning, och mer problematisera vår förståelse av Bibeln. För en kristen som rör sig inom den evangelikala-pentekostala sfären borde ha i varje fall tveksamheter till McLarens teologiska positionsförskjutningar.

2. Några kommentatorer försöker att sakligt kritisera mina påståenden, framförallt min kritik av postmodernismen. Tycker att man inte för fram några invändningar av tyngd. Josef Bengtsson gör ett försök, men jag diskuterar inte trender inom vetenskapsteorin, jag diskuterar trender inom det verkliga samhället.

Min kommentar: Detta är ganska anmärkningsvärt att jag inte har fått mer saklig kritik, med tanke på att McLaren och denna bok uppenbarligen är uppskattad i breda kretsar. Tycker att den sakliga kritiken skjuter över målet, eller vid sidan av målet. Behöver betydligt bättre motargument för att ändra uppfattning.

3. Några av mina kritiker kommer endast med känslomässiga argument, jag är tröttsam, jag vet inte hur verkligheten ser ut, jag talar maktspråk, jag motarbetar förnyelse – har skrivits i kommentarer både på min blogg och andra bloggar.

Min kommentar: Den EFK-are som tycker att jag inte vet hur verkligheten ser ut borde arbeta för att få mig avsatt, jag kan ge en lista med namn på personer som jag hjälpa till i den ansträngningen. Att jag är tröttsam – håller med, skulle inte orka lyssna på särskilt många av mina egna predikningar. Jag talar maktspråk – hur då? Jag har bara skrivit en bokrescension – vad har det med maktspråk att göra. Att jag motarbetar förnyelse – jag har ägnat senaste 35 åren av mitt liv åt församlingsgrundande, pionjärarbete och att hitta nya vägar för lokal evangelisation. Om jag motarbetar förnyelse – vad gör då alla andra?

4. En fjärde iakttagelse är att McLarens teologi och tänkande har fått stor spridning i Sverige och inom Evangeliska Frikyrkan. Det skriver förläggaren i ett inlägg. Robert på Frizon skriver att hela Frizon-ledningen står bakom McLarens tänkande. Robert L skriver i ett inlägg att minst fem EFK-församlingar har anammat McLarens teologi och tänkande, nämligen Saron i Göteborg, Matteuskyrkan i Majorna, Livets Glädje i Landskrona, Korskyrkan i Borlänge och Johanneskyrkan i Linköping.

Min kommentar: Om nu detta stämmer så tycker jag att de berörda ändå borde läsa mina invändningar. Jag kan inte se annat än att McLarens idéer bara är gammal skåpmat, och allt var genomfört i liberala SMU i Stockholm redan i början av sjuttiotalet. Och att vi lätt kan utvärdera resultatet av alla de många tusen kyrkor i västvärlden som teologiskt har rört sig i en liberal riktning. Det finns andra vägar att gå om vi brottas med trosfrågor, tycker att vi har kört fast i vårt kristna arbete m.m. Att bli uppfylld av Anden och beklädas av Andens kraft är en annan väg – det skriver McLaren ingenting om.

Slutsats: Med tanke på den stora spridning McLarens bok och tänkande har, tycker jag att det är anmärkningsvärt att jag har fått en så tunn kritik för det jag har skrivit, och nästan ingen kritik alls som vederlägger något av alla mina påståenden. Det känns som en enda stor tystnad. Jag får nog försöka skriva ihop en artikel och skicka in till Dagen så får vi se om alla McLaren-supportrar vaknar till.

Och till sist, en segerns kväll, Hammarby-Djurgården 1-0, upp ur fördärvets grop är vi på väg.

Halleluja.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
←  Older Comments
 →
  • O.K

    Lars Flemström skriver att efk:s medlemmar har avgörandet Så lätt är det inte i Saron (passar det inte så gå får den höra som protesterar)

  • BW

    Josef och Patric, tack för era reaktioner på vad jag skrev! Den ende som jag tror har en objektiv kunskap om verkligheten är nog bara Gud själv. Nej, jag tror inte att någon människa kan vara objektiv. Det finns ingen som har den intellektuella kapaciteten som skulle krävas för att kunna överblicka helheten i tid i rum. Men det är viktigt att vi tror på det vi gör och säger. Ärlighet och ödmjukhet behövs om vi ska få nåd att bli visare människor. Vår nuvarande kunskap är ett styckverk och ska försvinna enligt 1 Korintierbrevet 13.

