Hur ska vi kristna ta ställning i aktuella samhällsfrågor

Jag skrev en extraledare i Världen Idag igår, pga chefredaktören blev sjuk. Hade ont om tid, det blev kort varsel, och då måste man skriva om något man kan. Och då blev det om en kristen syn på miljöfrågorna. Jag har ju jobbat med miljö- och klimatpolitik som konsult i näringslivet, senaste 20 åren, så jag menar nog i all ödmjukhet att jag kan en del i dessa frågor.

Det jag försöker göra i ledaren är att med utgångspunkt från Bibeln resonera mig fram till en kristen hållning i en aktuell samhällsfråga. Växthusgaser och miljöförstöring var inte aktuella frågor på Bibelns tid så det är svårt att hitta direkta relevanta bibeltexter. Men man kan resonera sig fram till en kristen hållning utifrån Bibeltexter om skapelsesyn och människans förhållande till skapelsen. Det går också att föra resonemang utifrån de tio budorden med koppling till moderna miljöproblem. Utsläppen av växthusgaser och användningen av ändliga fossila resurser menar jag både bryter mot budordet om att stjäla – för vi missbrukar och tar planetens begränsade resurser från kommande generationer, att döda – för miljöförstöringen leder till människors död på sikt, och det materialistiska system som kräver exploatering av naturen, bryter mot både första budet och sabbatsbudet.

Liknande tänkande har jag kring flyktingpolitiken. Det är dock en enklare fråga därför att där finns det en hel del bibeltexter man kan utgå ifrån. Flyktingar och migration var ju vanligt även på Bibelns tid.

Liknande resonemang kan man föra om abortfrågan, där texterna om ofödda livets mänsklighet och värde är en tillräcklig teologisk bas för att argumentera för en restriktiv kristen abortsyn. Även om det inte finns specifika bibeltexter just om abort ger skrifterna ändå tillräcklig vägledning för en kristen ståndpunkt. Det har jag utvecklat i en skrift som gavs ut av Svenska Evangeliska Alliansen för några år sedan, man hittar det på Alliansens hemsida.

Det viktiga är att vi kristna inte formar våra ståndpunkter utifrån sekulära partiers program eller medias vinklingar på aktuella problem. Vi behöver ha Bibeln som rättesnöre, både i de frågor som direkt tas upp i Bibeln, men också i frågor som inte tas upp i Bibeln, men där man kan hitta principer i Bibeln som grund för sitt ställningstagande. Så resonerar jag bl.a. kring miljöfrågorna.

Det är den teologiska metod jag jobbar utifrån och som vägleder mig i ställningstagandet i olika aktuella frågor.

Lägesrapport och en nyhet

I går publicerades min ledare i Världen Idag, som var kortvarianten av mitt blogginlägg som jag skrev förra veckan. Med ett försök till genomgång av olika bibeltexter som berör frågan om invandring och flyktingar, och en kristen och bibliskt präglad inställning till frågan. Här är ledaren. Jag har nog aldrig fått så många ”likes” på en ledare i Världen Idag som denna gång, jag vet inte hur det ska tolkas. Men det verkar som att många kristna inser att en kristen etik leder i riktning mot en human och generös flyktingpolitik.

I helgen var jag och predikade i Örnsköldsvik, tre möten hos EFK-församlingen Elim och ett möte hos trosförsamlingen Svedjeholmskyrkan. Mycket inspirerande och utgångspunkten för min undervisning och förkunnelse var mina två böcker ”Efter detta” och ”Inte utan korset”.

En notering jag gjorde när jag predikade var att för 50-70 år sedan och längre tillbaka i tiden, skulle både ärkebiskopen och svenska kyrkans biskopar hålla med om det jag skrivit i dessa böcker. Idag är det nog inte någon som håller med. Det handlar här om helt grundläggande kristna frågor. Det visar vilka teologiska tyngdpunktsförskjutningar som inträffat i svensk kristenhet senaste 50-75 åren, enligt min mening är det huvudförklaringen till varför svensk kristenhet har haft en enorm tillbakagång under just denna period.

Läser just statsminister emeritus Reinfeldts bok ”Halvvägs”, den är mycket välskriven och lärorik. Man lärs sig mycket om toppolitiken genom att läsa boken, rekommenderas för den som vill lära sig mer om svenska politiska systemet.

Och nu en nyhet, jag håller på att organisera ett nytt pastorsupprop liknande det vi gjorde i december, fast inte i exakt samma fråga, men med stora likheter. Vi har nu börjat samla undertecknare. Det blir spännande. Återkommer.

