Hos Londons borgmästare och funderingar över presidentval

Lördagen ägnade jag mig åt Örebro missionsskolas 100-årsjubileum, söndagen ägnades åt ledarsamlingar för Ungdomskyrkan Konnekt (med Helen Jaktlund som hedersgäst) och Söderhöjdskyrkan. Idag måndag har jag ägnat hela dagen åt att vara på residenset för borgmästaren hos City of London, the Mansion House. Har varit på konferens där tillsammans med 150 andra personer från hela världen, folk som representerar olika regeringar och företag. Det har diskuterats hela dagen om hur vi ska lösa världens största miljöproblem, utsläppen av koldioxid. Vi kom väl inte så långt idag, men det var intressanta föredrag och diskussioner. Pustar nu ut på mitt hotellrum i Chelsea. Life is fun. Min Gud är hela världens Gud och bryr sig om hur det går för vår planet. Och samarbetar vi med honom blir vi engagerade både i evangelisation, mission, församlingsbyggande – men vi kan också på olika sätt bli involverade i att hjälpa till med att lösa problemen på denna planet.

Har idag också läst den globala tidskriften ”the Economist” som nu skriver mycket om det kommande amerikanska presidentvalet. Det är en viktig fråga även för oss kristna i Sverige, därför att Gud, evangelikaler och kristna i allmänhet blir så stora och viktiga frågor i samband med amerikanska presidentval. Man kan inte vinna ett amerikanskt presidentval utan att få ett omfattande stöd från de kristna, inte minst de som kallas för evangelikaler. 23% av amerikanarna räknas som evangelikaler, det är ett samlingsbegrepp för baptister, pingstvänner, karismatiker och en rad olika samfund med en mer konservativ bibelsyn. De kristna som inte räknas som evangelikaler är framförallt katolikerna, men också  det stora blocket av mer liberala amerikanska kyrkor.

Obama har arbetat intensivt med att få stöd bland evangelikalerna, och hans stab har organiserat en omfattande kampanj riktat mot den målgruppen. Evangelikalerna har inte varit särskilt nöjda med McCain som man anser ligga ganska långt från de djupt engagerade och aktiva kristna. Genom att utse Palin som vicepresidentkandidat har dock McCain lyckats väcka intresset igen hos evangelikalerna. Palin har bland annat gjort sig känd för att vara total abortmotståndare.

Tyvärr tolkas både amerikansk politik och religion på ett ytligt och generaliserande sätt i svenska media och svensk debatt. Amerikanska evangelikaler är en brokig skara. De röstar och tycker i stor utsträckning som amerikaner i allmänhet. Det finns ju stora skillnader mellan Sverige och USA i frågor som gäller dödsstraff, synen på den offentliga sektorn, statens roll m.m. Fredrik Reinfeldt ligger t.ex. långt till vänster om Obama om man gör en strikt jämförelse. De kristna väljarna sticker inte ut i dessa frågor som gäller välfärd, skatter, utrikespolitik, dödsstraff m.m. Däremot sticker man ut i frågor som abort, gay marriage och undervisning om utvecklingsläran. Jämför vi med Sverige är svenska kristna väljare mer måna om en bra flyktingpolitik och mycket pengar till bistånd i jämförelse med genomsnittet. Men amerikanska kristna låter inte staten sköta dessa frågor på samma sätt. Den amerikanska biståndspolitiken är mycket mer privatiserad och sköts via gåvor och frivilligorganisationer i större utsträckning.

I en demokrati har kristna väljare lika stor skyldighet och rättighet som alla andra att göra sin röst hörd. Men eftersom det finns så många kristna i USA blir de med en automatik en politisk maktfaktor. Jag tycker inte att det finns någon anledning att moralisera över detta.

Däremot tycker jag att det blir problematiskt om tron på Jesus och Gud, och kristen tro i allmänhet nära kopplas till ett visst politiskt parti. Jesus är hela världens frälsare, både blåa, gröna och röda älskar Jesus. Jag tycker också att det blir problematiskt när kristna väljare sticker ut i några enstaka frågor som då förknippas med att vara kristen. Det är naturligt att vi kristna är skeptiska till aborter, har synpunkter på att samhället blir för gay-liberalt, och vill ha en nyanserad bild av jordens uppkomst – i skolundervisningen. Men om några frågor helt förknippas med att vara kristen – tycker jag det blir mer besvärligt kommunikationsmässigt.

