Hej igen alla läsare av min blogg. Har kommit hem lördag kväll vid midnatt efter en heldag på Örebro missionsskola, där jag har varit med och firat 100-årsjubiléet. Har medverkat med att hålla två föredrag om ”folkkyrka eller sekt”. Och enligt god akademisk manér hade jag professor emeritus Bert Stålhammar som opponent. Han och jag var dock ganska överens. Stålhammar efterlyste ett starkt, beslutsmässigt och tydligt ledarskap inom kyrkorna, han tycker att det är för mycket demokrati och försiktighet som råder. Hans synpunkter på kyrkornas ledarskap är intressanta och värda att reflektera över. Besökte också John Ongmans grav tillsammans med en grupp EFK-are. Ongman dog 1931 men har i ett 125-årsperspektiv varit en av de mest framträdande ledargestalterna inom svenska kristenheten. Att förvalta och utveckla det arv han lämnade efter sig är en gigantisk utmaning för dagens EFK-are.
I morgon kväll är jag med och ordnar en medarbetarsamling för alla som är engagerade i Ungdomskyrkan Konnekt, vi håller till på en restaurang på Södermalm, och har hyrt hela källarlokalen. Helen Jaktlund är inbjuden som hedersgäst. Söndag kväll flyger jag till London för att vara med på en global energi- och klimatkonferens och är borta till tisdag kväll. Ska dock försöka sköta bloggen från London.
Det har kommit in massor av kommentarer senaste dygnet. Många läsvärda synpunkter men jag har ingen chans att svara på allt. Vill dock beröra en fråga, Kristoffer Lagers fråga om en kristen syn på abortfrågan – en Biblisk grund för det. Ger här ett kortfattat svar, det finns flera experter som har skrivit på bloggen i detta ämne och som säkert kan komplettera.
Någon abortverksamhet i modern mening förekom inte på Bibelns tid, däremot förekom redan då försök att avbryta graviditeter och dessutom praktiserades den hemska seden att ”sätta ut” och överge oönskade barn. Den kristna kyrkan gjorde upp med denna praxis och som jag förstår kyrkohistorien finns det en linje i detta från den tidiga kyrkans historia. Under de senaste 100 åren när sjukhusaborter har blivit allt vanligare har den kristna kyrkan i alla dess schatteringar varit konsekventa abortmotståndare. Bland vissa liberala kyrkor i västvärlden började dock abortmotståndet att svikta under sjuttiotalet, då fri abort började genomföras i ett antal länder. Den Katolska kyrkan har dock varit mycket konsekvent i sin etik och i sitt motstånd mot aborter.
Bibeln talar om det ofödda livets stora värde. I Jeremia 1:5 läser vi: ”Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, och innan du kom fram ur modersskötet helgade jag dig. Jag satte dig till en profet för folken”. Gal. 1:15: ”Han som utvalde mig redan i moderlivet”, skriver Paulus. Det står i Lukas 1:41 om Johannes döparens mamma Elisabet att ”barnet spratt till i hennes moderliv”. Notera att fostret kallas för barnet. Även i v. 44 där det står att barnen spratt till av glädje. I Psaltaren 139 kan vi läsa: Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet. .. Dina ögon såg mig medan jag ännu var ett outvecklat foster.
Ja detta är några exempel som visar på att Bibeln ser den ofödda människan som ett barn, det är Gud som är verksam i fosterutvecklingen, och Gud verkar i den oföddes liv. Bibelns kategoriska budskap om icke-våld och att inte dräpa, en rimlig slutsats är att det gäller även den ofödda.
Men Bibeln handlar inte bara om lag och sanning, den handlar också om förlåtelse, nåd, befrielse och upprättelse, det gäller alla former av fel och synder vi har begått, inklusive abort.
Sedan kan man utifrån allmänna humanistiska principer komma fram till samma slutsats. Från befruktningsögonblicket formas människan successivt och det finns ingen tydlig punkt där man kan säga att man inte är en mänsklig varelse, den moderna forskningen om fosterutvecklingen förstärker en negativ abortsyn.
Det vore intressant om Bengt Malmgren kunde komplettera med hur man resonerar inom Katolska kyrkan i denna fråga.
Pingback: Finns en gemensam kristen syn på det ofödda livet? - Bengts Blogg()