Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

TAck för all respons på mitt inlägg om McLarens bok om kristen på ett nytt sätt. Att det blev ett så pass omfattande inlägg uppdelat i tre delar berodde helt enkelt på att jag var tveksam till så pass mycket i boken. Och den tredje delen om McLarens teologiska omorientering skrev jag mycket kortfattat – där kan man utveckla resonemangen mycket mer.

Tänkte återkomma med någon sorts sammanfattande kommentar av debatten. Jag vill dock peka på  några iakttagelser.

1. Jag märker att det ibland finns en tendens att man som bloggare buntas ihop med dem som skriver kommentarer på ens blogg. Nu är det ju i regel en ganska yvig och spretig debatt på min blogg där åsikterna går isär. Men jag vill att det jag skriver ska värderas och granskas på sina egna meriter, inte sammankopplat med en massa kommentarer. Jag tillåter ju en ganska generös debattnivå, jag går bara in och plockar bort inlägg när folk är osakligt oförskämda mot andra kristna ledare, framförallt i Sverige. Har plockat bort inlägg där man gått över gränsen i kritik mot Ulf Ekman och Emanuel Karlsten, bl.a.. Men man får gärna skälla på mig hur mycket som helst, och det har gjorts en hel del på denna blogg.

2. De som helt har anammat McLarens tänkande och ser sig själva som nya postmoderna kristna borde ju se på det jag skriver som ganska intressant. Som postmodern vet man ju att ens teologiska tänkande är bara en sorts glasögon som ska dekonstrueras, och kritik mot egna föreställningarna blir då en viktig del av processen. Och man är också medveten om att ens egna teologiska föreställningsramar knappast är bättre än mina, och borde då med intresse ta del av en persons åsikter som tänker annorlunda än vad man gör själv. När jag har tittat både på min blogg och andra bloggar möter jag dock inte alltid de reaktionerna från kommentatorer – utan snarare ett ängsligt och gnälligt försvarande, ungefär i stilen med ”rör inte vår ikon”. Jag är också förvånad över att en amerikansk kristen författare tydligen får ett sådant inflytande över många svenskar, även känslomässigt. Men jag återkommer till detta.

3. För det tredje tycker jag att det är mitt mandat och förpliktelse som EFK-ordförande att granska och kommentera olika trender både i samhället och i kyrkan, och bedöma det utifrån den teologiska hållningen vi står för i Evangeliska Frikyrkan. Vi är ju inget samfund som bara har högt i tak, utan vi har fattat gemensamma beslut om att vi bland annat står för en evangelikal och karismatisk kristendom. Och då tycker jag att det är mitt uppdrag att kritiskt granska strömningar som leder EFK:are i annan riktning. Ett samfund kan välja olika inriktning, vi har valt den inriktning som vi har gjort. Och en teologisk debatt behöver ständigt pågå, och den debatten försöker jag ge mitt bidrag till.

Jag återkommer.

  • Tea Gustavsson

    Lite lösryckta kommentarer från min sida:

    Kruxet i församlingsbyggande och lärjungaträning idag (eller genom historien) är att kunna släppa fram nya kulturyttringar samtidigt som man inte tummar på verkligheten. Det funkade inte perfekt för femtio år sedan, det funkar inte perfekt idag och kommer sannolikt inte att funka perfekt 20 år in i framtiden heller. Det är svårt helt enkelt. Det är inte heller enkelt att tänka på nya sätt.

    Att amerikanska kristna författare däremot får ett känslomässigt inflytande över många svenskar är knappast förvånande. It happens all the time. Skriv en kritisk blogpost om Billy Graham ska du få se…

  • http:/larsflemstroms.blogg.se Lars Flemström

    Ja, jag är ju inte ens frikyrklig, men nog tycker jag att du som samfundsledare EFK har en skyldighet att klargöra vad EFK står för, inte minst för dem som har valt att bli eller förbli EFK-medlemmar. Det måste ju ändå finnas en orsak till att någon har blivit eller förblivit EFK-medlem. Ingen kan veta allt. Det gäller den kristna religionen som helhet, som är mycket mer än vad någon enskild människa kan förstå, men gäller säkerligen också ett frikyrkosamfund som EFK. Man väljer samfund utifrån samfundets hållning i några stora centrala frågor, och kanske några specifika frågor för den enskilda medlemmen. Resten får man lära sig under tiden som medlem, och får då acceptera att samfundet samlade insikt (kallas väl depositum fidei?) är större än den enskilda medlemmens. I Svenska kyrkan har vi en enorm skatt av depositum fidei (om det är rätt uttryck), som våra egna samfundledare (biskoparna och många präster) underlåter att kommunicera till oss medlemmar. Det är oerhört krävande att vara Svk-medlem idag, när man måste lyssna på både frikyrkopastorer och katolska präster (kritiskt, eftersom de visserligen har samma kristendom men andra läror) och rota i gamla arkiv för att få veta vad vårt eget samfund egentligen tror på.

