Sen söndag kväll – godnatt

~ stefan

Nu är det sen söndagkväll. Förbereder mig för kommande vecka. En höjdpunkt blir debatten med Humanisternas ordförande Christer Sturmark på torsdag klockan 17.00, hörsal A2 på Frescati, Stockholms universitet. Vem som helst är välkommen. På fredag kväll och natt blir det fullt drag då massa folk från Credos årskonferens följer med oss ut i Stockholmsnatten, bland Stockholms tonåringar, och berättar om Jesus. Som ni märker är det kristna liv jag eftersträvar att leva inte särskilt introvert kyrkorienterat utan mycket handlar om livet utanför kyrkan. Nästa söndag ska jag predika i en av Stockholms förortsförsamlingar, Skarpnäckskyrkan, klockan 11.00. En av Alliansmissionens satsningar i Stockholm. Som ni hör på namnet ligger kyrkan mitt i Skarpnäck, i sydöstra Stockholm.

Sedan har det varit full fart i helgen, med anledning av debatten om medlemsfrågan i EFK:s största församling, Saron i Göteborg. I morgon bitti blir jag intervjuad av tidningen Dagen om den frågan. Bortåt 5500 personer har läst på min blogg denna vecka, så det har varit bra drag.

Det har kommit många inlägg under helgen, ska försöka få tid under måndagen att skriva en kommentar på alla inlägg.

Och en annan sak, jag kommer att ha en diskussion med Jonas Gardell denna vecka om hur han och jag ska samtala och debattera om Jesus. Återkommer när vi har kommit fram till formerna för detta.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • http://www.kastasten.se Thommy Bergenwall

    Spännande vecka Stefan, jag ska be för dig och var rikligen välsignad,du är ett bra föredöme för kristenheten i vårt land min vän. Psaltaren 146

    V v v v Thommy Bergenwall

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michael G. Helders

    Hej Stefan,

    På tal om något helt annat.

    Jag har en fråga som gnager i mig.
    Skulle du ha låtit dig undervisas utifrån Bibeln av exempel Dalai Lama? Eller, kanske lite närmare den kristna tron- skulle du ha låtit dig undervisas i den kristna tron av exempel Ulrich Luz, eller någon som står för en hermeneutisk/historisk tolkning av Bibeln som KG Hammar?
    Om nej, varför inte? – Om ja- hur kan det då ha sig att du inte har problem med Rob Bell eller Brian McLaren?
    Några citat:
    “discovering the Bible as a human product,” as Rob puts it, rather than the product of divine fiat. “The Bible is still in the center for us,” Rob says, “but it’s a different kind of center. We want to embrace mystery, rather than conquer it.”
    Marcus Borg: ”The next step in my understanding of the Bible took place in seminary. There I let go of the notion that the Bible is a divine product. I learned that it is a human cultural product, the product of two ancient communities, biblical Israel and early Christianity. As such, it contained their understandings and affirmations, not statements coming directly or somewhat directly from God” (från boken ”The God we never knew s. 25)
    Från Velvet Elvis:
    ”This is part of the problem with continually insisting that one of the absolutes of the Christian faith must be a belief that “Scripture alone” is our guide. It sounds nice but it is not true… When people say that all we need is the Bible, it is simply not true.”

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Michael,
    Jag har inte studerat de författare du nämner i tillräcklig detalj än, så jag är beredd att titta närmare på frågan, så fort jag får tid.

    hälsar

    Stefan Swärd

  • E

    Hej Stefan!

    Skulle gärna vilja ha svar från dig som pastor, och insatt, på hur församlingstukten fungerar idag i församlingar.

    I den församling där jag själv kom till tro som tonåring på 70-talet fick en gravid tonåring be om förlåtelse på församlingsmöte. Vid ett tillfälle fick en väninna, 21 år, besök av pastorn. ”Gift er nu eller lämna församlingen”, var hans uppmaning. Hon studerade på annan ort och bodde hos sin pojkvän när hon var hemma på helgerna. Bröllop var planerat först till sommaren.

