Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Det har ställts frågor här på bloggen om Sveriges Kristna Råd och varför Evangeliska Frikyrkan är med i SKR. Jag har bett EFK:s missionsdirektor Anders Blåberg att kommentera detta, han sitter i SKR:s styrelse och kan frågorna bättre. Här följer Anders Blåbergs inlägg:

Så till frågan om SKR, som EFK numera är medlem i, då vi gick med förra året tillsammans med Pingst. I dagsläget är så gott som alla kyrkor med i SKR förutom Sjundedagsadventisterna (observatörskap) och Livets ord. Vineyard gick med strax före oss.

 

Beslutet om medlemskap har varit en lång process. Det som öppnade upp frågan för vår del var när SKR på 90-talet ändrade sina stadgar och blev mer av en mötesplats för kristna. Eller som det uttrycks på hemsidan:

 

”Kyrkorna tillsammans” – det uttrycket använder vi för att berätta vad Sveriges Kristna Råd är, nämligen en öppen ekumenisk mötesplats för kyrkorna i Sverige.

Till SKR kommer varje kyrka med sin speciella identitet och sina egna erfarenheter och prioriteringar. De kommer för att söka, uttrycka och fördjupa den kristna enheten, dela erfarenheter och tillsammans visa omvärlden på den tro som förenar och utmanar.

 

I stadgarna uttrycks det på följande sätt:

 

§1 Inledning

Sveriges kristna Råd SKR är en gemenskap av kristna kyrkor, samfund och församlingar i Sverige som med Bibeln som grund utifrån olika traditioner bekänner den treenige Guden, Fadern, Sonen och den heliga Anden.

 

I den heliga Andens kraft och enhet vill SKR fullfölja den gemensamma kallelsen att i ord och handling vittna om Guds rike och Jesus Kristus som Frälsare och Herre.

 

§2  Syfte

Rådets syfte är

att  vara uttryck för och verka för kristen enhet;

att  främja ett gemensamt kristet vittnesbörd i ord och handling;

att  vara mötesplats för kristna kyrkor, samfund och församlingar för gudstjänst, bön, dialog, samråd och samverkan;    

att  vara samlande och samordnande ekumeniskt organ på det nationella planet.

 

Vad innebär det i praktiken?

Att vi har ett väldigt brett forum för samtal om gemensamma frågor, både inomkyrkliga och det som gäller samhället i stort. Ibland kommer vi överens som t ex när den statliga utredningen om samkönade äktenskap lades fram och alla kyrkorna var överens om hålla äktenskapsbegreppet unikt för man och kvinna. Detta trots att det fanns många starka uppfattningar i frågan inom t ex Sv Kyrkan. I andra frågor är vi djupt oense, t ex dopfrågan (vi baptister döper de som är barndöpta) och nattvarden (Katolikerna delar inte nattvardsbordet med andra). För att nämna några exempel.

 

Man kan inte tala om en särskild SKR-teologi utöver den som uttrycks i de gemensamma trosbekännelserna. De skrifter eller underlag som tas fram i samtal, kommittéer och arbetsgrupper är inte bindande för medlemskyrkorna om man inte undertecknat dem. Betoningen ligger på mötesplatsen. Och det krockar rejält emellanåt vilket inte är så konstigt när våra åsikter och tolkningar av trossatser kan vara så olika.  Jag kan nog säga att min frimodighet att stå för en evangelikal och karismatisk kristendom har stärkts efter mina erfarenheter i SKR, snarare än motsatsen.

 

Ibland har det tolkats så att för att man är med i SKR måste man acceptera de andras åsikter. Men det handlar mer om att respektera varandra. En präst inom Sv k hörde av sig för ett tag sedan och var irriterad för att en EFK-pastor skulle döpa några ungdomar som var barndöpta inom Sv kyrkan. Han menade att vi nu var tvungna att acceptera deras dop eftersom vi var med i SKR. Det var en missuppfattning från hans sida och vi kunde förklara hur det förhöll sig.

 

Ibland uppstår nya konstellationer inom svensk kristenhet. I en fråga (t ex om homosexualitet) kan vi några frikyrkor stå tillsammans i övertygelse med både katoliker och ortodoxa medan andra frikyrkor och sv kyrkan har en mer liberal åsikt. De gamla gränserna mellan frikyrkor och övriga kyrkor är inte lika självklara längre.

 

 

 

Anders Blåberg

missionsdirektor

 

Evangeliska Frikyrkan

Box 1624, 701 16 Örebro

  • Manne

    Vilket spännande inlägg! Interna kyrkostrider! Smalspåriga och rädda människor diskuterar kyrkans gemenskap….