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com/ Monica

    Jag har full respekt för Stefan Swärds öppenhet och är givetvis smart nog att koppla bort kommentarerna från hans åsikter.
    Men tyvärr är det så att när vissa kommentatorer tar över och dominerar känns det ganska meningslöst att själv kommentera, man får endast intrycket att man inte är välkommen. Jag vet att andra känner likadant. Det är inte en slump att just i denna debatt ”andra sidan” har lyst med sin närvaro.

    Det är inte alls Stefans fel vill jag åter poängtera.
    Stefans blogg är oerhört intressant att läsa bara man tar kommentarerna med en nypa salt.
    Jag saknar det öppna intressanta samtalet där man inte slänger saker i huvudet på varandra och kallar varandra villolärare. Det öppna samtalet där man förstår förstå den andre (vilket inte är detsamma som att hålla med!)

    Missförstå mig inte, bloggen är ett öppet forum, alla kan säga vad de vill (nästan…) och ska så vara.

    Det gäller inte i första hand McLaren boken, som jag inte har läst och därför inte gett mig in i diskussionen, utan i allmänhet.

    Känner mig personligen ganska deppad över detta faktum och överväger att lämna in och låta bli att ge mig in i potentiellt intressanta diskussioner.

  • http://www.kolportoren.com/ Joachim Elsander

    Stefan, du skriver så här: ”jag går bara in och plockar bort inlägg när folk är osakligt oförskämda mot andra kristna ledare, framförallt i Sverige.”

    Jag vet inte vad du har för bedömnings kriterier på oförskämdhet men under din post
    ”Fortsatt granskning av McLarens bok” skriver Michaels G. Helders så här till mig:
    ”Vi tror helt enkelt på olika Jesus:er och vi har två helt olika evangelier som vi bekänner oss till.”
    (Kommentar 29).

    Okej, jag är inte en kristen ledare i klass med Ulf Ekman men jag har aldrig blivit så osakligt och oförskämt bemött tidigare på någon blogg inklusive min egen. Att skriva att någon har en annan Jesus är i min värld en allvarlig anklagelse.

    Så Stefan, varför låter du den kommentaren vara kvar. Jag vill faktiskt veta.

    Semesterhälsningar från Joachim Elsander
    Pastor i Korskyrkan, Borlänge

  • Fredrik

    Monica har verkligen rätt, och det är trist. Känns som att det fåtal som brukade komma med konstruktiva repliker i princip har försvunnit till förmån för ett antal blogoholics som kräver all uppmärksamhet. Men vad gör man åt det? (Monica och ni andra, hang in there!)

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michaels G. Helders
  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michaels G. Helders

    Joachim Elsander: Enligt bibeln, om man bekänner sig till olika evangelier så bekänner man sig också till olika Jesus:er. Vi är så extremt olika i våran teologi och perspektiv, att vi tror inte på samma evangelium och därmed häller inte samma Jesus. Vilka av oss som står närmast skriften, är ju i så fall ett ämne man kan diskutera. Men det borde ju vara uppenbart att vi inte delar samma tro, lära och liv. Det var ju inte ett person angrep, utan ett konstaterande av hur olika vi ser på saker.

    Vänligen

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Joachim,
    Verkligheten är den att ofta blir det så mycket kommentarer på min blogg så jag hinner helt enkelt inte läsa mer än en begränsad del av inläggen.
    Jag gillar inte att man skriver om andra kristna pastorer och ledare på min blogg att de inte är kristna, speciellt om den berörda personen inte har någon koppling till min inlägg. Exemplet du pekar på tycker jag ligger utanför gränsen, jag ska plocka bort inlägget,
    hälsn
    Stefan Swärd

  • http:/larsflemstroms.blogg.se Lars Flemström

    Joachim Elsander, har du inte själv varit oförskämd mot mig? Bara för att du är pastor i en frikyrka anser du dig ha rätt att uppträda som något slags överhet gentemot oss lågtstående varelser som ”bara” är Svk-medlemmar? Ska jag då dra upp att en äldstebroder i din rörelse försökt hindra henne, som jag har kär, att träffa mig? Han skyllde på att ”vi vet för lite om dig”. Hon var inte ens medlem i den kyrkan, men jag hade vädjat till pastorn att se till att låta henne vara med i en bibelstudiegrupp.