    De hade ”otur”, blev ”avslöjade”. Många andra kom och viskade till dem. ”Ni ska veta att ni inte är ensamma, det var bara det att det inte blev något.”

    Ingen av dessa två har, såvitt jag vet, idag någon församlingsgemenskap.

    Jag ser kanske tre vägar att gå.
    1. Stränga och tydliga livsföringskrav med aktiv församlingstukt. Finns det församlingar som fungerar så idag? Snälla berätta! Och inte med teorier om hur det borde gå till, utan hur det faktiskt i praktiken fungerar.
    2. Stränga och tydliga livsföringskrav, men i praktiken vet man att en del människor inte lever så. Så länge det inte blir alltför uppenbart får det passera. Är det kanske så de flesta EFK och pingstförsamlingar idag fungerar?
    3. Ett inkluderande välkommen till dem som vill dela kristen tro. Livsföringen är viktig och den jobbar vi med tillsammans. Det är så jag har tolkat Sarons nya församlingsinstruktion.

    ”Om ni inte gillar vår syn får ni väl byta samfund”, säger någon. ”Värna traditionen. Vi är evangelikala baptister!” Men en församling är så mycket mer än teologi och värderingar. Det handlar om språk, kultur, människor, sammanhanget där jag mötte Gud. En måltidsgemenskap. Att få vara med i sin andliga familj.

    Jag har varit troende i hela mitt liv, men i stort sett aldrig haft någon församlingsgemenskap att dela detta i. Tror inte att min livsföring skulle ha upplevts som stötande, men jag har inte velat vara del av sammanhang som utesluter och bedömer människor, alternativt har ett ”b-lag” man inte talar högt om eftersom de inte uppfyller de officiella kraven.

    Vore mycket tacksam om du Stefan, och kanske ngn annan pastor, ville kommentera det jag skrivit. Förstår ni mig? Hur jobbar ni i praktiken med församlingstukt?
    Allt gott!
    E

  • Benny Fhager

    Stefan
    Jag är själv medlem i SMK men har nära släkringar som är medlemmar i Saron och har en positiv syn på församlingen och dess nuvarande öppna inställning. Är psykiater med inriktning på hjärnans utseende ( neuropsykiatri ). Jag har också med tiden fått ett allt större intresse för skärningspunkten kristendom (bibel) och homosexualitet.
    Ber dej se lite på de vetenskapliga fynd som gjorts som pekar på att homosexuellas hjärnor är annorlunda konfigurerade än heterosexuellas. Se länken till DN-artikel i föregånde blogg kommentar nummer 47.
    Tror själv att man bör ha en tvärvetenskaplig infallsvinkel mot homosexualitet. Det är därför svårt med enkla svar. Är ingen teolog men tagit del av Jesper Svartviks bok Teologins bakgårdar. Svartvik utgår från grundtexterna och öppnar upp för en vidare förståelseram. Jämför även med ett historiskt perspektiv på uttrycket homosexualitet se bloggkommentar nummer 51 på föregående blogg.
    Önskar en öppnare dialogform . Även om vi kan ha olika bibelsyn borde vi som kristna kunna samtala med varandra.
    Det finns enligt min mening bilogiska fynd talande för att homosexualitet till stor del är medfödd. Detta borde i så fall tala för en inkluderande hållning gentemot homosexualitet hos kristna församlingar oavsett samfund.
    Detta måste förstås vara en process som måste ta tid.

  • Pingback: Aletheia — Blogg & Tankesmedja » Bloggarkiv » Ekot av Hörnmarks tystnad()

  • wildwest

    Benny: har stor respekt för din professionalitet och även jag är, på mitt lekmannamässiga sätt, mycket intresserad av de forskningsrön som påstår att homosexualitet kan vara medfött. Vad jag har hört, det är tyvärr på den vaga nivån, är att de rön som framkommit inte hållit vetenskaplig klass. Utan i skymundan varit ”beställningsverk” från homolobbyn som – det måste vi hålla med om – skulle jubla högljutt om detta visade sig vara sant.