    Förr i tiden var det vanligt att man angav en jordfästs persons liv och gärning på gravstenen, vars storlek ofta var en indikation på vederbörandes ställning i samhället. Jag funderar på att låta rista in följande text på min framtida gravsten: ”Jag fick i alla fall säga vad jag tyckte”. Helst på latin, eftersom jag gillar latinska sentenser, men då skulle ju inte så många förstå vad det står. Det är ju inte illa att man har möjligheten att säga vad man tycker, tack vare Stefans blogg. Sedan är det ju svårare att veta om det jag sagt har något större värde i ett evighetsperspektiv. Tills vidare säger jag bara som Pilatus ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit”. Vad heter månne det på latin tro?

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Josef,
    Har nu kommit hem från Elimretreaten. Måste fundera på dina frågor. Återkommer.

    Fredrik Wenell,
    Tack för ett utförligt och klargörande svar. Jag vet inte varför skribenter på min blogg så strikt har försökt koppla ihop Brian McLaren med Frizon och vissa EFK-församlingar. Det är ingen tolkning som jag har gjort. Du påpekar att det är Gud som styr världen. Din förmaning är bra, vi som är kristna och på olika sätt jobbar med politik, ekonomi och näringsliv, har en tendens att bli väldigt sekulariserade, och världens synsätt styr oss för mycket. Och jag är inte undantagen från detta.
    hälsar

    Stefan Swärd

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michaels G. Helders

    – vill inte vara petig, men jag är inte så säker på att Gud styr världen…skulle nog säga att Gud styr naturen, dock ganska så osäker på om Gud styr politiken, ekonomin och näringslivet- eller ”världen” som sådan, det tror jag är några andras far/gud/härskare som gör.

    *Michael- ord petig i dag*

  • Daniel L

    Hej Stefan och alla debattörer!

    Jag hamnar nog i kategori 1. Jag har läst McLarens bok och har inte alls uppfattat den så negativt som du har gjort och jag tänker inte komma med några egentliga sakliga invändningar mot ditt resonemang. Dels för att jag tycker att du har många giltiga invändningar mot boken (jag håller dock inte med om alla), men också för att debatten modern/postmodern inte känns som något jag vill ge mig in i.

    När jag läste boken var det inte i första hand med analyserande ögon utan med en nyfikenhet på en bok jag hört mycket gott om. Läsningen har framför allt resulterat i att jag vill leva i Jesu efterföljelse ännu mer, vilket är det bästa betyg en bok kan få. Jag tilltalades av samtalet, både i det i boken mellan Neo och Dan och de jag haft med andra som läst boken, men också av den ödmjuka hållning som jag tycker präglar boken. Det har sagts förut: ”tänk så olika man kan uppleva en och samma bok”.

    När det gäller teologiska positionsförskjutningar tycker jag det är fel begrepp. Jag ser det snarare som en ödmjukare hållning inför olika trosfrågor som jag tycker är positiv. Visst kan en sådan hållning i slutändan leda till liberalteologi, men å andra sidan kan en mer dogmatisk hållning lätt leda till faraseism. Om vi först och främst fokuserar på att följa Jesus (vilket jag upplever att McLaren uppmuntrar till i sin bok) tror jag inte vi riskerar hamna i något av dikena vare sig vi är mer ödmjuka eller dogmatiska i vår hållning.

    Några tankar från mig. Allt gott!