    Monica, jag har kollat din blogg, där du skriver om folk som har fördomar att medelholländaren röker hasch regelbundet och går på Red Light District. En tydlig anspelning på en debatt på min blogg. Jag har inte anklagat medelholländare för att röka hasch. Däremot att prostituionen sker helt öppet och är fullt accpeterad av det hollänska samhället. Meningsbrytningen handlade egentligen om huruvida det är aborterna eller graviditeterna som ska bekämpas. Och jag står stenhårt på de unga kvinnors sida som vägrar abort, och därför får höra att de är ”slampor” och allt möjligt. Senaste inlägg på min blogg handlar om en 15-årig tvåbarnsmor. Anklaga henne för synd, men den synden väger lätt, jämfört med om hon hade aborterat barnen!

    För att komma rätt, måste vi återgå till gammaldags kristendom och göra slut på en sexualmoral, som tillåter skolsköterskor att skriva ut p-piller till 13-åringar. Det svenska samhället måste avsexualiseras, och unga människor uppmanas att vänta med sin sexdebut, så kommer de flesta att göra det. Men alla gör det inte och de är inte ”slampor” för det, och ska inte behöva ta till abort för att dölja vad de har gjort. Här finns det en kristen dubbelmoral, som vi måste göra upp med!

  • http://larsflemstroms.blogg.se Lars Flemström

    Länken till min blogg.

  • http://www.kolportoren.com Joachim Elsander

    Lars: Det där låter som en riktigt tråkig historia. Men jag har helt ärligt ingen aning hur den kan relatera till mig. Alla som känner mig vet att jag aldrig ”spelar pastorskortet”. (alltså försöker få fördelar pga en titel) Jag tog med det enbart för att Stefan nämnde om ledare i sina kommentarsregler.

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com/ Monica

    Lars, jag har inte alls sagt att jag syftar på dig. Det är din egen tolkning. Många svenskar i allmänhet tror att medelholländaren röker hasch och accepterar prostitution.
    Du verkar tro på det senaste. Du har ingen aning. Bor du i Holland? Känner du det holländska samhället lika bra som jag? Vet du att kyrksamheten är betydligt större än i Sverige?

    Åandrasidan verkar många holländare tro att medelsvensson har sex med alla och dricker sig redlös ständigt.
    Många har fördomar.
    Borde vi inte motverka fördomar och söka efter sanningen?

    Förlåt det där var en urspårning.

    Tack, Fredrik. Uppmuntrande, men jag tror jag ska hålla mig till forum där attityden är mer öppen och inbjudande. Ja, jag frågar mig också. Vad gör man?

    Återigen, kritiken är inte riktad till Stefan Swärd,

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com/ Monica

    Ps.
    Håller på och läser Magnus Malms nya.Ett hjärta större än världen.

    Ett citat därifrån som grep tag i mig i dag:

    ”Sann radikalitet i Jesu efterföljelse utmärks inte av gränsdragningen mellan ”vi radikala” och ”dom andra”, utan av dess motsats: den sträcker sig över gränserna. Inte för att förneka skillnader och sudda ut gränser, utan för att återspegla den levande Guden som alltid är större än våra gränsdragningar och omfattar varje människa med samma kärlek.”

  • DIN NÄSTA OCH MEDMÄNNISKA

    Jag tror att det är ok med en parallelldiskution här.

    Jag är en kristen som är totalt isolerad , helt ensam utan en enda kompis eller vän. Och det är väldigt jobbigt, Det har varit så mer eller mindre hela livet.

    Förmodligen beror det på att människor, även kristna har väldigt stora krav på dem de väljer att umgås med,

    det räcker inte att vara halvglad, halvtrevlig, osv. man tillåts inte att vara sig själv med sina känslor.

    Även kristna måste alltid spela ytlig teater, och vara överdrivet glada och trevliga osv. Annars så blir de inte populära osv.

    Det är i viss andlig bemärkelse bättre att vara trevlig i sitt inre, istället för i sitt yttre!