    Det finns dock även andra läggningar som man får med födseln som inte är bra inför Gud, t ex att vara snar till vrede, att ha en manipulativ eller övertalande ådra, människor med dessa problem får kämpa med dessa också, fast dei många fall ligger i generna. Därför har jag svårt att tro att Gud plötsligt skulle ge avkall på syndastämpeln avs homosexualitet även om det framkommer att det är en läggning man föds med.

    Slår mej också Jan Guillous intressanta bok om häxjakten och hans iakttagelser om homosexualitet i gamla rättsprotokoll. Om detta vore medfött och lika vanligt som idag varför dömdes så få homosexuella förr i världen? Det var fruktansvärda straff på detta och visst kan man anta att folk smusslade med sin läggning, men det verkar ändå finnas väldigt få domar under hundratals år. Min teori är därför inte att homosexualitet är medfött utan att det är en drift som slagit fel, som förr undertrycktes pga kyrkans lära, men som idag accepteras, förordas och framhävs och därmed kan man omedelbart ge sej hän utan eftertankar och ”syndanöd”.

  • Benny Fhager

    Jag skrev om en tvärvetenakaplig analys där det finns biologiska fynd talande för att homosexualitet kan vara medfödd. Jag talade också om en process som måste få ta tid. Homosexualitet är så komplex att vi bör avstå från tvärsäkra svar.
    Som kristna skall försöka komma bort ifrån skyttegravarna.
    Dialog önskvärd .
    Att låta olika kunskapsområden mötas i en för kristenheten oavsett samfund angelägen fråga.

  • Joel

    Benny: Enligt luther är förmågan att synda medfödd hos alla människor, innebär det att vi ska tillåta synden?

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    E; det är en så stor fråga du tar upp, så jag får återkomma ikväll eller under tisdagen.

    Benny Fhager; Ska man diskutera församlingens gränser och villlkor för medlemskap tycker jag att frågan om homosexualitet är helt fel att utgå ifrån. Däremot tycker jag att sexualetik och samlevnad i allmänhet är ytterst relevanta frågor. Jag håller med dig om att frågan om homosexualitet är komplex. Du kan mycket mer än jag om forskningsläget, och om jag minns rätt har de amerikanska psykiatriska organisationerna inte tagit bort homosexualiteten som psykisk störning, eller i varje fall har det varit kvar tills senaste åren, eller om det är så att olika psykiatriorganisationer har olika linjer. I Sverige togs ju den sjukdomsstämpeln bort redan 1979 om jag minns rätt.
    Som amatör, tycker jag inte att det har varit några tydliga klara signaler som har kommit från psykiatrin.
    hälsn

    Stefan Swärd

  • Benny Fhager

    Stefan
    American Psychiatrric Association APA Tog bort Sjukdomsstämeln för homosexualitet 1973.
    American Psychological Association sammalunda 1975 om jag är rätt informerad.
    Tack för att du öppnar upp ett dialogperspektiv i en för kristenheten komplex och svår fråga.

  • JB

    Inom neurobiologin framstår det allt tydligare att det finns skillnader mellan homosexuella och heterosexuella av samma kön. Bland annat har ett svenskt forskarpar vid KI visat det i en studie publicerad i PNAS förra året. Mig veterligen är detta inte ett beställningsverk, utan resultat av ganska många år av liknande studier.

    http://www.pnas.org/content/105/27/9403

    Mekanismen bakom dessa förändringar tror man kan bero på olika påslag av hormoner under hjärnans utveckling. Vad dessa förändringar betyder sedan det vet man inte.

    Sexualdriften, som är en av våra starkaste drifter har ju oftast varit hårt socialt reglerad. Att få uppvisade homosexuell läggning förr beror troligen inte på att de inte var det, utan att de inte vågade visa det. Men det kan säkert någon annan redogöra för mycket bättre än jag.

    Sedan måste jag säga att inte förstår Guds avsikt att förbjuda folk att leva ut sin homosexualitet om de nu är skapade till det. Detta går över mitt förstånd. I mina öron låter det mer som en gammal traditionell kvarleva där man var rädd för att människan inte skulle ta ansvar för sin avkomma, relation osv, utan leva ut sin sexualitet med alla möjliga. Jag har svårt att döma de av mina vänner som lever ett homosexuellt parliv. Jag inser att jag själv har minst lika många andra laster på mitt samvete.