    Hälsningar Daniel

  • BW

    För mig är det en väldigt irriterande och typisk postmodern företeelse när man med hjälp av svepande, allmänt hållna formuleringar raderar ut delar i evangeliet som man inte gillar; vackra och högstämda satser av typen: Guds kärlek inkluderar alla, vi är alla på väg, visa respekt för varje människas utgångspunkt osv. Läsaren kan säkert bidra med fler exempel på sådana formuleringar då jag inte ansett dem värda att lägga på minnet. Dessa formuleringar skapar kortslutning i min hjärna, sådana allmänt hållna formuleringar som Jonas Gardell använder sig av i sina böcker om Gud och Jesus och som Joachim Hagerius i Saron i Göteborg svängde sig med i diskussionen om medlemsskap för utlevande homosexuella. Argumentationen saknar konkret koppling till relevanta bibelsammanhang och befinner på en högst personlig och subjektiv nivå. Ett argument som i mina öron andas denna postmoderna syntes är att homosexuella par som lever i en trogen och livslång relation inte lever i synd. Dessa svepande påståenden andas dessutom ofta en moraliserande ton mot de kristna som envisas vid att hålla fast vid en tolkningsmodell av tes-antites typ; rätt-fel, rättfärdighet-synd, sant och falskt, frälsning-fördömelse osv.

  • http://spatsiba.blogspot.com/ Josef

    Hej igen BW,

    Man kan tolka ditt senaste inlägg som att du menar att utsagor som ”Guds kärlek inkluderar alla, vi är alla på väg, visa respekt för varje människas utgångspunkt”… ”saknar konkret koppling till relevanta bibelsammanhang”. Menar du verkligen det?

    Allt gott,
    Josef

  • Karin F

    Hej!
    Jag har också läst Mc Laurens bok och den kom att betyda otroligt mycket för mig. Innan jag läst den hade jag hållt mig undan från kyrkan ett bra tag, tyckte det var så mycket moraliserande och syndatänkande där. Ja, rent av hyckleri. Jag kunde verkligen inte känna mig hemma i sådana sammanhang. Jag vill som kristen vara en Jesu lärljunge och sträva efter att följa honom och att leva i kärlek till min nästa och vilja det absolut bästa för denne det är det centrala för kristen tro anser jag… Ja, jag skulle kunna prata i evigheter om just detta men det jag vill säga är i allafall att när jag läst boken så kunde jag verkligen känna igen mig själv i Neos historia, Jag insåg även att det kanske inte är så viktigt ändå om vi är ”liberala” eller ”konservativa” kristna det viktiga är ju ändå vårat hjärtas mening, att vi alla vill vara en Jesu efterföljare och leva i samma ovillkorliga kärlek som honom. Ja, jag tycker att boken hjälper till att vi med olika syn kan få en större förståelse och tolerans för varandra. I den husgrupp där vi diskuterade boken finns hela skalan från liberala till konservativt kristna. Den kom att leda till att vi fick jättebra och givande diskussioner vilket gjorde att vi kunde förstå varandra bättre. Det tror jag även är en av syftena med boken, att öka förståelsen bland oss kristna, vara en brobryggare mellan s.k liberala och konservativa. Varför ska vi hänga upp oss och bråka om saker som kan tolkas så olika när det är huvudbudskapet som är det viktigaste. Tänk om vi kunde leva i fred och kärlek till varandra istället för att hänga upp oss på småsaker. Guds rike är så mycket större än så… han älskar oss alla just precis som vi är. Amen.
    Några tankar från mig/ Karin F.

  • Marcus Johansson

    Hej Stefan!

    Har följt din blogg sporadiskt de senaste månaderna och kände nu att det var dags för mig att lägga en kommentar kring Brian D McLaren och boken Kristen på nytt sätt. Tack för din recension! Det är intressant att läsa hur du tänker kring boken och jag håller med om en del av din kritik. Till att börja med skulle jag bara vilja tillägga lite bakgrundsinformation. Kristen på nytt sätt skrevs 2001 och är den första boken i en trilogi. Så här skriver McLaren själv i introduktionen till den tredje boken (The Last Word and The Word After That”:

    ”Of all my books so far, A New Kind of Christian has sold most strongly, elicited the warmest response, and engendered the most controversy. … I am not proud of this and actually wish it weren’t so. I am not a fan of controversy. As a pastor, “the unity of the Spirit in the bond of peace” is a precious thing to me; no one should disturb the peace unadvisedly or lightly. I would much prefer that my books be banned than have them cause destructive conflict in churches or trouble for pastors, who face enough problems without needless controversies being stirred. I would not go down this road at all if I did not feel, deep in my soul, that the issues raised here need to be raised for at least some people to consider, for the good of individuals who seek God, for the good of the church in all its forms, and for the good of the world at large. It is my belief, hope, and prayer that any short-term controversy will lead to long-term benefits that are truly worthwhile.”

