Tack Sten Gunnar Hedin

Under lördagen bytte pingströrelsen föreståndare. Pelle Hörnmark valdes som ny föreståndare, och efterträder den avgående Sten Gunnar Hedin. Jag vill önska Hörnmark lycka till och all Guds välsignelse i det nya uppdraget och ser fram emot att få mötas och samarbeta vid olika tillfällen.

Vill också tacka Sten Gunnar Hedin för hans insatser för svensk kristenhet. Sedan jag valdes som EFK:s ordförande 2002 har jag mött Sten Gunnar många gånger i många olika sammanhang. Vi möttes även före 2002 eftersom jag satt med i tidningen Dagens styrelse från slutet av nittiotalet, och där var Sten Gunnar vid den tiden styrelseordförande.

Jag hoppas dock att pingströrelsen inser att man inte har råd att avvara en ledare av Sten Gunnars kaliber och låter honom ha en framträdande roll även i fortsättningen.

Jag tycker att det är på två områden där Sten Gunnars insatser har varit outstanding. Jag tittar ju på frågorna utifrån och jag kan framförallt bedöma hans insatser externt. Men jag tycker han har varit outstanding i att företräda pingströrelsen i det ekumeniska samarbetet. Men också i att företräda pingströrelsen gentemot samhället i stort. Det är uppenbart att Sten Gunnar har gått in i en ledande roll bland oss traditionella frikyrkor. Men också i kristenheten i stort. Och han har gjort det på ett bra sätt och blivit respekterad av alla kyrkor och kyrkotraditioner, på ett sätt som ingen pingstledare har blivit tidigare.

Sten Gunnars insatser gentemot samhället tycker jag också har varit imponerande. Pingströrelsen har inte haft en sådan ledare sedan Lewi Pethrus dagar, med en förmåga att företräda rörelsen gentemot media och politiker. Man måste komma ihåg att pingströrelsen har upplevt den största motvinden på många år under den senaste femårsperioden, dels med Knutbyskandalen, dels med den traumatiska rättegången mot Åke Green. Jag tycker att han har skött dessa motvindar galant.

Det tyder på att Sten Gunnar har utsatts en del för kritik internt, och man kan ana att det har påverkat hans beslut att kliva av från föreståndaruppdraget. Jag tycker dock att dessa kritiker är för hemmablinda och inte ser vad Hedin har uträttat i ekumeniken och i att företräda oss kristna i samhällsdebatten.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • http://www.missionofhope.nu Morgan Carlsson

    Jag har haft delade meningar ang Sten-Gunnar Hedin men i det du skriver så vill jag verkligen stryka under det med dubbla röda streck….. Han ska ha all heder åt uppdraget han har utfört!

    Jag hoppas Pelle kan förvalta och gå vidare med det i en riktning som vi i Pingst önskar.

    ps. På min hemsida har jag lagt ut en länk till Charimsa i USA som debatterar en svensk debatt just nu….

    Morgan Carlsson
    Preacher/evangelist
    http://www.missionofhope.nu

  • http://alertsweden.blogg.se/ alert

    Klart att Sveriges samfundsledare håller varandra om ryggen! Ni – som kallar er ledare – var är omsorgen om de själar ni är satta att vaka över? Gud ska hålla DOM på den Yttersta Dagen, för att ni lurar människorna i Katolska Kyrkans fälla!

    Jag är mycket tveksam till tidningen Charizma som M Carlsson nämner!
    Här är dock en artikel i nämnda tidning skriven av Tomas Dixon, Uppsala som handlar om en av alla ”de kristna katolska” ledarna i Sverige nämligen Ulf Ekman: http://www.charismamag.com/articles/index.php?id=18050

    —säger en av ”själarna” som hittat ut – tack och lov!

  • Tomas Ander

    Det påstås på olika bloggar att Ulf Ekman och Peter Halldrof vill att vi alla skall förena oss under Påven i Rom. Kan någon ge mig svart på vitt på att de verkligen sagt och menat detta.

    Mvh

  • Tomas Ander

    För övrigt är jag på väg till en härlig dopförättning där två Afghanska flyktingar som upplevt Jesus och blivit härligt frälsta, nu skall följa Jesus i dopet! Halleluja!!