    Stefan du har sagt att du har problem med att du känner dig ljummen. Du borde använda din blogg på ett effektivare vis, Och ta upp viktigare ämnen osv.

    Och inte privoritera intellektuella ordstrider,

    Gud hatar sådant, Ta ödmjukt emot budskapet.

    Tacksam för kommentarer, och respons!

    ALL WE NEED IS LOVE!

  • Haggaj

    Nä men kära nån Joachim! Hur var det när du själv mejlade mig om en pastorskollega du tyckte jag skrev för positivt om och som du vill varna för? Har man så ömma tår borde man nog vakta sin tunga.

  • BW

    Jag tycker nog att diskussionen har hållit sig på en huvudskligen saklig nivå och jag har full respekt för Stefans, M Helders och Lars Flemströms argumenterande ton. Citatet av Malm är ju jättebra, men ibland behöver vi kunna föra en sakdiskussion. Men vad beror det på att sakfrågorna fått så lite sakligt bemötande från dem som ”tagit till sig” Mc Larens undervisning? Här har debattten fått en slagsida. Beror det på att de som tagit till sig det postmoderna konceptet inte tycker att det är viktigt att diskutera sakfrågor utan att hellre använda sig av mer svepande formuleringar? Detta torde vara en logisk slutsats och ligga i sakens natur tycker jag.

    Det känns som lite väl förenklat att som Monica förklara det med följande ord: ”Men tyvärr är det så att när vissa kommentatorer tar över och dominerar känns det ganska meningslöst att själv kommentera, man får endast intrycket att man inte är välkommen. Jag vet att andra känner likadant. Det är inte en slump att just i denna debatt “andra sidan” har lyst med sin närvaro.”

    Det är väl upp till den ena samtalsparten att med sin medverkan i samtalet se till att den andra samtalsparten inte ”tar över och dominerar”. Att man känslomässigt kan uppleva ”att man inte är välkommen” i samtalet är nog något vi alla har erfarenhet av. Internet är egentligen en väldigt artificiell arena att föra ett samtal på, en osynlig arena där man inte kan se varandras ansikten och kroppsspråk och bara kan formulera sig skriftligen och tolka det skrivna ordet. En väldigt utlämnande situation där man inte vet av vem och hur man ska bli bemött. Men samtidigt ett viktigt forum för att kunna samtala och diskutera.

  • Thomas Arvidsson

    Hej Stefan!
    Tycker det är intressant att läsa dina reflektioner.
    Dock tycker jag du överdriver EC-inflytandet något. Under din punkt 2 skriver du att ”När jag har tittat både på min blogg och andra bloggar möter jag dock inte alltid de reaktionerna från kommentatorer – utan snarare ett ängsligt och gnälligt försvarande, ungefär i stilen med “rör inte vår ikon”. slut citat.
    Ditt tredje inlägg i granskningen har när jag skriver detta fått 28 kommentarer, varav tre kan ses som EC-positiva – resten hurrar över din kritik.
    Själv tycker jag att de få beståndsdelar av EC (eg Bell och McLaren) har varit mycket positiva och gett mig fördjupning.

  • Thomas Arvidsson

    korrigering: sista meningen ska vara: Själv tycker jag att de få beståndsdelar av EC som jag har mött/läst (eg Bell och McLaren) har varit mycket positiva och gett mig fördjupning.

  • Robert på Frizon

    Stefan

    Du förstår inte hur verkligheten ser ut. Frizon är och lever den teologi som Brian McLaren skriver om i Kristen på nytt sätt.

    Det är nästan profetiskt att denna diskussion uppstår samtidigt som EFK UNG:s Frizon pågår för fullt.

    Det bryter och bänder i EFK. Världen förändras. Att det skulle vara din uppgift att vara överstepräst och tala om för samfundet vad det ska tro och inte tro är inte din roll, än mindre en framkomlig väg.

    Detta är – som jag tolkar dina inlägg på denna blogg – som dina högst privata funderingar.

    Bästa hälsningar i Frizon-natten!

    Robert

  • http://aletheia.se/guest/ Kamau Mweru

    Monica [12] skrev: Bor du i Holland?

    Jag vet att ditt inlägg inte var riktat till mej, men vill ändå understryka det du skrev.

    Efter 30 år i Holland törs jag utan minsta tvekan påstå att det finns kvaliteter där som svenskar kan lära sig en hel del av.

