Jag noterar att Aletheia-bloggen på olika sätt kommenterat saker jag skrivit senaste veckorna. Jag tar debatten. Kommer att kommentera deras skriverier på denna blogg. Så snabbt jag hinner inom någon dag.

Jag predikade igår söndag i den nya församlingen i Skärholmen, som planterats utifrån Elimförsamlingen i Stockholm. Mycket inspirerande och se en ny församling växa fram i en Stockholmsförort. Gudstjänsterna har vi i Röda korsets lokaler, närmaste granne är den lokala moskén.

Det är en härlig mångkulturell församling som växer fram. Lotta Aginger är pastor, och nu arbetar också Håkan Axelsson i församlingen.

Talade om betydelsen av att som kristen få ordning på sin personliga ekonomi, och då är givandet en grundbult i den kristna livsstilen.

Idag skriver jag i Världen Idag och kritiserar vår nya regering för beslutet om att erkänna Palestina.

Det är samma typ av argumentation som i den artikel som jag, Per Ewert och Tuve Skånberg skrev i Svenska Dagbladet förra veckan. Den artikeln har väckt mycket uppmärksamhet, och publicerats i ett antal tidningar runt om i Sverige. Det är fel folkrättsligt med Palestinaerkännandet. Det bidrar inte heller till fred i regionen. Israel representerar den enda civiliserade och stabila demokratin i regionen, en region som befinner sig i fritt fall där skurkdiktaturer och islamistiska ligor konkurrerar om herraväldet i det ena området efter det andra.

Ser fram emot en spännande helg. Talar till kristna studenter på Stockholms universitet under lördagskvällen, på ett arrangemang som Credo ordnar. Ska försöka visa på utmaningarna och möjligheterna med att vara en kristen student. På söndag ska jag vara i vår nygrundade församling i Skärholmen och hålla en predikan, en församling som funnits bara i ett par år. Därefter ska jag träffa studenterna vid Wilberforceakademin.

Har också skrivit nästa ledare för Världen Idag, där jag kritiskt granskar nya regeringens beslut att erkänna Palestina.

Idag tar jag debatten i Dagen mot sverigedemokraten Carl Uhr.

Dels försöker jag nyansera de ekonomiska resonemangen. Man måste skilja på arbetsinvandring och flyktinginvandring när vi talar om ekonomi. Vad arbetsinvandring är för kostnad för Sverige har jag svårt att begripa.

När det gäller flyktinginvandringen måste man när det gäller kostnader skilja på olika folkgrupper och ta hänsyn till tidsperspektivet.

T.ex. den omfattande latinamerikanska flyktinginvandringen på 70- och 80-talet var nog en kostnad på kort sikt, men latinamerikanarna är idag helt integrerade på svenska arbetsmarknaden, eller också har de flyttat tillbaka till ursprungsländerna när diktaturerna fallit, jag skulle gärna vilja se de beräkningar som visar att de är en samhällskostnad för Sverige. Jag tvivlar starkt på att det är möjligt att visa.

Men debatten handlar ju inte i första hand om pengar, utan om vilket samhälle vi vill ha. Högerextremismen vill värna om ett reaktionärt Sverige, etniskt homogent, med fädernas kyrka och kulturellt enhetligt. Det samhället finns inte längre.

För den kristna församlingen är det en mycket bättre miljö med att leva i det mångkulturella samhället som ger unika möjligheter till mission.

Tycker att skiljelinjerna blir helt klara med denna artikel.

Skriver idag tillsammans med Tuve Skånberg och Per Ewert med kritik mot nya regeringens erkännande av Palestina. Publicerat i Svenska Dagbladet.

I Elimkyrkan Stockholm där jag är verksam har vi nu sex gudstjänster varje helg. Denna helg predikade jag i vår kongolesiska församling. Gudstjänstspråket är franska med lite lingala-inslag också.

En reflektion jag gjorde var att om Sverigedemokraterna styrde Sverige, skulle 95 procent av de som var närvarande vid gudstjänsten inte ha släppts in i Sverige.

Ringde idag upp Ulf Christiansson, och vi hade ett bra och längre samtal.

Jag är mån om att inte hamna i dåliga relationer med människor trots mitt ibland ganska frispråkiga debatterande.

Vi hade ett bra samtal, och delar mycket samma värderingar, även om vi i just denna fråga ser olika på sakerna, och har olika ingångar i frågan. Det viktigaste för mig är att inte bli någon ovän med Ulf Christiansson på det personliga planet genom den senaste debatten, jag tror att vi båda klarar att hantera detta.

Jag uppmuntrade Ulf också och sade att man för fram ett budskap mycket effektivare genom att skriva sångtexter, sjunga och sprida sångerna, än genom att skriva debattartiklar.

Nu ska jag iväg och predika i vår kongolesiska församling Ambassadeur, där ”pastor Jean” är pastor, John Kabuidibuidi.

Tyvärr hinner jag inte diskutera migrationspolitik och en kristen syn på dessa frågor, hela tiden.

Mitt nästa inlägg i denna debatt blir att skriva ett svara till Carl Uhr som skrev i Dagen. Ska jobba med det i helgen.

För övrigt är jag i slutspurten med min bok om korset och försoningsläran.

I söndags arrangerade jag ett 90-årskalas för min mor.

Söndag 26 oktober firar jag min 60-årsdag i samband med Folkungakyrkans gudstjänst. De som har haft att göra med mig tidigare i livet, är välkomna med, men hör gärna av dig. Men vänner som jag mötte i Aspnäskyrkan, i Brandbergens frikyrkoförsamling/Ichtys/ Söderhöjdskyrkan, Betelinstitutet Orsa mfl. är välkomna med, men hör gärna av er till mig. Vi börjar med en gudstjänst 11.00 då jag ansvarar för predikan. Sedan bjuder jag alla på en smörgås och tårta. Vill inte ha några presenter men tänker göra en stor penninginsamling till vårt missionsarbete i Stockholm som syftar till att grunda nya församlingar runt om i Stockholm, vi kallar detta nu för Elimkyrkan Stockholm.

Fortsätter debatten idag om Sverigedemokraterna och invandringen genom en ny ledare i Världen Idag.