    Mvh

  • Allan

    Tomas Ander, detta är en del av vad Peter Halldorf sade i en artikel publicerad i Dagen den 30 jan i år:

    ”Varje församling har sitt Petrusämbete, sin föreståndare/biskop, vars huvuduppgift är att värna enheten. Varje lokal församling gestaltar fullheten av kyrkan som Kristi kropp, på samma gång som ingen lokal församling kan tänkas utan summan av alla församlingar. Därför blir frågan om enheten inom och mellan församlingarna så viktig. Gemenskapen mellan församlingsledarna stävjar splittring. Tidigt uppstår den ordningen att minst tre biskopar deltar vid installationen av en ny biskop. Biskopar från större församlingar talar med en särskild tyngd, men står inte över de andra. Så uppstår med tiden patriarkaten. Biskopen i Rom ses på ett särskilt sätt som Petrus efterföljare, men är kanoniskt inte överordnad. Efter några hundra år sker en långsam förändring som ger biskopen i Rom en särställning. Petrusämbetets legitimitet och dess senare utformning i Rom är två skilda saker.

    En radikal enhetsvision innebär, som jag se det, att de yngre kyrkorna träder i gemenskap med biskopen i Rom, på samma gång som denne erkänner frikyrkornas uppkomst som ett uttryck för den helige Andes autentiska handlande i historien. Det är inte fråga om organisatorisk sammanslagning, utan om bevarad självständighet.”

    (Hela artikeln finns här: http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149065)

  • Niklas

    Tomas!

    Om du nu hört sådana påståenden och ärligt är intresserad av deras inställning, varför hör du inte av dig till dem direkt med dina frågor? Att lita till fria spekulationer i bloggosfären har aldrig varit speciellt klokt.

  • hemlig

    Jag tror att det här är första bloggposten någonsin jag ser att Stefan Swärd länkar! Jag vill ställa mig upp och applådera, men folk runtomkring mig skulle bli så förbryllade.
    Heja!

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Hemlig,
    Jag har visst länkat ibland, men mina inlägg är så präglade av originalitet så det är oftast svårt att hitta något att länka till.
    hälsar

    STefan Sw

  • Tomas Ander

    Artikeln i Dagen är ju på intet sätt ett belägg för att Peter Halldorf menar att vi alla skall ställa oss under Påven i Rom. Tvärtom. Som jag förstår PH så menar han att en ”radikal enhetsvision” handlar om ett ömsesidigt bejakande av varandras kallelser som kyrkor. Han uttrycker klart att det inte innebär en organisatorisk sammanslagning.

  • http://www.missionofhope.nu Morgan Carlsson

    Alert!

    Den länk du skriver om, är ju den länk som jag hade… !!! för att förtydliga mig; jag är INTE på väg till Rom! Absolut inte!

    /Min länk var ju bara en länk och det säger ju inte vart jag står i den frågan. Men jag har tidigare på min blogg skrivit lite om vart jag står…. Läs det tycker jag!!!

    /http://www.missionofhope.nu

    Morgan Carlsson

  • Samuel

    Det blir spännande att se om Hörnmark lyckas få fart på rörelsen. Det är väl det som alla väntar sig. Sten-Gunnar har varit både bra och dålig, det jag uppskattar mest är att han har haft ett lugn och mest varit diplomatisk.

    Ang Halldorf och Ekman så är det inte den artikeln utan det var ett panelsamtal där det sas. Borde dock finnas i en Dagen artikel eftersom alla pratar om det.

  • http://aletheia.se/ Haggaj

    Jag tror att det är citatet i estradsamtalet mellan Halldorf, Arboreius och Ekman spm avses:

    ”Vart är vi då på väg? Är Rom ekumenikens slutmål? I ett estradsamtal med den katolske biskopen Anders Arborelius och Ulf Ekman var det många som uppfattade Peter så. Peter är förvånad över att han inte fick några följdfrågor då. Så här sa han:
    – Det är nödvändigt att böja sin nacke under kyrkan och bejaka Petrusämbetets legitimitet”
    http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149064

  • http://aletheia.se/ Haggaj

    … och det kan jag gärna tillägga att det måste bli ett slut på dessa pastorers flirtar med Rom om de vill bli tagna på allvar.

  • Robert

    Hur var de med o tala ont om bröder? eller med det mått ni dömer ska ni själva bli dömda?

