Godmorgon!

Stefan eftersom du startar en ny blog rubrik efter varje kommentar så blir det lite svårt att hålla ihop detta men jag skall försöka sammanfatta mina intryck i denna debatt och kommentera inlägg från blog 14-17.

Jag tycker vi hamnat lite utanför ämnet i vissa kommentarer, men med tanke på alla inlägg är detta tydligen frågor som engagerar.

Stefan jag vill börja med att be dig om ursäkt för vissa vassa formuleringar i mina tidigare inlägg. Jag vill inte vara orsak till splittring i Kristi kropp.

När du talar om att man inte behöver vara någon större expert för att avgöra att det är fel på trädet så vill jag bara påminna om att Todd du och jag troligen är inympade i samma träd om vi bekänner Jesus som Herre! Kanske inte samma gren, men om en gren har problem lider hela trädet. Ibland får jag känslan av att många Kristna tror att varje samfund eller grupp har sitt eget träd frikopplade från varandra.

Om en lem i Kristi kropp lider borde alla lemmarna sluta upp till stöd!

Många namn på Kristna personer eller rörelser som spårat ur på grund av de uppenbara brister de har nämns i inläggen, det är ett stort ansvar vi tar på oss när vi hänger ut en broder, grupp eller samfund på nätet. Tyvärr är det så att även om de skulle göra bättring och få förlåtelse av Gud så ligger den anklagande textmassan kvar! Folk hittar så mycket skräp på nätet och många bryr sig inte om problemen redan är uppklarade, det ligger som ett OK som ständigt ramlar ut i nya skepnader. Det är lätt att få förlåtelse av GUD men att få det av människor kan ta betydligt längre tid.

Du skriver att du grundar många av dina påståenden på generaliseringar från tidigare erfarenheter! Jag har tyvärr mött många som har stagnerat i sin Kristna tro på grund av att de blivit så försiktiga att de inte vågar tro på vad bibeln säger, med risk att man missar vad Gud vill göra nu! Jag tror inte det är så med dig men jag kan ändå utläsa en viss neg ton i det du skriver. Jag tror dock att med facit i hand vill du inte vara utan dessa erfarenheter. Allt var troligen inte fel i de sammanhang du nämner?

Troligen upplevde du ett ganska hårt bemötande från etablerat håll när du befann dig i dessa rörelser. Jag tror att en allt för hård kritik mot alla nya grupper, skeenden gör att vi riskerar kasta ut barnet med badvattnet. Vi bidrar med vår hårdhet och brist på kärlek att kristna grupper isolerar sig, kanske kring ett felaktigt beteende eller börjar upphöja sin ledare.

Att vi ser så många exempel på rörelser som spårat ur är tragiskt, men vi som ständigt är kritiska och försöker hitta minsta lilla fel på en gång, vi kan ha bidragit till att det gick fel. Om den etablerade Svenska kristenheten haft mandat att i sann demokratisk ordning fått bestämma framtiden för Livets Ord när den rörelsen var i sin linda i mitten av åttitalet hade den troligen inte kunnat fortsätta och utvecklats till det som vi ser idag! Jag upplevde då att många etablerade heders värda Kristna ledare var så fixerade vid felaktiga detaljer att man inte såg den glöd av ärliga och uppriktig längtan hos pionjärerna på Livets Ord att nå ut med evangeliet på ett nytt sätt. Heder åt de Kristna ledare som idag ber om ursäkt för detta och vågar stå upp och erkänna att de hade fel.

Debatten började med att Todd har fått problem i sitt äktenskap, uppenbarligen har många fel begåtts men min slutsatts är att vi skall akta oss att döma ut allt som sker och har skett kring detta med Lakeland, vi kan om något år tvingas erkänna att vi var nog för snabba att döma.

Vår första tanke när en Kristen broder har problem borde vara, vad kan jag som en del i Kristi kropp göra för att hjälpa denna broder?

Jag är inte så van att blogga, men har redan märkt att hur oerhört lätt det är att bli misstolkad, vissa läser ut allt möjligt i varje ord, en felstavning kan få oanade konsekvenser, en ogenomtänkt mening, eller ord kan starta en ravin.

Jag vill klargöra följande ifall någon är orolig för mig över mina positiva uttalanden om det som har skett i Lakeland.

Jag tror inte allt som sker i Lakeland är från Gud!
Även jag drar slutsattser av tidigare erfarenheter men försöker fortfarande vara öppen för det jag inte riktigt förstår så jag inte missar det Gud vill göra idag!
Jag tror att man kan möta Gud minst lika starkt på en stubbe i skogen eller i ett litet EFK kapell på landet som på ett stort möte med den smorde predikanten!
Att en fredags kväll på stan få leda en enda syndare till frälsning kan betyda mera för evigheten än att vara den store predikanten som predikar för massan ett budskap som är helt perfekt rätt men kanske orsakar splittring och avfall från Kristi kropp.
Jag tror inte det är rätt att jaga från konferens till konferens för att jaga känslo kickar. men att ha en ärlig längtan efter mera från Gud är inte fel.
Jag raljerade lite på ditt tal om tråkiga predikanter, jag förstår din poäng men jag tror att om DHA tillåts vara närvarande när vi samlas i Jesu namn blir det aldrig tråkigt!
Jag tror att Helgelse är inget man tvingar på någon, min erfarenhet är att när man upplever friheten i DHA då vill man av hela sitt hjärta bli mera helgad, då får man också kraft att ta itu med de svagheter man har.
Jag tror att många Kristna ledare spårat ur på grund av att människor har haft en övertro på dessa personer, dessa ledare har sedan i egen kraft försökt uppfylla den perfekta bild som församlingen räknar med. Vi måste förstå att vi bara är människor och enkla redskap i Guds hand, alla lemmar i Kristus är lika betydelsefulla. Bed extra för ledarskapet då de är extra utsatta och att de inte skall drabbas av högmod på grund av deras upphöjda pos.

Jag avslutar härmed mina inlägg i debatten om Todd Bentleys äktenskapsproblem, jag hoppas att Kristi kropp skall ha så mycket kärlek och omsorg att Todd och hans fru skall få kraft att förenas igen.