Sedan tycker jag också att vi inte får förandliga politiken. Om jag ska åka flygplan har jag hellre en pilot som är ateist, men som är en skicklig och erfaren pilot, än en pilot som är en tungomålstalande pingstvän (om Sten Gunnar Hedin läser detta, det är inget angrepp på pingströrelsen), men som kör ett flygplan för första gången.

Att vara politiker handlar om att på ett klokt och genomtänkt sätt leda en nation och hantera dess ekonomiska tillgångar på ett bra sätt. Och i de flesta frågor har nog religiösa tillhörigheten inte någon avgörande betydelse. Det finns religiösa sekter som tycker att man inte alls ska ägna sig åt politik, det är ”världens” arena och hela världen är i den ondes våld. Men bland USA:s evangelikaler finns det ett intresse och engagemang för att aktiva troende ska få del av politikens viktiga poster. Det är väl en rimlig ambition?


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Dan

    Jag tänker på Wilberforce politiska kamp mot slaveriet i England. Han hade verkligen en kallelse från Gud att vara politiker. Det var hans relation med Gud som gav honom drivkraften att förändra ett samhälle via den politiska arenan. Om man får smyga in ett filmtips här så skulle jag vilja rekomendera filmen ”Amazing grace” som handlar om denna kamp. Svår att få tag på men väldigt uppbygglig att se.

  • http://gun-britt.bloggagratis.se Gun-Britt

    Toppenbra skrivet.

    Jag tror också att när det gäller politik så måste vi överge en sjunkande skuta som inte kan värja vare sig mot inre eller yttre hot längre. Men en ny stategi behöver definitivt inte betyda att vi ger upp. Om kristna människor bekänner politisk färg så finns det säkert engagerade i alla färger så som du säger. Det finns oftast, i alla sammanhang, frön som förenar. Visst är skillnaderna stora men vissa saker går alltid att koppla till. Sedan bör vi i församlingarna be intensivt för politikerna. De som är kristna bör ha uppbackning av kristna vänner och bönegrupper. Runt varje person kan det bli goda kontaktnät och om dessa grenar ut sig blir inflytandet mycket större än om alla klumpar ihop sig i ett marginaliserat parti.

    Sedan när det gäller liknelsen med piloten. På områden som kräver expertis och som kräver att personerna har en insyn som inte andra har, där måste vi ju så långt det är möjligt lita på denna. Men även i det fallet ska man hålla i minnet att det är sällan så att expertens kunskap är oomtvistad. Kunskap är bara sann så länge som den inte har blivit omkullkastad så därför får man kanske med ”klokskap och besinning” lita på det som finns att lita på så länge man inte vet någonting bättre att hålla sig till.

  • ingrid

    Jag håller med om att personen jag skulle rösta på inte nödvändigtvis behöver ha samma tro som jag har, men är den mest kapabla ledaren med integritet och visdom. Samtidigt är det viktigt att han/hon inte motverkar mina möjligheter att leva i enlighet med min tro och friheten att kunna uttrycka den.

    Att Obama skulle vara till höger om Reinfeldt är jag däremot inte helt säker på. Jag tror att han är mycket mer på vänsterkanten än vad som han påvisar, för då skulle det vara svårare för honom att vinna presidentvalet.

  • Samuel

    Varför ska man rösta på någon? är det någon som kan styrka varför rösta skulle ha nått med demokrati att göra? det är ju mycket mer demokratiskt att lotta. Speciellt det amerikanska valet har ju inget med demokrati att göra.

    Sen så är liknelsen om planet jättekonstig. Det är ju helt irrelevant om piloten är kristen eller inte. I vilket läge skulle man kunna flyga kristet? Däremot så är kristendomen politisk och det har en relevans om man är kristen eller inte för dom beslut man tar. Om man givetvis tar kristendomen på allvar och inte accepterar det sekulära som något neutralt och bra. För dom flesta kristna politikerna är ju Jesus helt irrelevant och då funkar ju din liknelse. Men då har man dragit en linje mellan politik och religion som är helt omöjlig att motivera. Den är helt orationell eller omöjlig för den delen.

