Utmaningen om församlingsgrundande och ungdomsväckelse

~ stefan

På torsdag kommer den kristna tidningen Hemmets Vän ut igen, och jag publicerar där en artikel som handlar om de utmaningar som den kristna kyrkan står inför i Sverige. Det är mycket som behöver förändras för att vi ska ha en framtid på längre sikt. Återigen utmanar jag till att flytta ut ur kyrkan och börja röra oss i de miljöer där tonåringarna rör sig. Jag nämner också om att vi behöver hitta nya vägar att vara kristen församling i framtiden. De tre huvudfrågorna jag upplever för Sveriges kristna är; församlingsgrundande, att nå ungdomarna som inte har kontakt med kyrkan, och arbetet bland invandrarna och alla människor som har flyttat till Sverige från olika delar av världen. De kyrkor och samfund som satsar på detta och prioriterar detta kommer att blomstra, växa och ha en låg medelålder efter år 2020. Min känsla är att detta inte bara är några åsikter som jag säger, eller några kloka ord, utan det är en profetisk känsla inom mig, en stark känsla av att dessa saker ligger på Guds hjärta.

Det betyder inte att jag tycker att allt annat är oviktigt. Jag tror starkt på de etablerade församlingarnas möjligheter. Jag tror också att det är viktigt att både de som är över 20, 30, en bit upp i medelåldern och äldre personer ska få höra om Jesus. Men det jag talar om är prioriteringar och tyngdpunkter. Och jag tror också att det är dessa grupper (barn, ungdomar och invandrare) som är mest mottagliga för evangeliet. Faktumet är att min egen generation i stor utsträckning har förkastat Jesus. Men det har inte barnen och tonåringarna gjort. Inte ännu. Problemen för dem är att få höra evangeliet när man inte har någon kristen anknytning på något sätt. Vem vill berätta för dem?

Jag tror också att nycklarna för att bygga den kristna kyrkan och nå dessa grupper, det är att bry sig om och visa kärlek, möta människor där de befinner sig utan en massa pekpinnar, att nå dem på dialog- och samtalsnivå. Tror inte att den enkelriktade förkunnelsen når fram, utan dialog- och samtalsformen är nödvändig. Och att hitta nya mötesplatser oftast långt utanför kyrkan. Behoven finns där, längtan finns där, frågorna och funderingarna finns där, det handlar om att man ska få höra, ska få kontakt med en vettig kristen person som på ett förtroendefullt sätt kan berätta om Jesus.

Kan vi räkna med förändringar i våra etablerade församlingar och samfund i denna riktning. Jag måste uttrycka mina ärliga tvivel på detta. När man säger dessa saker håller alla med, men det är väldigt få som drar ut konsekvenserna i sina praktiska handlingar. Vi har nu antagit en budget för Evangeliska Frikyrkan för år 2009. Och vilka prioriteringar gör vi där? Vår etablerade och befintliga verksamhet slukar resurserna. Ska vi få fram resurser till dessa gigantiska nya satsningar som vi behöver göra behövs radikala omprioriteringar som medför att vi behöver lägga ned mycket av vår etablerade verksamhet. Alternativt att vi kan få mycket mer pengar och resurser så att vi har råd med både etablerad verksamhet och en massa nya satsningar på ungdomar, invandrare och nya församlingar. Jag sörjer över att vi i Evangeliska Frikyrkan inte kan satsa mer resurser på församlingsgrundande, barn- och ungdomsarbete och invandrararbete – även om vi naturligtvis gör litegrann.

Men jag tror att Jesus vill det här, så jag tror att han kallar glada entusiaster som gör detta ändå, runt om i hela Sverige, oavsett samfundsbudgetar, kyrkobeslut, anställningsavtal och etablerade verksamhetsplaner. Dessa glada entusiaster är spjutspetsarna i svensk kristenhet. Jag vill följa med dem ut på gatorna, torgen, parkerna, klubbarna – och berätta om Jesus. Det är den nya Jesusrörelsen, det nya Jesusfolket.