Vad är kristna värderingar angående flyktingpolitiken?

Jag jobbar ju nu med en bok om en kristen syn på flyktingar och invandring m.m., skriver tillsammans med Micael Grenholm.

Några kapitel handlar särskilt om en genomgång av vad Bibeln har att säga i ämnet. Ambitionen är att plocka fram och gå igenom samtliga relevanta bibeltexter.

En mycket kortfattad version av detta kommer i min ledare i Världen Idag på måndag.

För mig som kristen handlar det om att hitta fram till kristna värderingar i en fråga som handlar om synen på flyktingar och invandring. Kristna värderingar formas utifrån studiet av Bibeln.

Bibeln genomsyras av berättelser om migration och flyktingar. Abraham flyttade från Ur. Israels barn lämnade löfteslandet för flykt till Egypten för att undvika svält. Israel flydde ut ur Egypten.

Moseböckerna och lagen tar upp en hel del om att behandla främlingen, d.v.s. invandraren och flyktingen, på en generöst sätt, och ta emot denne.  I Sinai mottar israeliterna många budord från Gud, varav flera handlar om invandrare. Flera gånger påminner Gud israelerna om att de själva var främlingar i Egypten och blev orättfärdigt behandlade där. ”En främling skall du inte förödmjuka eller förtrycka. ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land.” 2 Mos. 22:21, ”Ni vet själva hur främlingen känner det, eftersom ni har varit främlingar i Egyptens land”. 23:9.

Herren vill inte bara att israeliterna ska låta bli att förtrycka invandrare, utan också behandla den som infödda och älska dem som sig själva ”När en främling bor hos er i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Främlingen som bor ibland er skall räknas som infödd hos er. Du skall älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är Herren, er Gud”. 3 Mos. 19:33,34

Det hebreiska ordet för främling som används är samma ord som Abraham använde när han förklarade att han bodde som främling bland hetiterna, och samma ord användes om Mose när han bodde i Midjan. Ordet främling betyder alltså inte tillfällig besökare, gäst, utan en invandrare som permanent bodde i ett land där man inte hade sitt ursprung.

Gud vill att hans folk ska älska invandrare därför att han själv älskar dem: ”Ty Herren er Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den Gud som är stor och väldig och inger fruktan, som inte är partisk och inte tar mutor. Han skaffar den faderlöse och änkan rätt, han älskar främlingen och ger honom mat och kläder. Också ni skall älska främlingen för ni har själva varit främlingar i Egyptens land.” 5 Mos. 10:17-19 Vi läser vidare att samma lag och förmåner skulle gälla för invandrarna som för den inhemska befolkningen. Däremot gavs särskilda förmåner till invandrare på grund av deras utsatta situation. t.ex.  3 Mos. 23:22, 25:35.

En fråga man kan ställa sig, var detta specialregler som gällde just för Israel i just den situationen. Eller är detta en allmängiltig etik. Vi läser ju om att Gud älskade invandraren, och då är det ju en egenskap hos Gud som fortfarande gäller, Gud förändras inte.

Läser vi vidare i profetskrifterna som låg senare i tiden, möter oss exakt samma budskap. Ps. 146:9 talar om att Herren ger främlingen ett skydd, stöder faderlösa och änkor. Gud själv månar om de människor som är mest utsatta, och specificerar det med främlingen d.v.s. invandraren-flyktingen, de faderlösa och änkorna.

Profeten Jeremia avslöjade och konfronterade Israels synd. När Jeremia ska peka på de punkter där Israel avfallit från Gud, då tr han upp om att förtrycka invandraren. Jer. 7:5-7 säger: Men om ni verkligen ändrar era liv och era gärningar, om ni handlar rätt mot varandra, om ni inte förtrycker invandraren, den faderlöse och änkan, inte låter oskyldigt blod flyta på denna plats och inte skadar er själva genom att följa andra gudar, då skall jag bo bland er på denna plats, i det land som jag gav åt era fäder från urminnes tid och för all framtid”.

När Gud bedömer Israel är behandlingen av invandraren en avgörande fråga.

Profeten Hesekiel säger något liknande i Hes. 22:7: ”Hos dig skymfas fäder och mödrar, invandrare förtrycks, änkor och faderlösa kränks.”  Hes. 47:22 om invandrares rättigheter: ”När ni utskiftar det som egendom skall de invandrare som bor hos er och har fått barn bland er räknas som infödda israeliter. Ni och de skall gemensamt utskifta landet som egendom mellan Israels stammar.” Profeterna Sakarja och Malaki tar också upp om att behandla invandraren väl.