    Och, som överallt på jorden, även saker man lika gärna kan klara sig utan :-)

    Stereotypa uppfattningar om andra folk finns överallt.

    Groetjes!

    /Kjell

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com/ Monica

    BW (16), jag vet inte varför kommentarerna inte blivit bemötta när så många använder sig av McLarens böcker och har upplevt dem som positiva och trosberikande. Hade gärna sett en mer saklig debatt. Semestertider?

    Men jag har fått en del reaktioner själv via mail och på min blogg och har läst på andra ställen; de känner att det inte är lönt. Till slut blir man trött på att alltid och i alla sammanhang bli kallad villolärare. Det känns som om ens personliga tro och upplevelser inte alls tas på allvar, utan stämplas som falska. Vem vill gå in och debattera då?
    Om vi inte erkänner varandras tro på Jesus Kristus, hur ska vi då kunna samtala om trosfrågor, teologi och olika yttringar i kristenheten? Jag tycker det är en mycket central fråga i sammanhanget,

    Håller med om att Internet som forum är svårt eftersom vi debatteras och samtalar utan ansikten och utan att riktigt känna varandra. Det är lätt att tolka in saker mellan raderna som inte stämmer med verkligheten. Internet lockar och fram sidor hos oss vi vanligen inte ser, på gott och ont (jag är tex mycket modigare vid tangentbordet än i verkliga livet).
    Framför allt är det känslorna och erfarenheterna bakom som inte syns.

    Kjell (20.) Tack för din respons. Jag har flyttat runt världen, Afrika, Mellanöstern och är nu tilbaka i Europa. Har pga alla erfarenheter oerhört svårt för stereotyper och fördomar.
    Jag bor i Holland och är dessutom gift med en holländare. Svenskkyrklig från början men har flyttat runt och varit medlem i ett antal olika kyrkor, bla anglikanska kyrkan. Numera medlem av den ”vanliga” holländska reformerta kyrkan, men församlingarna är fristående lite som svenska frikyrkor. Vår är mer evangelisk till sin ton. Vi bor dessutom i det sk bibelbältet som är extremkonservativt i reformert mening, gammalkyrkligt, skulle jag säga på svenska.
    I vår stad på 70 000 invånare finns allt från dessa gammalkyrkliga till fria kyrkor liknande Livets Ord. Plus en stor muslimsk befolkning av marockansk ursprung. Mycket intressant och mångfacetterat.

    Slutligen, jag hade gärna gett mig i i sakdebatten om jag bara hade läst Kristen på ett nytt sätt. Har beställt den, om nu bara Bokus kunde skynda sig lite…

  • http://aletheia.se/guest/ Kamau Mweru

    Monica [21] skrev:

    Kjell (20.) Tack för din respons. Jag har flyttat runt världen, Afrika, Mellanöstern och är nu tilbaka i Europa.
    Slutligen, jag hade gärna gett mig i i sakdebatten om jag bara hade läst Kristen på ett nytt sätt. Har beställt den, om nu bara Bokus kunde skynda sig lite…

    Kanske såg du att jag nu bor i Kenya? Skriv gärna e-mail om du vill.

    Men angående ditt ”Slutligen” kan jag bara säga detta:

    Om de som kallar sig kristna ville använda sin tid åt att läsa Bibeln så skulle McLaren, Gardell och Rydberg, för att bara nämna tre av de många, inte vara något som helst hot mot församlingen. Och Stefan inte behöva ägna sin tid åt studier av människotänkande.

    Schrijf maar een e-mail desgewenst. Als je klikt op mijn naam kan je mijn mailadres zien.

    /Kjell

  • Patric Dalid

    McLaren har ju skrivit flera böcker i lite olika stil. I boken Generös Radikalitet redogör han lite mer för hur han ser på olika teologiska frågor. Den bok som Stefan har läst, Kristen på nytt sätt, får väl i första hand ses som en bok skriven till människor inom kyrkan som en hjälp till att reflektera kring vad man tror på. Vad är det i tron som är helt omistligt och vad är det som man kanske kan ha olika uppfattningar om? Jag upplever det som att många inom frikyrkan har tagit till sig mycket utan att ifrågasätta vad man egentligen tror på. Det har inte alltid funnits så stort utrymme för ifrågasättande. Till slut kommer man till en punkt när man inte vet varför man tror som man tror och behöver hjälp att reflektera kring det. Jag tycker att McLarens bok blir till en hjälp här. Så har det i alla fall varit för mig.