 


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Margret Sundin

    Överlåtelse, passion, eld och glöd för att se Gudsriket växa fram är grunden för att hämta hem de människor som idag söker Gud i sin ensamhet. De möter en Gud så överväldigande i sin kärlek att de inte kan motstå Hans rop från evighet till evighet. De söker sig till våra församlingar i hopp om att möta en skara kärleksfulla, helöverlåtna syskon. De har i sitt hjärta förstått Guds helhet och människans förvandling i dess ljus. De kommer med lysande ögon och bankande hjärtan till oss, Guds församling. Vi förbereder den församling jag och min man leder för att möta dessa Guds utvalda på det sätt som de är värda när de kommer hem! Gud släpper sakta på och vi testas i vår värdighet att ta emot dem.

    En församling, en herde som inte är lejd, överlåtna och brinnande syskon är en upplevelse utan motstycke att möta, att komma hem till när man mött Honom som innefattar allt i frälsningen. Där börjar vägen med Herren som är huvudet i församlingen, vägen i helgelse och överlåtelse. Predikan, gudstjänst, nattvard, själavård och en församlingsmiljö efter Guds tanke erbjuds. Det borde vara så! Jag kom själv till Guds församling i 70-talets väckelserörelse och mötte inte vad Gud hade visat mig i mitt hjärta, vad jag hade förstått, Guds tanke. Bara genom att vara i Hans närhet och ta emot frälsningen så fanns hela bilden där!!. Jag längtade så oerhört efter att möta det jag sett, äkthet och helöverlåtelse och kunde smaka det lite här och lite där och sög åt mig näring där den lät sig finnas. Gud höll sin hand över mig och jag växte till och blev en del av en församling som ville så mycket och var så kärleksfull men elden fanns inte och det blev mycket religiositet.

    Gamla församlingar som inte vill offra sin religiositet för evangeliet i sin fullhet får fortsätta men Gud går vidare. Pionjärförsamlingar med herdar som ger sitt liv för fåren kommer att växa fram.

    Predikan följer Ordet och tron växer i predikan. Guds Ord utmanar och människor kommer att lämna när herdar som är herdar kommer att väckas upp och resas bland Guds folk. Det är kanske nödvändigt att de går, de som hindrar Ordet att predikas i sin helhet.

    Några lämnade vår församling när vi inte välsignade deras dotter som flyttade sambo. De gick till en annan församling med en pastor som predikade det som passade. Så kommer det att bli.

    Guds Ord skiljer märg och ben och de vi möter, unga och gamla vill bara ha det äkta budskapet. Inget tillrättalagt, inget annat än Jesus. Precis som i Jesusväckelsen som jag själv kom till tro i. Alla idéer och avgudabilder som kommit under ökenvandringen kan spolas ner, nu kommer ett folk som vill möta eldens verkningar i människor liv.

    Vi kommer att känna igen oss. Djupt inne känner vi igen Anden och elden och vi kommer att kopplas samman. Frukta ej du lilla jord. I ett sekulariserat land och även i stora delar av kristenheten kommer vi att bli alltmer synliga men människor kommer att dras till överlåtelsen i våra liv och dessa församlingar kommer att växa. Håll er till de som tror på hela Guds Ord och akta er för de som har ett sken av gudsfruktan. Det står skrivet på många ställen i Bibeln om detta. Håll er till de som talar Guds Ord i sin helhet, allt ska prövas mot Skriften.

    Gud kommer att fullborda sitt verk som Han har påbörjat. Allt prövas genom eld. Är vi beredda att betala priset? Tillsammans kommer vi att göra det, vi kommer att känna igen varandra precis som i Jesusväckelsen eller som bland de första troende som gav sina liv för att följa vägen, Jesus.