    Jag tror absolut inte påven besitter en speciell kraft, men däremot tror jag inte vem som helst kan bli vald till påve, grundstenarna i kristen tro är samma, ortodox, Katolik, evangelikal, baptist eller metodist, vi har samma gud samma jesus, det är viktigt att komma ihåg. Även om mycket som de andra samfunden gör känns mystiskt och så vidare, vi måste trots detta kunna likt haldorf säger, böja våra huvuden i respekt, Petrusämbetet i rom är samma petrusämbete som hedin har haft eller andra kyrkoledare. Och för det arbete kan jag inte annat än respektera dem.

  • Tomas Ander

    Jag har med åren lärt mig att inte vara allt för snabb att placera in folk i olika fack.

    Dessa två uttalanden som nu refererats ang Peter Halldorf ger ju på intet sätt belägg för att PH anser att vi skall ställa oss under Påven i Rom. Låt oss inte överdramatisera eller övertolka ofullständiga uttalanden.

    Jag tycker det i sammanhanget är ett ovärdigt språkbruk att tala om att PH ”flirtar med Rom”.

    Förhoppningsvis lever vi alla i processer. Så också Peter Halldorf och Ulf Ekman. Låt oss lita på att Den Helige Ande leder dessa båda Gudsmän på rätta vägar.

    Samtidigt skall vi givetvis vara vakna och rannsaka Skrifterna. Det är allas vår skyldighet och förmån.

    Mvh

  • http://aletheia.se/ Haggaj

    Tomas Ander,

    Varför skulle det vara ett ovärdigt språkbruk att tala om ”pastorers flirtar med Rom”? Om du läser noggrannt så skrev jag inte att ”PH ’flirtar med Rom'”

    Men varför skulle det vara ovärdigt?

    Är du sedan så naiv att du litar på att Den Helige Ande leder dessa pastorer rätt? När du ransakar Skrifterna hittar du då något som du tycker stöder en sådan tanke? Att allt nog ordnar sig med pastorerna till slut?

  • Tomas Ander

    Naiv eller inte… Jag har stort förtroende för dessa båda Gudsmän. Jag har ingen anledning tro att dessa bröder inte är lyhörda för Andens ledning. Tvärtom. De har genom sina liv, under många år, visat att de är förtroende värda.

    Men vem är Du???

  • Nils

    Haggaj:

    Din kommentar om naivitet att tro att en pingstpastor kan vara ledd av den Helige Ande var ett lågvattenmärke från dig.

    Det känns bra att jag tagit beslutet att sluta skriva på Aletheia när en av dess två företrädare påvisar ett sådant förakt för Ordets förkunnare !

  • David R

    Tomas, Nils, Haggaj m fl:

    Er diskussion belyser egentligen några stora problem vi har inom kristenheten både i Sverige och andra länder. Dessa kan delas upp (fast de hänger ihop):

    1. De flesta kristna kan inte skilja mellan andar. Vi blir inte uppmuntradeeller tränade att göra det, och därför gör vi det inte. Vi litar på pastorerna, men riskerar att svälja allt möjligt. Trots att Biblen uppmanar oss att skilja mellan andar.

    2. Vi är naiva. Litar på kristaauktoriteter, ja vi har ju t o m blivit undervisade att göra detta. Vi är också naiva när vi tror att en pastor kommer alltid att göra rätt saker hela livet och i varje situation.

    3. Vi lär oss inte av historien. Hur många kristna ledare/pastorer har inte fallit i från en biblisk lära och börjat predika obibliska saker, trots att dessa tidigare har hållit sig till Guds ord? Ändå tror vi inte att det kan ske igen. Det kan väl inte ske med den och den pastorn? Inte han/hon som har haft sån framgång. Inte våra favoritpredikanter.

    En amerikansk pastor sa nyss att ”de flesta kristna amerikaner kommer antagligen följa antikrist eftersom de inte kan känna igen honom”. Jag skulle vilja säga att de flesta kristna tyvärr också skulle göra det eftersom de inte kan skilja mellan andar.