  • Roberth

    http://www.youtube.com/watch?v=VZSzSFomIM4 vi behöver mer sådant här för o överlelva. Självdistans och ironi. Stefan, detta kan väl bli din signaturmelodi?

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Som jag och andra tidigare försökt påpeka i olika sammanhang, bland annat i epost-samtal med Anders och i brev till EFK:s styrelse, så är detta medlemskap ett så pass tydligt avsteg från den kongregationalistiska hållningen att ledarskapet borde erkänna att man här gjort helt om i relation till rötterna. Varför låtsas stå för något som man lämnat? Flera invändningar kvarstår obesvarade;

    -Beslutet om medlemskap i SKR fattades trots att åtminstone en församling (Binninge) på kongressen framstod som ytterligt tydligt emot detta. När samfundet kan köra över enskilda församlingar så är det inte längre kongregationalism.

    -EFK framstår här som en ”(fri)kyrka”, och inte som det nätverk av fristående församlingar man annars gärna talar om. SKR kan inte fungera med mindre än att man ger avkall på tanken att varje församling måste få fatta sina egna beslut och föra sin egen talan, och att man accepterar ett ”kyrko-språkbruk” och församlingssyn som för dom tidiga pionjärerna var uteslutet.

    -Medlemskapet i SKR förutsätter att man godtar samfund och kyrkor som legitima sätt att organisera Guds folk på.

    -SKR förutsätter att man godtar den ”demokratiska” tanken på representativt ledarskap.

    -Genom SKR bekänner man sig till treenighetsläran som en del av själva grunden, trots att ett av EFK:s ursprungliga samfund (fribaptisterna) länge markerade avstånd till detta.

    Utöver detta kan man notera att Anders antingen förenklar medvetet eller också är omedveten om vad som pågår bland människor inom EFK, exempelvis i homo-frågan.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Manne, vilka är smalspåriga och rädda människor? Vilka åsyftar du?

    Jonas, EFK har kongressen som högsta beslutsfattande organ, så vitt jag minns av SKR-beslutet var det bara Binninge som ville att vi skulle stå utanför, alla andra röstade för. Om 300 församlingar vill en sak och 1 inte vill en sak, menar du då att vi andra skulle stå kvar utanför bara för att Binninge ville det. Demokrati kräver ju någon variant av majoritetsbeslutsfattande. Eller hur menar du att vi skulle ha hanterat den faktiska beslutssituationen.
    hälsar

    Stefan Swärd

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Stefan. Ja, självklart menar jag att man inte skulle ha tagit något beslut! Detta är ju vad kongregationalism går ut på, att inte ha något organ över den lokala församlingen som kan fatta beslut över dennas huvud. Sen tror jag inte att siffrorna 300 – 1 speglar verkligheten heller. Givetvis fanns det fler som var emot detta, men man fogar sig eftersom man vet att systemet kräver att man tiger och samtycker.

    Jag tror inte på demokrati, jag tror på beslutsfattande genom konsensus, såsom det (vad jag förstår) praktiserades i den tidiga Jesus-rörelsen. Ska man genomföra beslut i gemensamma angelägenheter så ska man vänta till dessa Anden gjort alla överens. Om en sådan enhet inte kommer till stånd så får man bordlägga och fortsätta som förr tills vidare. Demokrati är (i bästa fall) majoritetsdiktatur.

  • http://alertsweden.blogg.se/ alert
  • mirre

    Det var ju bra att EFK-pastorn döpte ungdomarna som var barndöpta. Tyvärr gör inte alla pastorer så. På Hönö-konferensen vägrade pastorn åtminstone förra året att döpa sådana som var barndöpta, min bekant fick beskedet att ”vara nöjd med sitt dop”.

  • Christer Roshamn

    Jag har svårt att tro att det finns någon ”avskild” pastor inom EFK som skulle säga nej till att döpa någon som kommit till tro som är döpt som barn. Jag har de senaste veckorna själv döpt 4 vuxna, varav en som är uppvuxen inom den katolska kyrkan. De övriga är döpta som barn i svenska kyrkan. I vår församling (Motala Baptistförsamling)välkomnar vi människor som medlemmar utan att vara troendedöpta, men vi ser inte ”barndopet” som ett dop. Men vi respekterar deras övertygelse och tar emot dem precis som ”baptistiskt döpta”. Jag har många vänner som ”lever” i sitt barndop och jag har respekt för deras övertygelse. Jag skulle aldrig tveka att dela församlingsgemenskap med dem, men jag har trots det en baptistisk övertygelse Att din vän inte fick bli döpt på Hönökonferensen är inte konstigt. Den konferensen hör ju hemma inom Svenska Missionskyrkan och där får ju inte ”omdop” ske (men jag kan ju ha fel)

    Allt gott!