    Margret Sundin
    EFK-pastor i Örkelljunga

  • Margret Sundin

    Ett litet tillägg. Den goa tjejen vars förräldrar ville ha välsignelse över samboförhållandet fick givetvis svaret att vi välsignar er dotter men vi kan inte välsigna att hon flyttar sambo. Tjejen tyckte det var ok men föräldrarna retade upp sig och gick sin väg. Ungdomarna har inga problem, det är en vilsen föräldrageneration som tappat Gud på vägen som får problem. Flickan gifte sig efter ett år och är med i en församling i dag där det äktenskapet predikas tydligt. Unga människor vill veta vad Bibeln säger.

    För en vecka sedan hade jag två gymnasieungdomar som intervjuade mig om ”de svåra frågorna” och de gladde sig över svaren, jag kände det. Det är dessa som kommer att komma till tro. De vill inte ha något urvattnat tillrättaglagt budskap, de vill veta. Klassisk kristendom var namnet!
    Margret Sundin igen

  • David Å

    Stefan

    Jag vill tro på de etablerade samfundens fortsatta överlevnad… men som du själv uttrycker så finns det uppenbara problem inbyggda i strukturerna. Kanske är det så att det gamla behöver dö för att något nytt ska få växa upp..?

    Jag tror på att framtidens kyrka handlar om små närområdesbaserade församlingar som inte satsar på en ”kyrklig verksamhet” i form av körer, kyrkobyggnader eller pastorlöner men som ser andliga och ekonomiska behov hos grannar och medmänniskor i kvarteret. Om vi ska se en väckelse i landet så behöver vi just detta – lokala celler som förändrar samhället underifrån. Celler som lever i egendomsgemenskap och celler som erbjuder levande helande gemenskap.

    Jag längtar också efter ett nytt Jesusfolk men jag ser det inte idag… Världen är hårdare än på 70-talet och vägen ur vår materialism, individualism etc är längre idag än då… men med Andens hjälp är ingenting omöjligt.

    Låt oss lägga ner alla ”storslagna visioner” och ta hand om våra ensamma grannar istället!

  • Nils

    Stefan:
    Du är ett föredöme med satsningen på fredagskyrkan för ungdom.

    Tragiskt nog så lider hela västkusten av att församlingarna här ordnar sällan eller aldrig något för ungdom på lördag.
    Man nöjer sig konsekvent med att arrangera något på fredag-kvällar.

    Ungdomsperspektivet saknas eller ges inte dess rätta ställning i församlingarnas engagemang. Ibland verkar det som om församlingsledningar anställer sig fria från ansvar.

    Det finns två moment som är viktiga för ungdom:
    Fredag & Lördag – kvällar.

    Vad församlingarnas anställda gör med ungdomsfokus söndag kväll till fredag e.m. är tämligen ointressant för ungdomar.

    Ingen ska inbilla mig att församlingar har hjärta för ungdom numera (med undantag för de små församlingarna som engagerar hela församlingen).

    Vad dagens ungdom sysslar med en lördag kväll är fullständigt ointressant för dagens församlingsledningar…
    Facit: Läs predikoturerna & mötesannonserna i Göteborgsposten, så bekräftas mitt påstående.

    Varför ska man bland kyrkorna tala om ungdomsväckelse, då man inte vill vara närvarande både fredag som lördag ???

  • Elin G

    AMEN!

    Och Stefan, i sörjandet över EFKs prioriteringar i budget kan du alltid bli en EFK UNG-bärare…

    /Elin, med hälsningar från övriga EFK UNG-gänget

  • http://synergistic.wordpress.com/2008/11/25/it-is-not-the-immigrants-who-should-integrate%E2%80%A6-the-church-should-integrate-in-society/ john van dinther

    Stefan, bara för någon dag sedan skrev jag angående församlingsplantering i Sverige: ”I suspect that the overwhelming majority of our potential pioneers and entrepreneurs are brought to slumber and cuddled to death within our anti-entrepreneurial church environment and society”.

