Min blogg fungerar ju bland annat som lite dagboksanteckningar. Många kristna upplever ett stort avstånd till de etablerade kristna samfunden, de är bara någonstans långt bort och berör inte mitt liv. Här på bloggen har jag också utmålats som en person som har makt i kyrkliga Sverige. Jag gillar inte ordet makt. Jag skulle hellre vilja använda ordet inflytande, ett inflytande som helt och hållet grundar sig på förtroende. Med bloggandet vill jag ge möjlighet för vanliga kristna och andra som är intresserade av vad vi gör i kyrkorna, att få inblick i vad vi sysslar med, vilka frågor vi brottas med, och ge lite kött och blod åt människor som är engagerade i samfundssverige. Och att kunna ställa frågor. Och framföra kritik.

Idag har jag varit på Diakonias representantskapsmöte. Hade ett bra samtal vid kaffet med min kollega från Missionskyrkan, Ulf Hållmarker, som är deras styrelseordförande, och chefen för deras internationella mission Bertil Svensson. Märker direkt att det finns så mycket av samsyn när det gäller synen på mission och synen på balansen mellan socialt engagemang och det direkt evangeliserande och församlingsbyggande missionsarbetet. Mainstream i Missionskyrkan tror jag ligger ganska nära mainstream i EFK. Trots spretigheten i svensk kristenhet behöver vi hela tiden värna om våra gemensamma nämnare. Ibland är vi mer överens än vad vi är medvetna om när debattens vågor är höga.

Jag diskuterade också mellanöstern med Diakoniachefen Bo Forsberg och bland annat Göran Gunner från Missionskyrkan. Båda är ju mycket initierade personer. Det är nog allmänt känt att jag och Forsberg inte har samma uppfattning i mellanösternfrågan, Vi har bland annat haft en TV4-debatt om detta för ett par år sedan. Men jag tyckte att vi hade bra diskussioner idag, och även här handlar det om att försöka hitta gemensamma nämnare, det finns faktiskt saker vi är överens om. Vi är överens om att Israel ska få leva inom trygga och säkra gränser. Vi är överens om att palestinierna ska få leva i trygghet och säkerhet. Sakliga diskussioner och även teologiska diskussioner, om den faktiska situationen, och där vi försöker förklara och förstå varandras ståndpunkter – är aldrig fel.

Trots olika uppfattningar i mellanösterfrågan har jag en djup respekt för Bo Forsbergs stora kunnighet och engagemang för att hjälpa världens fattiga.

Ikväll eller i morgon ska jag försöka skriva ihop någon summerande kommentar om hela NOD-debatten.

Till sist en pålysning, vill man höra en bloggare predika, välkommen till EFK i Nyköping, i morgon söndag 11.00. Om jag minns rätt heter kyrkan Korskyrkan.