Kommentar på NOD-redaktionens inlägg nr 2

Jag arma bloggare. Vem ska frälsa mig från detta dödens cyberspace. Ja, det var lite Paulus, i något postmoderniserad version. När man läser alla reaktioner på mitt lilla enkla inlägg om NOD:s senaste nummer känns det nästan så.

NOD-redaktionen har skrivit ett till långt svar. Och nu kommer jag tillbaka med ett till långt svar. Mina kommentarer gäller både innehållsfrågorna och debattsituationen.

1. Alla parter bör komma ihåg att detta är en bloggdebatt med dess speciella spelregler. Jag skrev om det häromdagen.

2. Som bloggare styr jag inte över de kommentarer som kommer på min blogg. Jag försöker ha högt i tak, det är mycket sällan jag går in och refuserar kommentarer. Vill man framföra kritik mot mig, och vad jag skriver, refuserar jag aldrig. Det är omöjligt för mig att stå till svars för vad folk skriver på denna blogg, att media följer upp debatter på min blogg, styr jag inte över på något sätt.

3. Debatten handlar ingenting om vad jag tycker om Örebro Missionsskola, det handlar inte heller om vad jag tycker om NOD, det handlar inte ens om vad jag tycker om detta NOD-nummer, det handlar bara om vissa påståenden i detta NOD-nummer. Det är detta jag har fört fram synpunkter på, ingenting annat. Jag kan gärna diskutera de andra frågorna vid andra tillfällen, men inte vid detta tillfälle.  Jag skriver klart och tydligt i mitt första inlägg att det är mycket i innehållet som är bra i detta NOD-nummer. Jag tycker också att NOD är en bra tidning.Hade jag inte tyckt det, hade jag framfört den synpunkten direkt till den berörda redaktionen. Jag har alltid prenumererat på NOD sedan den började komma ut. De som tycker att jag misstänkliggör både missionsskolan och NOD i allmänhet, de läser in saker jag inte har sagt. Det är bara att beklaga att läsarna i vissa fall drar sådana stora växlar.

 4. Det har också sagts att jag som EFK-ordförande inte får ha offentliga synpunkter på vad som skrivs i NOD på grund av att det handlar om EFK:s personal och en tidskrift som ligger inom ramen för EFK-familjen. Hade det handlat om ett internt EFK-dokument hade kritiken varit helt riktig. Det situationen handlar om är att jag på min blogg framför synpunkter på vissa detaljer i en offentlig tidskrift. Jag ska alltså ha behandlat NOD och NOD-redaktionen illa genom mitt agerande påstås det. Jag tycker detta är inte annat än frikyrkligt trams. Denna frikyrkliga rädsla för öppna debatter, rädsla för kritik, rädslan för att öppet våga dryfta kontroversiella frågor. Jag gillar inte alls den kulturen, och jag vill gärna bidra till att öppna upp tystnadens och anpassningens kultur som tyvärr är för vanlig i vår sektor.

5. NOD-redaktionen tycker att det är en mycket kraftig kritik jag riktar mot dem. Det jag skriver i mitt första inlägg är att jag ”ställer mig frågande till ett antal påståenden i tidskriften, framförallt antydningar till att relativisera äktenskapet”. Observera att jag använder ordet ”antydningar”, med detta vill jag visa att de frågor jag ställer är inte självklara och att det kan finnas utrymme för missförstånd. Och sedan säger jag att jag saknar vissa centrala frågor i texterna. Något annat har jag inte sagt. Min kritik är mycket begränsad men gäller viktiga principfrågor. Jag har en viss benägenhet att uttrycka mig klart och tydligt, och ställa saker på sin spets, och det gör att det kan uppfattas som kraftigt. Jag har inget emot någon i NOD-redaktionen, inte heller NOD-skribenterna, däremot känner jag inte professor Samuel Rubensson, de övriga inblandade känner jag personligen. Har inte minst följt Lars Johanssons initierade och utmärkta skrivande under många år, och med stor behållning. Min upplevelse är att jag alltid har haft en god relation till Pekka Mellergård. Jag uppfattade mitt blogginlägg som att jag ställde frågor och ville ha klargöranden från NOD-redaktionen. Jag måste ärligt beklaga att min penna tydligen är så vass så att kommentarer här på bloggen talar om att jag sågar NOD, misstänkliggör och insinuerar. Det har inte alls varit min avsikt. Min enda avsikt har varit att ställa ärliga frågor, och ingenting annat. Jag har säkert hjälpt till med att marknadsföra NOD genom att ställa mina frågor.

6. Jag vill be om förlåtelse för slarviga formuleringar från min sida som lätt uppstår i snabbt bloggskrivande. Att säga att Roland Spjuth hamnade i dåligt sällskap var en olycklig formulering. Att jag skriver att NOD har få läsare var också en olycklig formulering. Det finns säkert fler exempel. Jag är väl medveten om att tidskriften är respekterad i breda kretsar, inte minst utanför kyrkliga kretsarna. Jag vill också be om förlåtelse för ofullkomligheten i mitt eget skrivande, så att det ibland blir för tillspetsat.