    Sedan så är det ganska typiskt att det är just denna typ av frågor som vi i kyrkan ska driva. Vilka synder ska man få ha och vara med i en EFK församling? Idag är det väl bara homosexuella som nekas inträde. Möjligen sambo, omgifta. Men alla andra synder vi dras med????

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    JB och Benny,
    Ni för in diskussionen på spår som jag inte behärskar, men spår som naturligtvis är intressanta. Jag kan bara diskutera utifrån mina allmänmänskliga erfarenheter. Min erfarenhet är dock att den homosexuella läggningen ofta tar sig uttryck i form av bisexualitet, att det finns någon form av valmöjlighet och upplevelser man gör påverkar om dragningen går åt det hetero- eller homosexuella hållet. Hur ska man se på det? Sedan är också min allmänmänskliga erfarenhet att homosexualitet och heterosexualitet är kopplat till att man har utsatts för sexuella övergrepp som barn. Finns det några forskningsbelägg för det, eller råkar mina erfarenhetsramar vara fullständigt icke-representativa?

    hälsningar

    Stefan Swärd

  • wildwest

    JB: Du kommer precis med den kommentar som blir följden av att man diskuterar homosexualitet som en medfödd, ja vaddå, defekt, annorlunda läggning. Nämligen: hur kan Gud betrakta nåt som är ”naturligt” som synd, om man nu är skapad sån? Om man skulle komma fram till att alla våra brister har att göra med felaktiga relationer av signalsubstanser i hjärnan resp defekta gener, då har vi biologiskt och kemiskt avskaffat synden. Det vore bra…?! Å andra sidan – då kanske gentekniken kan gå in och modifiera genen för ondska, så blir vi alla syndfria? (Fast det krävs kanske en kommitté som bedömer vad som ska betraktas som ondska!)

    Jag är väldigt ödmjuk inför temat, eftersom jag inte vet vad som forskats fram och hur det ska tolkas. Men det låter sannerligen helt otroligt att jag är skapad till automatisk syndfullhet genom min medfödda läggning.

  • Christian

    Oavsett vad man inom neurobiologin och andra vetenskaper kommer fram till står Guds eviga ord fast. Guds syn på HS är där klart definierad; synd. Det är detta vi har att rätta oss efter annars är vi snart ute i värderelativismens sumpmarker. Om HS vore enbart genetiskt betingat skulle det knappast kunna sägas vara synd. Dessutom framgår det av 1 Kor 6:9-11 att man kan bli fri från den synden liksom man kan det från andra.

    Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant,
    varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike.
    Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.

  • Benny Fhager

    Stefan
    Kan bara svara lite från min yrkeserfarenhet . Har inte tid till omfattande litteratursstudium. Homosexualitet är egenligen inte mitt huvudområde kliniskt.
    Min erfarenhet och bedömning är att det finns en homosexualitet som är mest biologiskt grundad ( jag tror det gäller hbt överhuvudtaget ). Men som med allt mänskligt beteende kan helt enkelt inte allting förklaras . Men det gäller å andra sidan också heterosexualitet.
    Som med all sexualitet kan den missbrukas ( gäller både homo och heterosexualitet ). Jag tror att vi båda starkt är emot promiskuitet och sexuellt utnyttjande.
    Har många gånger hört hur sexuella övergrepp i barndomen lett till psykiatriska besvär.
    Har inte gått igenom litteraturen men min erfarenhet talar inte för mer homosexualitet hos dessa människor . Vi är inne på svåra områden av mänskligt beteende där vi skall visa stor ödmjukhet.
    Kraftigt ökad självmordsrisk hos homosexuella ungdomar är väl belagt . Detta gäller speciellt män . En känd kyrkoherde i Göteborg berättade att när han hade begravt flera unga män med denna problematik som tagit sitt liv blev han engagerad.
    Jag har också hört om flera fall inom kristen miljö, speciellt svårt är det att inte bli accepterad. Min bedömning är att problematiken idag finns i våra församlingar oavsett samfund. Vi har församlingar inom SMK som är fördömmande och ligger långt ifrån Sarons öppna attityd.
    Vill verkligen betona att jag tycker kristendomen starkt förespråkar ett trohetsideal . Sexualiteten är en stark kraft och kan leda fel men det gäller för både homo och heterosexuella.