    Brian McLaren ser sig själv som evangelikal kristen och jag tror att han när han skrev boken för 8 år sedan såg sin egen gren som den primära målgruppen men fortfarande idag ser han sig som en evangelikal kristen. Om man sedan tittar närmare på vad McLaren sysslar med idag så tror jag att han inte ligger långt ifrån dig Stefan. Hans stora projekt nu kallar han ”Everything must change” vilket handlar om just de globala frågorna, miljö- och rättvisetänk. Sådant som de senaste åren kommit tillbaka mer och mer och ”återupptäckts” även av kristna i Sverige.

    Kanske ligger en förklaring till den stora krocken mellan Stefan Swärd och Brian McLaren att de är ganska lika? De poänger som McLaren vill ha fram ser Stefan som självklara och gräver därför ner sig i teologiska diken.

    Du skriver i ditt första inlägg om dina åtaganden som konsult och jag skulle vilja ställa motfrågan, låg fokus på samma frågar för 8 år sedan?

    Jag håller med dig om att boken egentligen bygger på ett ”smalt amerikanskt medelklassperspektiv” både i samhällstankande men också i församlingstänkande. Å andra sidan så kan vi konstatera i dina inlägg att du ”har ägnat senaste 35 åren av mitt liv åt församlingsgrundande, pionjärarbete och att hitta nya vägar för lokal evangelisation.” Hur kommer det sig? Menar du att det behövs nytänkande även inom den kristenhet du rör dig i? Trots att du inte tillhör en amerikansk medelklasskyrka? Är det kanske samma frustration och längtan som driver t.ex. människor inom OAS-rörelsen i Svenska Kyrkan att arbeta för förnyelse?

    Personligen tror jag inte att man kan avgöra i nuet att här och nu sker övergången till en ny tidsålder men jag är övertygad om att man om 100 år kommer att se enorma skillnader mellan 1980 och 2020 framförallt utvecklingen av internet, globaliseringen och minskningen av gränser/avstånd samtidigt som man ser ökningen av mångfald, komplexitet både inom politiken men också inom kulturer och kanske tillgängligheten och utbredningen av subkulturer över framförallt internet.

    Det känns för övrigt irrelevant och osakligt att argumentera dagslägespolitik som den globala finanskrisen när man recenserar en 8 år gammal bok.

    Däremot kan jag acceptera argumenten om biståndspolitiken etc. men skulle då också återigen hänvisa till vad McLaren gör idag och inte för 8 år sedan. (Anta att han själv inte visste vart han var på väg men nu har landat i en tro som inte är helt olik den t.ex. EFK-UNG och Frizon praktiserar.)

    Vad som är kulturellt och vad som är ”absolut” (dvs gällande i alla kulturer och tider) i tron är ju frågor som kontinuerligt (oftast) har och bör behandlas av kristna. Det var ju t.ex. inte allt för längesedan som ”syndakatalogen” avskaffades här i Sverige. Idag ifrågasätter vi allt och alla och kallar det för kritiskt tänkande. Under våren spenderade jag ett antal månader i Kenya där jag inte alls mötte samma tänkande. Istället så köper man i princip vad som helst, speciellt om det kommer ifrån en vit man. Jag är övertygad om att detta kommer att ha förändrats enormt inom de närmsta 50 åren, förmodligen snabbare men idag är det så. Saker och ting förändras alltså med tiden och det finns olika kulturella aspekter på olika platser. T.ex. kan en EFK-missionär vara champagne-ansvarig på en samfundskonferens idag i Frankrike samtidigt som en EFK-pastor kan förväntas vara nykterist här i Sverige. McLaren vill lyfta frågorna ”Vad är egentligen kulturellt av det vi praktiserar som kristen tro idag och vad är absolut?”.

    När du skriver att ”Kan någon förklara för mig när Stockholm var kristet?” så måste vi skilja på ett ”kristet samhälle” och ett ”kyrkligt samhälle”. Stockholm har aldrig varit kristet men det har varit kyrkligt i den bemärkelsen att alla tvingades gå till kyrkan varje söndag etc, även om detta kanske inte praktiserats fullt ut sedan 1600-talet. Ser man på Sverige i stort så behöver man inte backa så långt bak utan det räcker med att titta på när ”Emil i Lönneberga” utspelar sig för snart 100 år sedan. Att ta Stockholm som exempel kan tyckas godtyckligt eftersom du bor där och känner det bäst men det är å andra sidan en av världens mest sekulariserade städer och inget särskilt bra exempel om man ser till världen i stort vilket väl var en av dina poänger?