Budskapet från Moseböckerna och Profeterna är tydligt. Israel ska ta emot flyktingarna och invandrarna, behandla dem väl, och ge dem samma villkor som gäller för den egna inhemska befolkningen.

Men är detta bara speciella gammaltestamentliga lagar som gällde då, inte i vår tid.

Jag vill hävda att detta är ett tidlöst budskap. Det finns regler i Gamla testamentet som inte gäller längre, och det definieras tydligt utifrån Nya testamentet. Etiska förkunnelsen i GT är ofta tidlös, när profeterna lyfter fram det är det i regel tidlöst och gäller alla tider. I synnerhet om frågorna tas upp i Nya testamentet och i Jesu undervisning.

Bergspredikans budskap är så tydligt. Allt vad ni vill att människorna ska göra åt er, ska ni göra åt dem. Att älska sina ovänner, de människor man känner sig mest obekväm med. Om man läser bergspredikan, vad ger det för vägledning för hur man ska behandla båtflyktingar, ha för inställning angående EU:s gränser, inställningen till muslimer.

Jesus uppmanade sina lärjungar att gå ut i hela världen och predika evangeliet för alla folk. Detta förutsätter att det finns möjlighet till fri invandring och att man kan få arbetstillstånd var som helst. Annars kan inte missionsbefallningen fullföljas. Det är också ett argument för varför vi kristna ska försvara fri rörlighet över nationsgränserna.

I Matt. 25 tar Jesus upp om hur vi hanterar främlingen, och anknyter där till profettexterna som citeras ovan. Han spetsar till och säger att kristna tron uttrycks bl.a. i hur man förhåller sig till främlingen, d.v.s. invandraren/flyktingen. Han säger till och med att de som drabbas av Guds eviga dom, och den eviga förtappelsen, är de som inte tagit emot främlingen.

Att visa gästvänlighet är ett centralt tema i Nya testamentet, och tankegången anknyter till Gamla testamentets lagar om att ta emot främlingen.

Jesus började sitt liv som en flykting. Flyktingens utsatthet är en grundbult i hela kristna tron.

Nya testamentet lyfter fram Guds folk, Kristi kropp, där all rasism har upphävts. Det handlar inte längre om etnicitet, hudfärg m.m. utan om att vi är ett i Kristus. Här är inte jude eller grek. Rasism i den kristna församlingen är en allvarlig synd, att behandla människor olika på grund av olika språk och folkgrupper.

I Uppenbarelseboken ser vi glimtar att slutmålet för Guds rike och Guds folk är en ”stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk”. Upp. 7:9

Detta är något helt annat än idén om Fädernas kyrka.

Så har man något intresse av att föra in någon form av kristna värderingar i politiken och i politiska debatten, då bör man resonera på detta sätt.

Mycket kortfattat detta. Den längre versionen kommer i en kommande bok. Den ännu kortare versionen i en ledare i Världen Idag på måndag.

 

 

Min kommande vecka

Jag beklagar att jag är lite halvslö kring bloggen just nu, det beror framförallt på att jag håller på att skriva nästa bok, tillsammans med Micael Grenholm, och lagt en hel del tid på detta under senare tid. Ska dock försöka lägga ut glimtar från bokprojektet här på bloggen.

Nästa vecka börjar i varje fall min turné med boken ”Inte utan korset”. På onsdagkväll är jag i Kungsporten i Huskvarna, som tydligen är den ”hetaste” församlingen just nu i hela Jönköpingstrakten, enligt vad jag hör från olika håll. Uttryck för ett seriöst och långsiktig arbete, att kombinera det evangelikala och karismatiska, och ett bra ledarskap av Hans Jansson, som är pastor där, och som jag känner sedan många år tillbaka.

Nästa helg reser jag till Örnsköldsvik och är lördagen och söndag 10.00 hos Elim, EFK-församlingen i Örnsköldsvik och söndag 12.00 predikar jag hos trosförsamlingen i Örnsköldsvik, de har 12.00 som gudstjänsttid.

Hos Kungsporten har jag varit flera gånger tidigare och medverkat på olika sätt, men i Örnsköldsvik tror jag att jag predikar för första gången någonsin, jag kan i varje fall inte minnas att jag varit där tidigare i rollen som predikant.

Jag har ju rötter från Örnsköldsvik. Min mormor kom därifrån, och min mormors föräldrar hörde till första generationen baptister i Örnsköldsvik.

Så vill du möta bloggaren live är du mycket välkommen!