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michael G. Helders

    E:

    Jag är ingen pastor.
    Men om du läser de Bibel ställen som omtalar församlings tukt så vill du se att Bibeln talar om att vi ska använda tukten för att demonstrera Guds nåd och inte lag. Poänget med exempel offentlig syndabekännelse är ju att församlingen kan demonstrera att du är förlåten- alltså Guds nåd. Det samma gäller en som inte är villig att omvända sig, blir utestängd och kanske sedan omvänder sig- här ska också församlingen helt och hållet visa Guds nåd och inte Guds lag.

    Stefan Swärd:
    Tack, ser fram emot. Eftersom den enda skillnaden jag kan se är deras språk, men skrapar man under ytan ser man en och samma teologi (förutom Dalai Lama då självklart).

  • E

    Michael G. Helders:

    Du är ingen pastor skriver du. Men kanske med i en församling. Hur fungerar det i praktiken f n hos er? Om man hör talas om samboskap el liknande. Vem och hur tas det upp? Har det hänt de senaste åren?

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michael G. Helders

    E:

    Jag har endast gått i min församling nu en två månaders tid så jag är inte helt säker på hur det fungerar där.
    Där jag har varit med innan har det varit väldigt liberalt, min fru och jag var exempel sambo’s och fick välsignelse över samboskapet…senare väntade vi barn utanför äktenskapet vilket inte var lätt när jag började hos PTS, ingen offentlig syndabekännelse eller utestägning inom pingst- men kanske lite psykisk utfrysning istället.

    Jag har dock diskuterat de här frågorna med en del ifrån den ”äldre generationen”, och jag måste säga- att om man utgår från evangeliet så tycker jag båda att offentlig syndabekännelse såsom utestänga tills man har omvänt sig är bra. Men det för inte bli utifrån lag, självrättfärdighet och dom- eftersom då bryter man ned tron hos människor och blir lätt som farisen som bad ”tack Gud för att jag inte är som honom”, om man kör med den här form av församlings tukt så tycker jag är det är ytterst viktigt att man predikar lagen fullt ut så att alla förstår att vi står alla skyldiga inför Gud (Jak 3:18), så att man inte tror sig vara bättre än nån annan bara för att denna eventuelt brottas med en yttre eller inre synd, men lika viktigt som att lagen predikas fullt ut ser jag det som att det är viktigt att nåden predikas fullt ut (”all synd ska människan få förlåtelse för”) så att man också kan förmedla denna nåd och kärlek när det behövs- såsom exempel när en omvänder sig, eller gör en offentlig syndabekännelse.
    De från den äldre generationen jag har talat med berättade att församlingen brukade säga i kor ”Du är förlåten!” när man hade bekänd sin synd, det tyckte jag lät mycket fint- så släpper man vandra runt med skuld och skam…tyvärr har inte alltid det här fungerat i praktiken.
    Om jag skulle bli pastor en dag, eller i offentlig tjänst skulle jag vilja försöka följa den här form av biblisk församlingstukt, jag tror det behövs mer andlig disciplin inom våran församling den dag i dag- så människor för det lättare att leva ett överlåtet liv i Kristus, som jag ser det är det ytterst svårt att vara kristen i Sverige i dag- och då talar jag om att vara kristen i kyrkan, mycket lättare att vara psykolog eller filosof inom våran kyrkor än det är att vara kristen, och då har vi hamnat fel.
    Men nåd och kärlek måste vara utgångspunkten.