  • Mrgret Sundin

    Äntligen Anders
    fick vi höra – men vidare – hur är det med dialogen med alla andra religioner som också ingår i SKR:s vision? SKR.s gemensamma arbetsdokument ändras efter tid? Vart bär det i längden?

    Den dyrköpta väckelsehistorien som började med Jesu offer har fortsatt gm hela historien, människor som offrat sina liv för olika steg i utvecklingen mot tex troendedopet – gm Luther som öppnade upp för det som skulle komma även Frikyrkans historia. Om detta har jag skrivit i tidigare inlägg – detta blir kortfattat.

    Vi lever i en lågkyrklig kontext i Örkelljunga/Skåne och möter ofta ifrågasättande från Sv kyrkan, EFS och BV:folk när vi ”omdöper” som de tycker. Vi respekterar barndopet men predikar endast troendedopet, alltså kan man vara med i vår församling med endast barndop men man hör predikan om troendedop ständigt. De barndöpta får stå till svars inför Herren själva. Vi får stå till svars för hur vi undervisar. Nya som kommer till tar vi omgående till ett dop i tro.

    När jag kom till denna kontext som pastor anmälde jag mig direkt till att läsa 5 hp dopsteologi. Själv kom jag till tro och var barndöpt. Utan att ngn sa ngt ville jag döpas, jag läste ju om detta i Bibeln! Jag anmälde mig till en pingstkyrka och fick blir döpt!! Detta var ngt oerhört påtagligt – att gensvara till Guds rop – tog mig ytterligare steg i den vandring som jag då just börjat. Det är över 30 år sedan nu.

    Som pastor och förkunnare jag ville också sitta ner och läsa in, reflektera och landa i min egen förkunnelse rent studiemässigt. Det gjorde jag och jag är mycket glad för de studier som varit en del av min vandring med Gud och med tanke på det som händer i kristenheten idag.

    Det är en dyrköpt historia att vi befinner oss där vi står idag som Guds folk. Vi får inte backa! Läs kyrkohistoria, begrunda, reflektera och våga stå i det som Gud ger dig. Gud för samman sitt folk. Många är de som ska avfalla står det i NT.

    Guds välsignelser
    Margret Sundin
    EFK-pastor i Örkelljunga

  • Nils

    Tyvärr, tyvärr !

    Hur högt de frikyrkliga påstår att de höjt sin röst i SKR, så har det knappast satt några som helst spår i de officiella deklarationerna som man är en del av !!!

    Alltså har den samlade frikyrkligheten böjt sina nackar gentemot påvestolen !

    De frikyrkliga har själva utarbetat samgåendeförslag mellan frikyrkor med Charta Oecumenica som underlag – det om något vittnar om blindstyre från frikyrkosamordnare.

    Dessutom har man inte påverkat något av den officiella bilden av Charta Oecumenica.

    Detta dokumnt har erhållit fritt reklamplats på SKR:s hemsida.

    Visserligen har S-G hedin i efterhand försökt påstå att det är ett arbetsdokumnt – tyvärr framgår det inte någonstans att det är ett arbetsdokunt för någon part i SKR.
    Det är otvetydigt ett förbindelsedokunt påskrivet att ortodoxa representanter och antaget med de frikyrkligas tysta medgivanden i SKR.

    Allt annat är bara nys !

    Jag skrev själv en ressummée över detta på Aletheia tidigare strax efter att SKR lanserat uppropet till förmån för Charta Oecumenica:

    http://aletheia.se/2008/09/05/den-%E2%80%9Dlilla%E2%80%9D-skokan-skr/

    Nu har också en god vän Tord Israelsson skrivit en intressant reflektion i Hemmets vän angående detta:

    http://www.hemmetsvan.se/viewNews.do?NewsID=1690

  • Margret Sundin

    Konstigt att inte fler EFKpastorer reagerar? Är alla ense om att detta är bra? Hes 34 varnar för herdar som inte är herdar – det vill säga inte förkunnar Ordet utan sätter sitt eget bästa i första hand. Kanske sin egen viktighet, bekräftelse och lön! Kanske herdar som inte vågar predika vad Ordet verkligen säger oss i tidens avslutning?
    Margret Sundin
    EFK-pastor i Örkelljunga



Subscribe to Stefan Swärd