    För många år sen trodde jag att det sammanhang som jag växte upp i hade den slutgiltiga sanningen om vem Gud var och hur man skulle tolka bibeln och att det inte fanns några andra sätt att se på det hela. Nu tänker jag att Gud är mycket större och att vi måste våga lyssna på hur andra ser på det hela. Sen behöver man inte hålla med om allt han säger men jag känner i alla fall ett behov av att hela tiden försöka förstå hur andra ser på det hela och fundera på om det kanske är så att jag inte har hittat hela sanningen än…

    Sedan bottnar naturligtvis det hela i hur vi ser på Bibeln, hur bokstavligt vi ska tolka den och huruvida den säger allt om Gud…Och det är här som det blir svårt, det är så lätt att avfärda de som inte tycker som jag som ”liberala” eller att de ”inte bekänner sig till bibelordet” osv. Vi skulle alla kunna ta fram bibelord och slänga i ansiktet på varandra för att bevisa vår ståndpunkt men det skulle inte vara speciellt konstruktivt. Min syn på bibeln har förändrats men det betyder inte att jag inte tror på den – bara att jag ser annorlunda på hur man ska tolka den. Men det blir svårt att diskutera en bok som ”Kristen på nytt sätt” när man ser och tolkar bibeln på olika sätt.

  • BW

    Kamau Mweru (22) skrev: ”Om de som kallar sig kristna ville använda sin tid åt att läsa Bibeln så skulle McLaren, Gardell och Rydberg, för att bara nämna tre av de många, inte vara något som helst hot mot församlingen. Och Stefan inte behöva ägna sin tid åt studier av människotänkande.”

    Jag håller med dig! Vad anbelangar det postmoderna paradigmets inflytande på den evangeliska kyrkan så förutsade Francis Scaeffer redan på 70-talet i sin bok ”Den Gud som finns till” det som sker i dag inom kristenheten.

    Detta är en del i förberedelsen av den nuvarande tidsålderns avslutning. Sinnena förbereds med en ”öppenhet” som kommer att förleda många och leder till synkretism och uppkomsten av en världskyrka. Botemedlet är att lyda och hålla sig till bibeln, Guds ord och tro på Guds löften och leva i den helige andes kraft. Pröva andarna och behåll vad gott är. Det faktum att vi inte förstår allt och inte som Gud själv kan se helheten är en sanning som varit en omistlig del av kyrkans historia och där har EC inte något nytt att komma med.

  • http://larsflemstroms.blogg.se Lars Flemström

    Patric

    Om man tycker att det frikyrkosamfund, som man växt upp i har för snäva synsätt, så finns det ju först och främst möjligheten att fördjupa sin tro i gemenskap med andra inom samma samfund. Nästa alternativ är att gå med i ett annat frikyrkosamfund.

    Och om du tycker att hela frikyrkligheten tolkar Bibeln alltför bokstavligt och du dessutom tvivlar på att Bibeln säger allt om Gud, bör du nog överväga att gå med i någon av de s.k. historiska kyrkorna, försök att först hitta någon bekännelsetrogen grupp inom Svenska kyrkan.

    Och om du starkt känner att Bibeln inte ger hela sanningen om Gud, bör du på allvar studera den katolska Traditionen, hur den kompletterar Skriften.

    Och om det vill gå till botten med det du redan tror, är less på ”de frikyrkliga förenklingarna”, bör du kanske gå med i någon ortodox kyrka. Den ortodoxa teologin handlar inte lika mycket som den katolska om komplettering av Skriften, utan om mer genomtänkta förklaringar av Skriften. Ortodoxa texter kan vara nyttiga att studera, även om man inte vill bryta med sitt gamla samfund.

    En avvikande liturgi har länge nog varit ett hinder för oss svenskar att förstå den ortodoxa kyrkan, men när nu allt fler ortoxa texter översätts till svenska, är det idel ”lutherska” tankar som man möter (förutom ”katolsk” helgondyrkan), som ofta är ännu bättre förklarade än av Luther själv.

    Speciellt kan jag rekommendera rysk-ortodoxa kyrkan och den gammelkalendariska grekisk-ortodoxa kyrkan. Tänk dessutom på att flera av nutidens ortodoxa / orientaliska församlingar i Mellanöstern grundades av Jesu egna lärjungar! De ortodoxa kyrkorna i vårt land har f.ö. under den senaste tiden visat ett betydligt större intresse än katolikerna för ekumenik med protestanter.