  • http://efsidag.blogspot.com Andreas

    Bra ton i samtalet mellan Benny och Stefan! Jag har tänkt så här, utifrån vanligt bondförstånd och utan läsning av forskningsrapporter: Människor har handikapp av de mest skilda slag, ibland gäller funktionsnedsättningarna eller -hindren sexualiteten och det är i sej inte särskilt konstigt. För mej är det hedervärt att man visar särskild hänsyn till detta och åtminstone kan diskutera pastorala undantag. Ungefär som när det gäller polygami på missionsfälten (eller Luthers berömda bigami-fall).

    Men det som händer nu handlar ju inte längre om pastorala undantag (som Svenska kyrkan första välsignelsebeslut på pastors ansvar under 90-talet). Det handlar om ett rent paradigmskifte, där även människor (t.ex. min kvinnliga samhällselevs ”många bisexuella vänner”) som inte alls är ”oskickliga till (traditionellt) äktenskap” får veta (även av kyrkan!) att de lika gärna kan gifta sej med en av samma som en av motsatt kön. Vilket jag ser som rena stolleprovet! (Även Holsten Fagerberg, ledande i kyrkans omprövning av hs/bs, verkar ha börjat dra öronen åt sej).

    Särskilt som det, som Stefan Swärd framhåller, ofta är oklart om det verkligen handlar om ett funktionshinder, alltså entydig homosexualitet. Jonas Gardell själv sa i postens dåvarande tidning OSA nån gång i slutet av 90-talet att han trodde att han valt sin homosexualitet själv i protest mot det småborgerliga livet omkring honom (jo, han nämnde även det övergrepp han utsatts för). I en bok från rfsl-håll (Bohman: ”Man och man emellan”) framställs saken som att vi alla är mer eller mindre bisexuella: hs är man när man tänder mer på samma än på motsatt kön (som man alltså ändå faktiskt kan tända på ibland), hetero när man tänder mer på motsatt och bs när man tänder lika på varje. Enligt den definitionen, som alltså inte alls utesluter valmöjligheter för just någon alls. I följande SvD-artikel är ju den intervjuade mannen förvånansvärt övertygad om att det för de flesta hs handlar om ett val, och att man bör erkänna det. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/sexrelationer/artikel_848103.svd

    Till slut blev jag, som länge varit inne på Benny Fhagers tankar, nästan övertygad om att hs-begreppet som ord för en ”folkgrupp” är en bluff och att det är bs-begreppet som borde användas (även historiska ikoner som Wilde och Boye verkar ha varit mer av bs när man synar). Då var det ironiskt nog Erik Johansson i Örebro – som själv är EMOT vigsel och välsignelse – som åter övertygade mej om att det faktiskt finns människor som inte KAN tända på folk av det motsatta könet. (Nog är det lite märkligt, vad?).

    Gärna pastorala undantag på pastoralt ansvar. Men generella utfästelser som Svenska kyrkan nu gör är inte bara en ekumenisk komplikation utan, read my lips, ett rent stolleprov. Som kastar en djup skugga över ämbetsreformen 1958 (nu appliceras Gal. 3:28 även på könslivet och nåde den kvinnliga präst som uttalar sej negativt därom (”du hade ju inte ens fått vara präst om vi inte lämnat bibelordet” o.s.v.), men också en djup skugga över reformationen (så här går det när manl ämnar påven) och över kristenheten i stort (i muslimernas ögon). Vi ska dock inte vara rädda för att som goda föredömen avvika från majoriteterna när vi har Guds ord tydligt med oss eller vårt samvete ger klara signaler, men är det verkligen så i det här fallet? (När vi alltså inte diskuterar pastorala undantag för välsignelse, eller som i Saron medlemskap, utan när frågan faktiskt i grunden gäller HEL OCH FULL LIKSTÄLLELSE ELLER EJ?)

  • E

    Michael G. Helders

    Tack för ditt svar. ”Psykisk utfrysning” låter tungt. Vad jag förstår är det det eller ingen reaktion alls som är din erfarenhet.

    Vad du sedan skriver om bibeln, och hur du tycker att det borde gå till, är inte ointressant. Men jag vill veta mer om hur det fungerar i praktiken idag.