    Suck

  • Nils

    David:
    Dina konklusioner saknar relevans & är ett ovederhäftigt generaliserande
    1. Hur vet du att en vardags-kristen har sämre andlig bedömningsförmåga än en anställd pastor ?
    Att döma av allt tuvhoppande till det som synes glimra ”väckelse”, så synes det istället vara tunt bland andlig bedömningsförmåga hos vissa…
    2. Du får nog tala för dig själv angående naivitet. Det finns gott om mogen vardagskristendom, där vandel & liv prövas. Då finns det inte plats för naivitet. Det skulle i så fall skapa skizzofrent beteende av att vara en mänsklig dubbelnatur, dvs. en naiv människa i kyrkan, men en respekterad vardagskristen på arbetet. Den typen av kristna är på utdöende & vinner sällan respekt i en sekulär miljö.
    3. Tjaaa om du tillhör ett skrå som ser varje pastor som en högre auktoritet inför Gud & uttolkare av det kristna livet – då kan jag förstå dig.
    Tack & lov grundades svensk frikyrklighet på läsarnas kunskapstörst, där man kunde se en förkunnare som broder & medvandrare. Tolkning & korrigering var ömsesidig.

    Men det är klart refererar man till utsagor från andra sidan kölen & inte vad som uppenbaras i den egna kammaren… då kan det vara fara å färde…

  • http://aletheia.se/ Haggaj

    David R,

    Jag samtycker helt och hållet till det du skriver. Tack!

  • David R

    Nils,

    läs gärna mitt inlägg igen. Du verkar särskilt ha missuppfattat punkt 1. Ditt uttalande ”Dina konklusioner saknar relevans ” blir bara patetiska när du skriver samma sak själv.
    Däremot kan jag hålla med dig om att jag nämner generella problem, som självklart är mer eller mindre vanliga i olika kristna sammanhang. (Vilket jag antar att du inser).

  • Nils

    David #22

    Inte om man är trogen det läseri man fostrades i.

    I annat fall finns det kanske jordmån för det som Aletheia gräver i.

  • David R

    Nils,

    jag ska förtydliga mitt första inlägg. När jag skriver ”de flesta kristna kan inte skilja mellan andar”, menar jag inte att det inte är tekniskt möjligt för dessa att göra det utan att de flesta är dåliga på det eftersom man inte har fått övning i att göra det. Min poäng är att vi alla behöver mer träning i just detta, för att inte bli bedragna. Jag finner inte några evidens för att pastorer kan detta bättre än någon annan. Däremot tror jag att de som fått gåvan att skilja mellan andar har lättare för att göra det.

  • Allan

    Det talas om att hålla sig till Bibeln. Vem/vilka avgör vad som är en korrekt tolkning av Bibeln? Vem har tolkningsföreträde?

  • Nils

    Allan:
    Du tar upp en frågeställning som ständigt måste upprepas.
    Jag uppfattar att problemställningen kan i sina sundaste förhållanden avproblematiseras då lekmän – fotfolket läser sin egen bibel som väckelserörelsernas signum var tidigare.
    Då korrigeras ev. utvikningar naturligt – Ordet delas & uppenbarelsen förmedlas hos det allmänna prästadömet.

    Försvinner läseriet (vilket tecken finns) så ökar givetvis behovet av ledare/tolkningsföreträdare & din frågeställning ökar i aktualitet.

  • Rune Valter

    David R

    Fantastiskt bra inlägg, instämmer helt och fullt.

  • S-E Sköld

    Det Sten-Gunnar Hedin framförallt bidragit med – frånsett människobygget Pingt-ffs, ett nutida babelstorn – är att han trasslat in Pingströrelsen i någon form av sambogemenskap med den från biblisk synpunkt totalvilsna katolska kyrkan; som ju representerar en grav villolära i förhållande till Guds Ord.

    F.ö. är Sten-Gunnar Hedin en ”hyvens” person, begåvad och sympatisk; men han har definitivt lett Pingströrelsen vilse; så att jämföra honom med Lewi Pethrus är som att jämföra en blind vägvisare med en seende. Det är dessutom så, att det Lewi Pethrus och hans samtida pingstledare – Georg Gustavsson och andra – byggde upp och deras efterföljande generation förvaltade, har Sten-Gunnar och hans samtida rivit ner, ända till grunden.

    Att – som han gjorde – göra Filadelfiaförsamlingen i Stockholm – från vilken plattform L.P. under hela sin verksamma tid stred mot alla de krafter som ville göra pingströrelsen till en samfundsorganisation – just till startpunkt/plattform för att bilda Samfundet Pingst är ju talande nog: ett faktum som talar klarspråk om Sten-Gunnar Hedins insatser för pingströrelsen.

