Sen kväll i Visby efter en intensiv heldag på Almedagsveckan. Programmet här är mer späckat än någonsin och i princip alla kategorier av människor som jobbar med samhällsfrågor och politik är här. Har varit på flera intressanta spjutspetsseminarier idag som har sysslat med avgörande framtidsfrågor när det gäller miljö, energi och transporter.

Ikväll höll folkpartiledaren Jan Björklund talet och han lyfte fram frågor som gällde skolpolitiken, företagande och gav rejäla slängar åt jantelagen. Björklund är en skicklig talare som har förmågan att uttrycka sig klart och tydligt. De tankar han förde fram ikväll tyckte jag kändes klart sympatiska. Sedan är det märkligt att politiken konstant ägnar sig åt fyrkantiga svartmålningar av sina politiska konkurrenter, ständigt vi och dom, svart-vita onyanserade beskrivningar där egna insatsernas skönmålas och de politiska konkurrenteras insatser svartmålas.

Jag har svårt att förstå att politiken inte kan lyfta sig mer till en nivå av sakligt och nyanserat samtal, där man visar ödmjukhet för egna insatsen och respekt för de politiska konkurrenternas insatser. Men den typen av politiker får väl inte så många väljare, det är väl det som är problemet.

De som tycker att vi i kristna kretsarna är svart-vita, onyanserade och svartmålar respektive skönmålar, de har nog inte sett så mycket av världen utanför kyrkan.