    Stefan Swärd har lovat mig ett svar, och kanske finns det fler.

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michael G. Helders

    E:

    som jag ser det
    Det är nog olika från församling till församling, tror också det geografiska spelar stor roll, hur detta fungerar i praktiken den dag i dag.
    I dag råder en semipelagiansk människosyn båda bland såkallade liberal teologer som Helle Klein som frikyrkopastorer som Pelle Hörnmark, har man detta människosynet så tror man ju människan behöver bara lite vägledning för att klara leva ett kristet liv ”visa bara mer kärlek” eller ”omvänd dig från din synd”, vilket ledar till en moral kristendom utan Kristus, oberoende om du är liberal teolog eller modern pingstvän så kan man se att denna människosyn inte har någon vidare bra frukt i verkligheten.

    Jag själv som har haft eller delvis har en HPD/histrionisk personlighet störning, samt kronisk ångest har ju haft lätt att falla i så kallade yttre synder, och den undervisning som finns i dag inom frikyrkan var helt utan frukt i mitt liv.
    Var först när jag började mata mig med klassisk pingst/baptistisk/evangelikal undervisning (T.B. Barratt, Sperguon, Pethrus, Thulin, Rosenius m.fl) och slutade mata mig med modern teologi ifrån sådana som Rick Warren, och John Ortberg osv jag kunde börja uppleva Jesu upprättande kraft och nåd i mitt liv, gjorde helt enkelt som Stefan Swärd skriver- höjde ribban på den undervisning jag matade mig själv med, vilket gjorde det enklare att gå till korset med mina svagheter, bördor och synder, också försökt att inte tillåta för mig själv att kompromissa med Bibeln, i dag tror jag på full återupprättelse i Kristus för att jag själv ser mitt behov av upprättelse.

    Psykisk utfrysning tror jag frikyrkan ofta gör omedvetet, ofta är ju människor ödmjuka och fina på utsidan- men man märker snabbt om dem har hjärtat med sig eller inte.
    För mig är det inte så tungt med psykisk utfrysning då jag har varit med om ett och annat i mitt liv, men för en som kanske har en lite sämre självbild skulle det nog vara tungt och kanske leda till bitterhet- men här har jag haft nåden till att ha förmågan att släppa det och gå vidare.
    Jag är heller inte religiös, tror inte på religion utan relation med den levande Guden, så att jag röker och har tatueringar är nog en liten nagel i ögat för de religiösa.

    Hur det fungerar i praktiken med uteslutning/utfrysning är som sagt olika tror jag från församling till församling. Jag vet om en ungdoms pastor/evangelist som blev flitig använd på väckelse möten runt om i Skandinavien, som sedan bekände att han var homosexuell- han blev utestängd av sin församling och utfrusen av sin familj, denna person har ingen tro på Jesus den dag i dag, vet också om ett linköping par som fick vara med om psykisk utfrysning av sin församling när den ena parten gjorde könsbyte- dessa har också förlorat sin radikala tro på Jesus och är den dag i dag mer eller mindre liberal teologer (säger teolog eftersom detta är riktig pålästa personer), för att ta två exempel som rör båda ämnen.
    Själv tror jag denna dåliga frukt beror på att vi inte längre har en monergistisk teologi, och förstår därmed inte heller att var och en av oss är syndare som inget annat förtjänar helvete, och att Gud frälser oss genom sin nåd. Kan vi inte se synden i våran eget liv kan vi heller inte förmedla Guds nåd, vilket ledar till en moral kristendom utan evangelium och Jesus- och det kan inte bli något annat än kraftlöst och dålig frukt.
    Därför tycker jag också det är viktigt att höja ribban på undervisningen, och sluta kompromissa med Jesus (då Jesus talar om sig själv som sanning, och Bibeln om sig själv som Guds Ord- ser jag det som att kompromissa med Jesus om man kompromissar med Bibeln).

    Om du är intresserad att samtala vidare finns jag på emajl: kefasmusic(at)gmail.com eller michaelhelders(at)gmail.com