    Jag menar alltså inte att vi ska vara opolitiska utan att vi ska för Jesu politik. Kyrkan ska vara skild från staten men kyrkan ska inte vara opolitisk.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    SAmuel, hur ska riksdag och regering utses om man inte röstar? Liknelsen om flygplanet – det var ju detta som var min poäng, det är irrelevant om piloten är kristen eller inte. Sedan är ju frågan vad vi menar med Jesu politik. Vad menas med att kyrkan inte ska vara opolitisk? Menar du med detta att det får samhällskonsekvenser om vi som kristna är ljus i mörkret, en stad på berget, och lever som efterföljare till Jesus?

    hälsn

    STefan Swärd

  • http://www.kristenunderjord.wordpress.com elof

    Stefan: Samuel är inne på ett viktigt spår. Menar du att man som kristen riksdagsman/kvinna inte behöver följa Jesus i de beslut man fattar utan är fri att fatta beslut som”egentligen” inte är förenliga med Jesu undervisning? Jag antar att du skulle svara nej. Ändå är det detta som krävs av dig för att du ska kunna sitta i en regering! Du vet väll likaväl som oss att världslig makt även i sverige bygger på våld och exklusivitet?

    ”Att vara politiker handlar om att på ett klokt och genomtänkt sätt leda en nation och hantera dess ekonomiska tillgångar på ett bra sätt” Nej inte enbart, att vara politiker har med mer saker att göra än att sköta ekonomin. Men även om vi bara ser till denna fråga skulle det genast bli en konflikt mellan att styra sverige på vad de flesta svenska skulle anse vara ett ”klokt och genomtänkt sätt” och vad Jesus skulle anse att vi skulle göra med pengarna. Vi kan inte dela upp Jesu undervisning i å ena sidan det privata och det handla det offentliga, eller vi kan, men inte utan att göra våld på evangeliets krav på hela våra liv!

    ”Men bland USA:s evangelikaler finns det ett intresse och engagemang för att aktiva troende ska få del av politikens viktiga poster. Det är väl en rimlig ambition?” Här har du Satans frestelse i öknen. Politikens viktiga poster är inte något att sträva efter som kristen. Jesus kallar oss tydligt bort från världens sätt att vara ledare och ha makt på. Jag känner inte för att citera enskilda bibelord utan tar förgivet att du Stefan kan din bibel.

    Den kristna frågan är inte: Hur skall jag rösta eller kunna sitta i världens maktkorridorer, den kristna frågan är, hur skall församlingen gestalta Guds rike här och nu. Det får politiska konsekvenser! Men Guds rike kommer inte uppifrån en lagstiftning.

    De tidiga kristna tog tydligt avstånd från att både vara i militären och sitta i makten, Jesus säger åt oss att inte vara som världens ledare, han gör ensam anspråk på att vara detta! JEsus säger åt oss att följa honom.. i en politik som är helt annorlunda än världens politik.

    Min fråga till dig stefan är: Vad får efterföljelsen till Jesus för konsekvens för en ev. kristen riksdagsman? Hur kommer vi ifrån att följa Jesu undervisning på dessa punkter?

    peace

  • Samuel

    Jag behöver inte ge ett alternativ bara för att säga att rösta är odemokratiskt. Men lottning hade tex varit mer demokratiskt. Att rösta blir ju inte mer demokratiskt för att det är det man gör. Tex amerikanska valet är ju inte ens uppbyggt så att den som får mest röster vinner. Men det stora problemet ur en demokratisk vinkel är ju att du inte kan välja vem som helst, utan helt enkelt väljer vilken elit som ska styra.

    JA men för en politiker borde det inte vara det. Jag menar att man är en dålig lärjunge om det är helt irrelevant i politiken.

    Precis. En kyrka som tror och lever efter sitt uppdrag blir politisk. Nattvarden är det mest politiskt kontroversiella vi som kyrka gör. Om vi nu skulle göra den på det sätt vi borde. Tex ska den som har ett rum över erbjuda det till den som inte har ett rum. Den som har pengar över ska erbjuda den som har det svårt ekonomiskt. För när vi tar nattvarden blir vi ett och då kan man inte förvägra varandra hjälp. När vi tar nattvarden så blir vi i kyrkan ett annat samhälle, en motkultur, ett samhälle som inte grundats pga krig och våld utan som grundats pga en som offrade sig själv, en som valde att dö istället.