    Med detta vill jag ha sagt att traditionell kristendom har en enorm trons skatt (depositum fidei) att ösa ur. Så man behöver verkligen inte lyssna på lockropen från nygnostiker och halvhedningar, bara för att man har tröttnat på sitt gamla samfund!

  • kjell

    Stefan

    Jag tycker inte att du skall plocka bort ett sådant sakligt inlägg från Michaels vi är fler som reagerar lika och kan inte förstå hur någon kan vara pastor med dom uppfattningar som han har dessutom undertecknar han ofta ”högmodigt med sin titel”

    2 tim 4:3 Ty den tid kommer då de icke längre skola fördraga den sunda läran utan efter sina egna begärelser skola samla åt sig lärare hoptals altefter som det kliar dem i öronen En sådan ”lärare”verkar McLaren ha blivit

    En som bara läser Bibeln

  • Anton Fagerstedt

    Ibland hamnar jag i perioder av tvivel. Inte så mycket tvivel på min tro (typ Guds existens och Jesus som frälsare) som på min tjänst och om den kristna församlingen överhuvudtaget har någon framtid i ett land och kultur som vår. Där var bl.a. mötet med McLarens böcker ett Guds tilltal till uppmuntran och nytt mod. Det har gjort att jag inte alls är lika försiktig och tillbakadragen i samtal om kristen tro, utan gett mig ett nytt perspektiv på tron som gör mig frimodig och stolt över evangeliet om Jesus Kristus som världens frälsare och upprättare.

  • Anton Fagerstedt

    Kan också tillägga att det främst är hans böcker ”Historien vi är en del av” och ”JEsus hemliga budskap” som gjort starkast intryck på mig.

    Det är märkligt hur samma bok/böcker kan skapa så olika reaktioner, då jag (till skillnad från någon kommentator) inte tror att vi har olika Jesusar. Det finns anledning att verkligen resa frågetecken kring vissa av kommentatorernas kategoriska och självsäkra påståenden, men det gagnar ingen att kommentera människor som verkar ha hela sin världsbild huggen i sten. Roligt att du, Stefan, i alla fall öppnar upp för samtal om McLaren.

  • O.K

    Det är inte underligt att kyrkorna snart står tomma våra ledare har i många år pekat på att olika sekter utgår från handböcker som vägleder hur Bibeln skall läsas nu är vi där själva

  • Patric Dalid

    O.K. eller vad du nu heter på riktigt…menar du att det inte är något större problem att förstå och läsa bibeln utan hjälp av annan litteratur? Kan man tillgodogöra sig en bok skriven för flera tusen år sedan utan att även sätta sig in i den tidens tänkande, bildspråk, berättarteknik och dylikt? Bibeln är ju inte skriven i ett historiskt och socialt vakum…

  • O.K

    Patric

    När jag läste min Bibel och speciellt N.T från pärm till pärm så öppnades en dörr på glänt.Först läste jag snabbt och skummade över det som jag inte förstod och för varje gång jag läste rakt igenom så öppnades den dörren mer och mer pröva det utan några förutfattade meningar.(Jag är väl nästan dubbelt så gammal som dig så jag har hunnit med att läsa några gånger)

  • L.E.

    En liten fundering kring ”diskussionen” som blossat upp här ….

    Kanske Stefan Swärd kunde ommöjliggöra möjligheten att kommentara
    artiklarna (- iallafall för en tid). Det skapar – kanske – en självsanering i ”tyckandet” – framöver.
    Det är oerhört tröttsamt att ”se” dessa s.k. kommentatorer som kommentarer vad
    andra har kommenterat. Man kan naturligtvis inte bry sig om att klicka upp
    ”kommentarerna” – men bara vetskapen om att de finns där skaver….)
    Många av kommentatorerna har ju egna bloggar och borde för fram
    sina ”åsikter” – där…….
    Stefan Swärds blogg och innehåll är (naturligtvis) alldeles för ”viktig” för att dränkas i enfaldigt kommentar brus …..(vad skall den omkring liggande ”världen” tro och tycka!?)

    signaturen – luther erickson

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Kjell,
    Jag tycker att det blir fel nivå i diskussionen om kommentatorer tycker om varandra att de har en annan Jesus. Det är ett ganska anspråksfullt påstående, och vill man driva sådana teser, bör man välja andra forum än min blogg.
    hälsar
    Stefan Swärd