Andra saker som händer nästa vecka är ett styrelsemöte för Ja till Livet på måndag, i Uppsala. Och på tisdag är jag på en middag hos Ingenjörsvetenskapsakademin tillsammans med bl.a. energiminister Baylan. Det blir spännande.

Ledare om svenska väckelsearvet

Idag kommer jag med en ny ledare i Världen Idag där jag ställer frågan varifrån vi ska hitta våra inspirationskällor för vägen framåt för svensk kristenhet.

En trend är återgången tillbaka till de historiska kyrkorna. De mest kända exemplen på denna trend är Peter Halldorf och Bjärka-Säby och Ulf Ekmans konvertering till katolicismen.

En annan trend är nya globala och internationella pingstkarismatiska nätverk och nya samfund som Hillsong, Bethel-Redding-inspiration, SOS Church och Magnus Persson och United Malmö, är andra exempel på nya pingstkyrkor som söker vägar framåt i internationella nätverk. Livets ord i Uppsala är del av liknande strömning, liksom Södermalmskyrkan och Arken. Det finns flera andra apostoliska globala nätverk som svenska församlingar är med i, som Terry Virgos nätverk och Salt and Light. Det finns mycket gott i detta. En nackdel man kan bli att man blir uppslukad av det internationella och globala nätverk man uppgår i, så att man missar gemenskapen med kristna på Sverigenivån och lokalt med andra församlingar, men det behöver inte bli någon motsats där om lokala församlingsledningar motverkar detta.

En tredje trend är hela floran av nya immigrantkyrkor som växer fram som ofta har kopplingar till apostoliska rörelser i Afrika eller Latinamerika. Det finns nu massor av afrikanska församlingar och latinamerikanska församlingar i Sverige. Tyvärr blir det ofta ganska dålig koppling till svensk kristenhet, kanske mest kontakt genom att man lånar en svensk kyrka, men det blir inte så mycket mer. Här måste byggas broar till de svenska församlingarna, annars isoleras immigrantförsamlingen och man missar kopplingen till svenska församlingar och svenska kulturen. Den svenska församlingen missar viktig inspiration och input. Det vi försöker bygga i Elim Stockholm är ett nätverk av församlingar där svenska och internationella församlingar jobbar tillsammans i samarbete. Då kan vi också nå andra generationen av invandrare som finns i invandrarförsamlingarna och där barnen har lärt sig och vuxit upp med svenskan. Hur vi samarbetar med ”pastor Jean” tycker jag är en bra modell för hur svenska församlingar kan relatera till och samarbeta med nya immigrantkyrkor, till ömsesidig välsignelse.

Poängen i min ledare är att visa på att det behövs också en annan trend. Mer av backspegel och inse att det finns så mycket inspiration att hämta i vårt svenska väckelsearv. De största församlingsplanterarna var Svenska missionsförbundet som grundade 1650 missionsförsamlingar i Sverige under åren 1878-1940. Pingstväckelsen framgångar i Sverige under 1920-talet var enorma och pingstväckelsen var en verklig väckelserörelse ända in på 1930-talet, med en förnyelse i början av 1950-talet. Filadelfia i Stockholm har aldrig varit en så dynamiska och stark församling som perioden 1929-1935. Man samlade väldigt mycket fler människor då än vad man gör idag 80 år senare.

Örebromissionen och Helgelseförbundet inklusive Örebro missionsskola växte fram som verkliga väckelserörelser. Vi som idag förvaltar arvet genom Evangeliska Frikyrkan vi har inte mandat att göra något annat än att sträva efter att det ska vara en fortsatt väckelserörelse.

EFS var en mäktig väckelserörelse i Sverige med en klimax under andra halvan av 1800-talet.

Det svenska baptistiska arvet är mycket spännande, och den radikala församlingssyn man stod för, har genomsyrat stor del av frikyrkorörelsen.

Gärna hämta inspiration från nya rörelser, gärna Bethel, Sydney och andra inspirationskällor, men inte glömma vårt eget väckelsearv som bara ligger några generationer tillbaka tiden. Jesus är densamme!

 

 

Satsning på nya boken under hösten

Försäljningen av min nya bok ”Inte utan korset” går bra. Förläggaren planerar för et nytryck av boken efter drygt fyra månader. Under hösten vintern planerar vi en turné runt om i Sverige där jag kommer att tala och presentera bokens budskap. Vill du möta bloggaren live är detta bra tillfällen. Boken kommer att säljas och signeras vid dessa tillfällen.