7. Jag är mycket tacksam för att NOD-redaktionen så tydligt uttrycker samma värderingar som jag står för om det kristna äktenskapet. De antydningar jag uttrycker oro för lägger ni i stor utsträckning tillrätta genom att skriva i ert första svar att ”Vi håller med om att den livslånga, trogna äktenskapsrelationen, inklusive sexualiteten, är ett bibliskt mönster”. Jag håller helt och hållet med. Och ni distanserar er tydligt från Rubenssons artikel. Det är ett tillrättaläggande.

8. Nu har jag läst de berörda texterna en gång till och mina frågor kvarstår om otydligheterna och dunkla formuleringar. Trots att vi delar samma grundvärderingar kring det kristna äktenskapet tolkar vi uppenbarligen lite olika de berörda texterna. Och jag tror inte att vi kommer så mycket längre när det gäller att reda ut detta.

9. I mitt andra svar till NOD-redaktionen betonade jag särskilt det som händer inom frikyrkligheten och min vånda över en tilltagande sekularisering. Och att den situationen kräver att både kristna ledare och teologer ger en tydlig vägledning och motiveringar angående hur vi ska leva som Jesu lärjungar idag, bland annat när det gäller äktenskap och samlevnad. Och där tycker jag fortfarande att NOD-numret saknar en hel del. Och det är sådant som är så viktigt att det inte kan plockas bort när man har ett temanummer om äktenskap och familj, enligt min mening.

10. Och när jag har följt bloggdebatten här på min egen blogg får jag också en känsla av att de som vill ompröva och ifrågasätta en del av de klassiska kristna teserna, berömmer NOD men kritiserar mig. Fastän vi uppenbarligen har samma grundinställning i samlevnadsfrågorna. Och det tolkar jag som att fler läsare av NOD har tolkat texterna på liknande sätt som jag har gjort. Så här skriver t.ex. Emil M i sitt inlägg: ”När han (Stefan) så läser detta nya NOD-nummer med familjetema hoppas han naturligtvis att redaktionen tydligt ska klargöra att de står för en traditionell inställning i frågorna om samlevnad. Men icke. Inte ett negativt ord om homosexualitet, samboskap eller skilsmässor. Bara sida upp och sida ner med flummiga begrepp som ”gränsöverskridande relationer”, relativiserande av familjen osv. osv. Klart att Stefan blir frustrerad, vad menar de egentligen NOD-gänget, kan de inte tala ur skägget?”.

Ja visst, klart och tydligt, Emil M uttrycker den frustration jag upplevde, även om min frustration bara gällde antydningar i NOD, och det som inte fanns med.

11. När det gäller min teologisyn, den diskussionen tror jag att vi tar upp en annan gång.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Olof

    Ok, Stefan, du tycker likadant som förut. Låter inte riktigt dynamiskt, men det får man väl acceptera. Däremot vill jag ge dig 100 % rätt i det du säger om frikyrkotramset. Det är någonting som man inte ska fästa sig vid. Likaså de stränga kommentarerna om ”tonen” som frikyrkliga är så måna om att framhålla när någon avviker lite från de frikyrkliga kommunikationsmönstren. Det är svårt att finna en liknande intolerans mot mer dynamiska personligheter än den som finns inom frikyrkan. Sorgligt men sant. Ser fram emot nästa debatt!

  • http://facebook Olov

    Jag har följt den här debatten med stort intresse, men har inte kommenterat förrän nu. Ang punkt 10 vill jag ändå passa på att säga att jag minsann inte har nåt intresse av att ”ompröva de klassiska kristna teserna”. Tror jag inte i alla fall. Ändå vill jag berömma NOD-redaktionen… En väldigt snabb och ovetenskaplig undersökning ger vid handen att alla närvarande vid kvällsmaten i mitt kollektiv tycker som jag (vi är åtta pers).

  • http://resande.blogspot.com joelh

    Att vilja ifrågasätta de klassiska kristna teserna är så 1900-tal! teologer nuförtiden sysslar inte med det, och allra minst NOD!

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Joel,
    Det som framgår av sammanhanget är att jag med klassiska kristna teser åsyftar en samlevandsetik som innebär att en efterföljelse av Kristus och ett liv i lärjungaskap medför att min inriktning är att leva i ett troget och livslångt heterosexuellt äktenskap, alternativt leva i celibat.
    hälsn

    Stefan Swärd

  • Emil M

    Bara ett litet förtydligande: jag personligen har inga problem med resonemangen i senaste NOD, tvärtom, jag tyckte som jag skrev i min tidigare kommentar att det var ett grymt bra nummer som manade till praktisk och konkret omvändelse MEN jag har full förståelse för att Stefan, i den djupa oro han känner inför familjeupplösning, könsneutrala äktenskap, välkomnande av homosexuella i kristna församlingar, osv var en aning besviken på detta NOD-nummer med familjetema då det inte alls reflekterades kring dessa teman.