Idag tränade jag på gymmet under förmiddagen under överseende av en personlig tränare. Jag fick godkänt, min målsättning är att klara tre långdistanslopp under nästa sommar, bland annat Stockholm halvmarathon. Om jag ska avlida och komma till himlen, gör jag det hellre i ett maratonlopp än i en TV-fåtölj. Sitter dessutom och skriver på en omfattande rapport på engelska, från FN:s klimatkonferens, men det är en kommersiell produkt, som inte blir allmän läsning.
Ett problem jag har är att jag har en mängd idéer i skallen till att skriva böcker, men jag saknar förmågan att samla ihop mig för ett genomförande. Har en halvskriven bok om den kristna inställningen till ”helvetet” och de eviga straffen, men jag blir aldrig klar. Det är så väldigt mycket enklare att skriva korta tidningsartiklar och blogginlägg. Frågade vid ett tillfälle Ulf Ekman hur han i hela världen klarar av att skriva så många böcker. Men han avsätter tydligen två veckor i koncentrerade skrivarveckor med jämna mellanrum. Det har jag inte klarat av, ännu.
Min första bok kom ut redan 1978 och hette ”ungdomar och kärleksproblem”. Jag var bara i 21-årsåldern när jag skrev boken, och boken var egentligen bara ett nedtecknande av de bibelstudier som jag hade i det kristna kollektiv i Järfälla som jag bodde i då. Jag var nygift när jag skrev boken. Den skapade ramaskri, både i kristenheten, men uppmärksammades även av media. Jag hamnade på första sidan av Expressen och kallades för ”pingströrelsens nye sexrådgivare”.
Jag skrev väldigt rakt på sak om personliga frågor, och i det kristna kollektivet var vi vana vid att tala ganska öppet om personliga saker. Försökte ge vägledning till kristna ungdomar om hur man skulle kunna hitta rätt i valet av äktenskapspartner, hur man förbereder sig för ett äktenskap, och hur man hanterar sin sexuella drift.
Vid den tidpunkten förekom det inte att man bodde sambo i kristna sammanhang, och den allmänna undervisningen och principen var att sex hörde till äktenskapet. Det jag protesterade mot i min bok var att ingen förklarade hur en sådan princip kunde fungera i praktiken och hur man hanterar sin sexualitet före äktenskapet. Det försökte jag förklara i boken, och eftersom jag var 21 år, var jag ju en rejäl expert på frågan.
Även om boken var lite väl rakt på sak, och kanske något fyrkantig i sättet att formulera sig, så står jag fortfarande för bokens grundhållning. Har ett antal år funderat på att skriva en ny version av denna bok. Undrar hur det skulle gå idag?