Nu har jag anlänt till Almedalen på Gotland och ska vara här denna vecka. Hela politiska eliten hänger här, liksom media, företagsledare, och mängder av konsulter och lobbyister. Jag själv är här i uppdraget som konsult med uppgift att analysera de politiska budskapen under veckan. Och så blir det också lite Gud som hörs i Almedalsbruset, tidningen Dagen ordnar sina vanliga seminarier, och Svenska kyrkan är aktiv under denna vecka.
I fredags var jag hela kvällen bland stökiga och krökande tonåringar i Tantolunden i Stockholm. Lämnade bostaden vid 18-tiden och kom hem vid närmare 1-tiden på natten. Något mastigt för en person i min ålder. Men många bra samtal och många förklaringar om Jesus och kristen tro till nyfikna tonåringar, och det är uppmuntrande att se hur mycket de uppskattar att en väletablerad, besutten, lagom tjock, och förborgerligad samfundsordförande är ute med dem på fredagskvällar- och fredagsnätter. Skulle dock vilja att många fler kristna började vara ute på fredagskvällarna, det är enkelt, det är bara att gå ut. Och i söndags var jag i en av EFK-församlingarna i Stockholm.
Så ens liv växlar mellan olika arenor, Tantolunden, kyrkan, och nu bland politiska och mediala etablissemanget i Almedalen. Men så var det för Jesus också. Hans liv kretsade mellan lärjungarna, syndarna, och religiösa och politiska eliten. Men han hade det svårast bland den sistnämnda gruppen.
Vi får se hur jag överlever en vecka i Almedalen.