  • O.K

    Det är underbart om någon kommenterar kommentaren om ingen gorde det vore detta meningslöst

  • BW

    Det kristna livet är faschinerande. Jag sitter här och skriver på femte våningen med utsikt över Roxen och soluppgången. Morgonen är sval och fåglarna sjunger. Jag lider av tandvärk men när jag nyss befann mig i duschen rann livet i Kristus över och ett spontant hallelujarop kom över mina läppar. Det är detta inneboende livet som jag fick i gåva av Gud när blev född på nytt som sextonåring som har burit mig genom livet, som gett mig kraft att ta nya tag, att förlåta och orka gå vidare.

    Gud är en gud för dom levande och inte för som döda. Dessa ord är sanna i dubbel bemärkelse. Utan att ha blivit född på nytt i Kristus är du andligen död och Gud bryr sig verkligen om oss som lever och utkämpar våra liv här och nu.

    Det är vårt primära ansvar som kristenhet att föra denna tro vidare, av tro till tro, som Paulus formulerade det, så att fler får uppleva pånyttfödelsens under. De historiska ”megakyrkorna”; ortodoxa. katolska, luterska, reformerta m.fl. har ofta varit de som drivit förföljelsen mot den i Kristus levande församlingen. Vad beror det på? Jo, man har tappat bort grunden för det Kristna livet; omvändelsen och pånyttfödelsen. Man har skapat en kyrka som inte förkunnar omvändelse och pånyttfödelse i Kristus och som blivit uppfylld av andligen döda människor.

    Om vi inte ser upp så kommer även vi (post)moderna frikyrkoförsamlingar att gå samma öde till mötes. Det är inte rätt att hänvisa andligt sökande till kyrkor som stelnat i en teologi som de facto innebär att man kastat bort nyckeln till kunskapen och hindrar sökande människor att finna den.

  • http://polaritet.blogspot.com John Nilsson

    Hehe, punkt två gillar jag skarpt trots att jag hängt med i diskussionerna rätt dåligt. För det du säger där är ju sant för alla som har ett renodlat postmodernt perspektiv. Det finns ingen åsiktstrygghet i postmodernismen – och kanske ska man därför se ”gnälliga” klagomål på din Mclaren-sågning som sunda då de ju visar att de som klagar inte anammat postmodernismen till fullo. Postmodernismen är dock ett verktyg som många gillar att pilla i som när man plockar russinen ur kakan, vilket betyder att klagomål inte är någon sådan garant.
    Jag nämnde tidigare vilka problem man haft inom den feministiska politiska rörelsen då postmoderna feminister dekonstruerar allt och alla samtidigt som de försöker skapa en hållbar praktisk politik av sina idéer – vilket är en självemotsägelse. Det var också de postmoderna feministerna som kraschade Feministiskt initiativ i allmänhetens ögon, då de drog åt tusen olika håll samtidigt, till förtvivlan för gamla socialistfeminister som Schyman eller radikalfeminister som Witt-Brattström (tänk ”Tiina Rosenberg” så har du urtypen på postmodern idealist som försöker göra praktik av sina idéer).

  • http://tomas-dagen.blogspot.com Tomas Olsson

    Stefan,
    Ett sätt att hantera kommentarer på kommentarer vore att du inför trådade kommentarer, så att endast kommentarer till ditt ursprungliga kommentar ligger på första nivån. Ännu bättre vore att det om endast första nivån syns ursprungligen och att man sedan själv får veckla ut en tråd om någon vill läsa den. Vet dock inte hur det går att ordna men det borde inte vara omöjligt. Någon läsare kanske vet?

  • http://arekarlsen.blogspot.com Are Karlsen

    Apropos kommentarer:
    – Husk at dine kommentarer ikke leses bare av de som skriver kommentarer. Det er kanskje tusen fler som ikke skriver kommentarer som leser.
    – Vi som bruker å lese kommentarer på internett er vant til å filtrere. Kommentarene kan ikke skjemme ut en bloggpost. De står for egen regning.

    Jeg synes det er utrolig bra at Stefan Swärd velger å meddele seg på denne måten og åpne for en dialog. Jeg håper at han fortsetter med det, og lar kommentarmuligheten stå åpen for alle.

  • Pingback: Aletheia — Blogg & Tankesmedja » Bloggarkiv » Hellre fira Ramadan än sabbat …()



Subscribe to Stefan Swärd