    Det krävs verkligen en omprioritering när gäller vår vision och hur vi använder människor och resurser… Jag är med dig, bakom dig och står tillsammans med dig i denna utmaning!
    http://synergistic.wordpress.com/2008/11/25/the-swedish-attitude-towards-the-%E2%80%9Centrepreneurial-spirit%E2%80%9D-hinders-us-from-the-planting-of-new-churches
    John

  • Roberth

    färgad av denna veckans stora ämne välfärdsstaten, så tror jag likt välfärden som alla hyllade på 60 och början av 70 talet i den sturktur den befann sig i, att där man ska överge de gamla och tänka nytt i en liquid modernity. Samma sak är här, vi kan inte se 50,60,70 eller 1800 talet som ideal för framtiden. Vi måste söka nya former och nya vägar i våra församlingar.

  • http://www.barnabasbloggen.blogspot.com/ Jonas Melin

    Stefan skriver: ”De tre huvudfrågorna jag upplever för Sveriges kristna är; församlingsgrundande, att nå ungdomarna som inte har kontakt med kyrkan, och arbetet bland invandrarna och alla människor som har flyttat till Sverige från olika delar av världen.”
    Jag instämmer! I den första punkten ligger väl även att nå alla människor i olika åldrar. Det tror jag också är viktigt. Det finns små tecken på förändring men vi har lång väg att gå.
    Stefan avslutar med : ”Men jag tror att Jesus vill det här, så jag tror att han kallar glada entusiaster som gör detta ändå, runt om i hela Sverige, oavsett samfundsbudgetar, kyrkobeslut, anställningsavtal och etablerade verksamhetsplaner. Dessa glada entusiaster är spjutspetsarna i svensk kristenhet. Jag vill följa med dem ut på gatorna, torgen, parkerna, klubbarna – och berätta om Jesus. Det är den nya Jesusrörelsen, det nya Jesusfolket.”
    Jag ser denna Jesusrörelse komma och det är dessa pionjärer vi behöver uppmuntra, stödja och frigöra om vi ska lyckas med vårt uppdrag.

  • http://www.pixation.se/blog jackie

    vilken fin blogg! titta förbi våran, en av sveriges populäraste bloggar 😀 http://www.pixation.se/blog

  • http://richardhultmar.wordpress.com Richard Hultmar

    På min egen blogg skriver jag just nu om inspiration från Indien och EFKs arbete där genom Victor John. De pratar mycket om lydnadsbaserat lärjungaskap. ”att hålla (lyda) allt vad jag har befallt er”. Personligen tror jag att det är vad vi behöver hjälpa nästa generation att lära sig, om vi ska lyckas med dina tre huvudfrågor.

  • http://mattiasneve.wordpress.com mattiasneve

    Stefan, tack för ett bra inlägg!

    Huruvida man är missionsformad, vare sig som församling eller samfund, syns bland annat i ens budget. Och i dessa svåra ekonomiska tider kommer det bli intressant att se vad vi i våra församlingar och samfund verkligen prioriterar? Men sen tror jag faktiskt inte att den svenska kyrklighetens framtid står och faller på materiella tillgångar (kyrkorna i västvärlden har länge haft stora resurser att disponera, men till vilken nytta?!), jag tror att dess framtid ligger i att hitta flexibla, enkla och hållbara sätt att fungera som kristna gemenskaper. Sammanhang som växer på gräsrotsnivå, genom nätverk (och över samfundsgränserna) och som prioriterar att göra det Jesus gjorde. För detta behövs inte särsklit stora resurser, men de resurser som finns behövs användas på rätt sätt.

    Jag håller även med dig om att vi måste gå ut dit människor faktiskt befinner sig. Att sitta i våra kyrkor och vänta på att de ska dyka upp har visat sig vara en ganska fruktlös strategi. Gud är en missionerande Gud och att följa Jesus är att vara utsänd. Och tar vi detta på allvar så är det mycket som inte längre är hållbart i hur vi som församlingar tänker, fungerar och är verksamma.