Det har ställts frågor här på bloggen om Sveriges Kristna Råd och varför Evangeliska Frikyrkan är med i SKR. Jag har bett EFK:s missionsdirektor Anders Blåberg att kommentera detta, han sitter i SKR:s styrelse och kan frågorna bättre. Här följer Anders Blåbergs inlägg:
Så till frågan om SKR, som EFK numera är medlem i, då vi gick med förra året tillsammans med Pingst. I dagsläget är så gott som alla kyrkor med i SKR förutom Sjundedagsadventisterna (observatörskap) och Livets ord. Vineyard gick med strax före oss.
Beslutet om medlemskap har varit en lång process. Det som öppnade upp frågan för vår del var när SKR på 90-talet ändrade sina stadgar och blev mer av en mötesplats för kristna. Eller som det uttrycks på hemsidan:
”Kyrkorna tillsammans” – det uttrycket använder vi för att berätta vad Sveriges Kristna Råd är, nämligen en öppen ekumenisk mötesplats för kyrkorna i Sverige.
Till SKR kommer varje kyrka med sin speciella identitet och sina egna erfarenheter och prioriteringar. De kommer för att söka, uttrycka och fördjupa den kristna enheten, dela erfarenheter och tillsammans visa omvärlden på den tro som förenar och utmanar.
I stadgarna uttrycks det på följande sätt:
§1 Inledning
Sveriges kristna Råd SKR är en gemenskap av kristna kyrkor, samfund och församlingar i Sverige som med Bibeln som grund utifrån olika traditioner bekänner den treenige Guden, Fadern, Sonen och den heliga Anden.
I den heliga Andens kraft och enhet vill SKR fullfölja den gemensamma kallelsen att i ord och handling vittna om Guds rike och Jesus Kristus som Frälsare och Herre.
§2 Syfte
Rådets syfte är
att vara uttryck för och verka för kristen enhet;
att främja ett gemensamt kristet vittnesbörd i ord och handling;
att vara mötesplats för kristna kyrkor, samfund och församlingar för gudstjänst, bön, dialog, samråd och samverkan;
att vara samlande och samordnande ekumeniskt organ på det nationella planet.
Vad innebär det i praktiken?
Att vi har ett väldigt brett forum för samtal om gemensamma frågor, både inomkyrkliga och det som gäller samhället i stort. Ibland kommer vi överens som t ex när den statliga utredningen om samkönade äktenskap lades fram och alla kyrkorna var överens om hålla äktenskapsbegreppet unikt för man och kvinna. Detta trots att det fanns många starka uppfattningar i frågan inom t ex Sv Kyrkan. I andra frågor är vi djupt oense, t ex dopfrågan (vi baptister döper de som är barndöpta) och nattvarden (Katolikerna delar inte nattvardsbordet med andra). För att nämna några exempel.
Man kan inte tala om en särskild SKR-teologi utöver den som uttrycks i de gemensamma trosbekännelserna. De skrifter eller underlag som tas fram i samtal, kommittéer och arbetsgrupper är inte bindande för medlemskyrkorna om man inte undertecknat dem. Betoningen ligger på mötesplatsen. Och det krockar rejält emellanåt vilket inte är så konstigt när våra åsikter och tolkningar av trossatser kan vara så olika. Jag kan nog säga att min frimodighet att stå för en evangelikal och karismatisk kristendom har stärkts efter mina erfarenheter i SKR, snarare än motsatsen.
Ibland har det tolkats så att för att man är med i SKR måste man acceptera de andras åsikter. Men det handlar mer om att respektera varandra. En präst inom Sv k hörde av sig för ett tag sedan och var irriterad för att en EFK-pastor skulle döpa några ungdomar som var barndöpta inom Sv kyrkan. Han menade att vi nu var tvungna att acceptera deras dop eftersom vi var med i SKR. Det var en missuppfattning från hans sida och vi kunde förklara hur det förhöll sig.
Ibland uppstår nya konstellationer inom svensk kristenhet. I en fråga (t ex om homosexualitet) kan vi några frikyrkor stå tillsammans i övertygelse med både katoliker och ortodoxa medan andra frikyrkor och sv kyrkan har en mer liberal åsikt. De gamla gränserna mellan frikyrkor och övriga kyrkor är inte lika självklara längre.
Anders Blåberg
missionsdirektor
Evangeliska Frikyrkan
Box 1624, 701 16 Örebro