    Han har helt enkelt gått i täten för att riva ned vad pionjärerna byggde upp; i stället för att bygga vidare på deras arbete: och med framgång därefter.

  • S-E Sköld

    Anteckningar från från den 26 april 2007:

    Pingst har nu gått med i SKR, vilket innebär att de skrivit ”fredsfördrag” – underteckna förbundstexten carta ecumenica – med bland andra uppenbara villolärare/läror vilket innebär, att Bibelns Ord – Guds Ord – inte längre är allena vägledande bland dem; det räcker att säga namnet Jesus. Lärorna är ointressanta. Vilket f.ö. inte heller det står skrivet i Guds Ord, Bibeln.

    4 Mos. 23:22-24 ”Det är Gud
    som har fört dem ut ur Egypten;
    deras styrka är som vildoxens.

    Ty trolldom förmår inget
    mot Jakob, ej heller spådom
    mot Israel.

    Nej, nu måste sägas om Jakob
    och om Israel:
    vad förmår inte Gud!

    Det är ett folk som reser sig upp
    likt en lejoninna, ett folk
    som reser sig som ett lejon.”

    Job. 39:12-13 ”Skall vildoxen
    befinnas hågad att tjäna dig
    och stanna över natten
    vid din krubba?

    Kan du tvinga vildoxen
    att gå i fåran efter töm
    och förmå honom att i ditt spår
    harva markerna jämna?”

    Ps 92:11 ”Men mitt horn gör du högt
    som vildoxens; jag blir övergjuten
    med frisk olja”.

    Men nu har sista ”vildoxen” – den en gång fria pingströrelsen, sådan den var med fel och brister – nu bett att få en nosring och bli ett med de övriga, tama oxarna, få samma nosring som de – av formalism – och få äta halm vid deras krubba.

    Jag hävdar, att man därmed inte enbart svikit Gud och sin kallelse, utan även sina trossyskon inom andra samfund och f.ö. allt vårt folk. Då det inte är ytterligare ”tama oxar” som behövs i vårt land.

    Men det blir så när man hellre släpper in trolldom, än lyssnar på sin Gud.

  • Robert

    Vet du vad? Jag tror Samfundet är oundvikligt, för bättre organisering, jag skulle kunna räkna upp 100 talet pastorer som går in i väggen varje år, jag skulle kunna räkna upp flertalet pingstpastorer som slutar sina tjänster eller byter samfund just för det är så dålig organisering kring pingst. Vi behöver sluta upp som ett folk, och en rörelse, det funkar inte som helt fria församlingar, vi behöver ett paraply – istället för fillan i stockholm ska styra och fungera som det, så är de bättre med Pingst FFS.

    Så inte minst för den organisatoriska vinsten!

  • S-E Sköld

    Robert, vad i himlen och på jorden kan ersätta lydnaden för Guds Ord? Med lydnaden följer Guds löfte, om Hans sanktion (kolla gärna med Bibeln) och med olydnaden följer motsatsen. Endast för sanningen, och inte mot den, förmår vi någonting.

    Så har det alltid varit – Bibeln igenom, alla tider igenom – och så är det också nu för oss som lever nu. Bibelns Gud är oförändrad, och det är vi Människor också: och vi kan välja lydnadens -eller olydnadens väg: och det finns ”tyvärr” ingen väg där mittemellan.

    Mvh

  • S-E Sköld

    Det är synden som är hotet mot Människan, inte Sanningen. Det är tvärt om så, att det är sanningen – Sanningens Ord – som skall rädda oss människor. Inte minst med tanke på vår evighet!

    Ibland – för att inte säga oftast – får jag intrycket – inte minst när jag lyssnar på Ordets tjänare och förvaltare – att det är sanningen som skadar Människan – hotar hennes välbefinnande – och de undviker därför att predika sanningen ”i fråga om synd, rättfärdighet och dom”, av några slags barmhärtighetsskäl.

    Men den typen av ”barmhärtigheter” kan innebära att människor går evigt förlorade. Sanningen kan ibland vara mycket smärtsam att höra, men det är på kort sikt; på lång sikt är det ändå den som skall rädda/frälsa våra själar.