    ”En kraftig trend hos unga Stockholmare idag, är längtan efter vanligt Svensson-liv, med radhus, barn, man eller fru, etc. Är det postmodernt?”

    Nej det skulle jag inte påstå, men kanske en konsekvens av att man vuxit upp i vad som skulle kunna beskrivas som ett postmodernt samhälle där man uppmuntras att tänja på alla gränser, lämna allt, pröva allt. Där det inte finns några absoluta sanningar utan allt är relativt och upp till dig själv att bestämma vad du känner för idag. Om man växer upp i ett sådant samhälle så är det en sund reaktion om man när man fyllt 25 eller lite senare längtar efter ett vanligt Svensson-liv, med radhus, barn, man eller fru etc.

    ”Och här menar jag att McLaren gör mer skada än nytta. Det finns alltid mängder av frustrerade kristna som är mycket kritiska mot alla former av etablerade kyrkor. De får vatten på alla sina kvarnar av McLaren. Och eftersom hans kritik är så sågande, och de lösningar har förespråkar, är så vaga och delvis motsägelsefulla, så ger boken inte mycket till vägledning, för den som längtar efter förnyelse och förändring.”

    En av böckernas största styrkor anser jag personligen är att Dan inte under någon av böckerna lämnar den församlingen han står i utan stannar kvar och kämpar på i den riktning han tror att Gud leder honom. Jag har inte hört talas om någon som läst boken eller böckerna och fått vatten på kvarnen för kritik mot de etablerade kyrkoformerna men kanske har jag fel. Personligen anser jag att Marcus förlag svarar bäst på om boken ger något åt de som längtar efter förnyelse och förändring. Det jag personligen tror att den ger är heller inte vaga och motsägelsefulla lösningar utan snarare hopp och längtan att inte ge upp utan att söka Gud och dra igång den gamla kvarnen igen (inte den som kritiserar etablerade kyrkoformer utan den kvarnen som arbetar för Guds rikes och evangeliets utbredning på jorden).

    Angående de citaten du ger tänker jag bara kommentera ett nu:

    “Om Neo har rätt, villkoras allt det vi menar med att vara kristen av att vi är moderna. All teologi är i grunden modern, eftersom den har utformats i den moderna världen.” (s. 55)

    Här har du av någon anledning utelämnat en parentes som jag tycker har viss betydelse i sammanhanget.

    “Om Neo har rätt, villkoras allt det vi menar med att vara kristen av att vi är moderna. All teologi (åtminstone den romersk-katolska och den protestantiska) är i grunden modern, eftersom den har utformats i den moderna världen.” (s. 55)

    Jag antar att McLaren inte räknar in evangelikal teologi i protestantisk, eller gör han det?

    Din kommentar på inlägget är:

    ”Så McLaren vet, kyrkan är modern, världen håller på att bli postmodern, och om kyrkan inte blir postmodern kommer den att dö ut. Det är ord och inga visor. Reagerar både på McLarens besser-wisser attityd, denne “Neo” vet tydligen allt och självsäkert, och dömer över hela kyrkan i några penndrag. Och McLaren agerar själv på ett sätt som man menar att man inte ska göra, att döma andra.”

    Återigen, läser man alla tre böckerna framkommer det att Neo inte har kommit fram till allting själv utan brottas med frågorna tillsammans med andra. (Även om just detta tillkom som en konsekvens av påpekande från ett av McLarens bollplank.) Precis som McLaren själv tillhör nätverk och grupper där han brottas med frågorna tillsammans med andra. Poängen som jag tror att McLaren vill göra är att kyrkan som institution kommer att dö om man fortsätter som påstått. Ett av de exemplen Neo tar upp precis innan är ju att man i den moderna tidsåldern vill ha politisk kontroll, något som i alla fall katolska kyrkan har och verkar ganska måna om att fortsätta ha. Protestanterna är väl å andra sidan mer för att bli kontrollerade av politiken än tvärt om…

    ”6. McLarens inställning till evolutionen är också märklig. Han kraftigt kritisiserar evangelikalers kritik mot evolutionsläran. Men hela hans tes går ju ut på att att visa på nödvändigheten av att gå över från moderniteten till postmoderniteten. Och en del av moderniteten är ju en strikt vetenskapstro. Hur kan man hävda att utvecklingsläran inte är en del av moderniteten?”

    Jag kanske är den enda i världen (förutom Brian McLaren?) men jag tror att man som evangelikal kan tro även på evolutionsläran? Hur som helst så gör du Stefan här ett anspråk på att postmoderniteten nödvändigtvis måste innebära att man släpper en strikt vetenskapstro. Varifrån har du fått det? McLaren påstår väl ingenstans att man ska släppa allt som moderniteten innebär? Det vore väl aningen absurt?

    Vidare:

    ”Var finns den underjordiska kinesiska kyrkan i McLarens tänkande. Den är ju strikt evangelikal teologiskt, kommer den också att dö ut snart – enligt McLarens teser – den är väl rimligtvis modern.”

    Jag kommer här att tänka på ett avsnitt i Broder Yun’s bok ”Den himmelske mannen” där han pratar om att den underjordiska kyrkan i Kina från början var en enda kyrka men att kristna från andra länder började smuggla in ”samfundsteologier” tillsammans med biblarna vilket ledde till splitringar och förgreningar. Vad är din källa Stefan till att hela den underjordiska kinesiska kyrkan är evangelikal? Denna kyrka skulle enligt McLaren inte dö ut eftersom Kina inte genomgår samma övergång från det moderna till det postmoderna. Övergången är beroende av frihet och t.ex. ifrågasättande, mycket som inte är tillåtet i Kina idag.

    Jag läste precis Carl-Henric Jaktlunds inlägg om debatten vilket samfattar mycket av vad jag tyckte om boken. När man skriver en recension på över 6500 ord (även om den i och för sig innehåller mycket upprepningar) på en 8 år gammal bok vet jag knappt om man kan förvänta sig att någon ska sätta sig ner och försöka komma ihåg specifika avsnitt och ge svar på kritik. Även om man vid de första styckena kan känna sig sugen på att försöka skriva något så avtar suget efter hand man läser, sida efter sida. Jag tycker även att Joachim Elsander sammanfattar väldigt bra i sin kommentar nr.3 på senaste McLaren-inlägget.

    Jag upplever inte att McLaren tummar på varken Jesu exklusivitet eller sanningsspråk. Jag upplever inte heller att hans bibelsyn krockar med en klassisk evangelikal bibelsyn. Synen på de eviga straffen eller kanske snarare helvetet skulle kunna krocka. Hur ser du själv på det Stefan? Tror du att de som inte omvänt sig och tagit emot frälsningen kommer att brinna i helvetet i alla evigheter tillsammans med Dante som tog bilden från de antika historierna och banade väg för allmän praxis i kyrkan av ett brinnande helvete? Jag upplever inte heller att McLarens syn på andra religioner krockar med klassisk evangelikal syn på dessa.

    Just på detta område vore det önskvärt med vad du bygger dessa påståenden på?

    Stort tack Stefan om du orkat läsa så här långt! Du borde varit uttråkad för längesen :) Jag tror att en av de saker jag fick med mig mest när jag läst trilogin var hoppet och längtan att ge allt för Jesus. Detta kan t.ex. innebära att jag ytterst sällan tar mig tiden att ”slåss” med andra kristna då jag tycker det finns andra saker med högre prioritet men eftersom du så enträget bett om respons så har jag gjort ett försök att få till några mer sakliga argument. Framförallt är det så svårt att förstå hur du kan visa så lite förståelse för alla de som läst boken och fått hopp och tro av den. Jag rycker två citat ur din avhandling:

    ”så kan jag inte göra annat än placera boken i kristna “kvacksalvarskrået””

    ”Jag tror att McLarens förenklade och svart-vita analyser gör mer skada än nytta i kristen evangelisation.”

    Hoppas det fanns något här som du tyckte var värt att bita lite grann i, i alla fall. På återseende och allt gott!

    Med vänlig hälsning
    Marcus Johansson

  • BW

    Jag har försökt att skicka iväg ett svar två gånger nu men internet har krånglat och texten gått förlorad. Jobbigt värre.

    Svar: Nej, det menar jag inte. Men ”djävulen” kan använda sig av till synes gudfruktiga argument för att undergräva tilltron till Guds ord. Det är ett av hans vanligaste strategier. Eller hur?

    Nu ska jag försöka att sluta att dränera detta tolkningsträsk och ägna mig åt att repetera gammal universitsmatte-och fysik. Där vet man i alla fall att ett plus ett är två. Men jag kan inte lova att jag inte återkommer någongång i framtiden. Om Gud vill och jag får leva.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Beo Christensson, inlägg 34,
    Jag tycker att boken är så svart-vit, trots samtalsformen blir det för mycket av färdiga svar i mycket komplexa frågor, och evangelikal kristendomen görs det en förfärlig karikatyr av, det är detta jag menar med att boken kan skapa besser-wissrar – om man strikt tror på bokens innehåll. Och nog tycker jag att boken i vissa fall har skapat besser-wissrar, det tycker jag också syns på vissa blogginlägg i denna debatt. Och det visar bara hur dåligt genomtänkta den postmoderna förespråkarna är.
    hälsar
    Stefan Swärd

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Marcus Johansson inlägg 59,
    Tack. Intressanta och nyanserade reflektioner i bra tonfall. Läste hela.

    hälsar
    Stefan Swärd

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Josef, inlägg 26,
    Nu behärskar jag inte alls den filosofiska språkforskningen, och har inte läst något av teologins arbete med språkteorier.
    Min bashypotes är att Bibeln är Guds ord till oss människor, inspirerat av Gud, skrivet av människor i tid och rum, men de är Guds eviga ord, för alla folk och tider.
    Fokus ligger på inspiratören, ingivaren, Gud. Jag tror inte att huvudfokus ska ligga på mottagaren, när det gäller Bibeln.
    Våra brister försvårar naturligtvis vår förmåga att förstå och lyssna. Ju mer vi förstår av Bibelns kontext, och språk, ju lättare kan vi tillägna oss innehållet. Gud har också speciella mekanismer för att hjälpa oss, Anden som upplyser oss, och församlingsmiljön och dess ledarskap som hjälper oss, ”Gud har insatt som somliga till lärare ….. ” Ef. 4:11.
    Det är avgörande för vår tro och frälsning att förstå och tillägna oss Guds ord.
    Så jag tror att Guds ord är evigt, och en objektiv sanning hos sändaren av budskapet, nämligen Gud själv.
    Vi människor kan om vi omvänder oss till Gud få förståelse av Bibelns innehåll på det sätt som Gud har tänkt det. Med hjälp av Anden, med hjälp av våra egna studier, med hjälp av församlingsmiljön.
    Det finns mycket mer att säga i en komplex fråga.
    hälsar
    Stefan sWärd

  • http://www.betheligagnef.se Carl Lindahl

    Hej Stefan!
    Jag tycker du överdriver när du tror nån vill avsätta dig pga en bokrecension (eller ”för att du inte vet hur världen ser ut”). Men nog är du tröttsam, jag som hoppats att den här McLaren- och EC-vågen skulle gå ur tiden. Nu ser det ju ut som att jag måste läsa boken ändå!

    Markus Johansson: Den utelämnade parentesen var inte särskilt viktig, eftersom McLaren (rimligtvis) räknar in evangelikal teologi under protestantisk. Det jag kan tänka mig att han inte räknar in är öst-ortodox och orientalisk-ortodox teologi (i den mån den inte påverkats av kalvinismen när en hel drös östortodoxa präster utbildades i England, men det kanske inte McLaren känner till).

    För övriga läsare: Jag har inget emot förnyelse, men tycker de flesta av alla trender som kommer och allt man ska va för att vara ”Kristen på rätt sätt” är tröttsamt.

  • http://www.betheligagnef.se Carl Lindahl

    Ah, nu ser jag att ”du förstår inte hur världen ser ut” var nån annans kommentar. Och en synnerligen överdriven kommentar måste jag säga.

←  Older Comments
 →