Det som hittills är planerat är följande:

Onsdag 9 september, kvällen – Kungsporten, Huskvarna

Lördag-söndag 12-13 september – EFK-kyrkan Elim i Örnsköldsvik, samt trosförsamlingen Svedjeholmskyrkan söndag 12.00

Söndag 27 september – Pingstkyrkan Gävle, 16.00

Fredag-Lördag 2-3 oktober – pastors- och ledarkonferens i Jönköping om försoningen

Söndag 25 oktober – Svenska kyrkan i Järna

Onsdag 28 oktober – Uddevalla, ledarsamling och öppet kvällsmöte, ekumeniskt arrangemang

Torsdag 29 oktober – Lugnetkyrkan Falun, pastorssamling och öppet kvällsmöte

Även om det är en viss kyrka som arrangerar på respektive plats är samtliga samlingar öppna och ekumeniska då kristenheten i allmänhet bjuds in.

 

Kan vi lagstifta bort synd – och frågan om homoadoptioner?

Den konservative katoliken Martin Lembke skriver i Dagen idag och försvarar Ebba Busch Thors linje i homoadoptionsfrågan.

Han menar att vi inte kan lagstifta bort synd utan bör bejaka detta.

Bara en kort kommentar. Nu handlar ju inte homoadoptionsfrågan om synd eller inte. Det är inte någon syndfråga.

Dessutom tycker jag att det är helt utmärkt att lagstiftaren försöker få bukt med många synder genom lagstiftning. Annars skulle samhället bli outhärdligt. Att vi lagstiftar mot våld, dödande, ekonomisk brottslighet, våldtäkt, miljöbrott, och mycket annat- allt detta är ju utmärkt. Det begränsar syndens spridning och skadeverkningar.

Så man bör vara försiktig med att hävda att vi inte ska lagstifta bort synd, även om jag förstår vad debattören menar.

Det finns dock områden där det inte fungerar att lagstifta bort synden, och där det handlar om mer personliga handlingar som inte är till skada för samhället. Även om jag tycker att sexuell otrohet är synd, och en moraliskt oförsvarlig handling, skulle jag se problem med att ha en lagstiftning mot det.

Att utöva homosexualitet var straffbart i Sverige fram till 1940-talet, om jag minns rätt var det 1946 som lagstiftningen ändrades här. Som konservativ kristen tycker jag det är helt försvarbart. Jag har inte heller hört någon kristen i senaste 15 årens debatt som hävdat att vi ska återgå till den lagstiftning som gällde före 1946.

Nu handlar inte frågan om adoption för samkönade par om synd eller inte. Det handlar endast om vad som är bäst för barnen. Och där tycker jag att alla de organisationer som arbetar för att hjälpa barn i utsatta situationer, är de stora experterna. Och när denna fråga remissbehandlades för en del år sedan innan lagen om homoadoptioner infördes, talade de enhälligt emot detta, med argumentet att det inte var till barnens bästa. Om jag minns rätt var det linjen från alla de sekulära organisationerna som jobbar med barnfrågor, bland annat Rädda Barnen. Svårare än så är det inte. All lagstiftning som gäller barn ska ha barnens bästa som utgångspunkt.

Skrivit text om kyrkan och nazismen

Senaste veckan har det varit lite tyst från mig på bloggen. Det beror på att jag haft semester, men också på grund av att hustrun har jobbat senaste veckan, så jag har kunnat använda semesterveckan till produktivt arbete.

Har skrivit klart kapitel i den kommande boken om kyrkan och nazismen.

Den bok jag skriver ihop med den unge Jesusaktivisten och studenten Micael Grenholm med en kritisk granskning av högerextremismen utifrån ett kristet perspektiv.

Ett av kapitlen kommer att handla om kyrkan inställning till nazismen under 30- och början av fyrtiotalet.

Jag har jobbat med den frågan nu sedan i mars och skrivit ihop en text. Har framförallt jobbat med befintlig forskning av f.d. Linköpingsbiskopen Martin Lind, Lundprofessorn Jesper Svartvik,  Expressens förre chefredaktör Staffan Thorsell, THS-studenten John Lindar m.m. men också gjort en del egen research. Bland annat har jag läst flera årgångar av Evangelii Härold från den aktuella perioden.

Tanken är att lyfta fram trettiotalets händelser för att försöka dra lärdomar från detta med tanke på dagens utmaningar.

Jag är nog ganska chockad över hur mycket av acceptans och till och med stöd det fanns från kristet håll gentemot nazismen, inte minst i Tyskland men också i Sverige.

I kommande boken kommer jag att vara rejält kritisk mot Sveriges dåvarande ärkebiskop Erling Eidem som enligt min mening var mycket undfallande mot nazisterna, och som av diplomatiska skäl var tyst när han hade kunnat agera kraftfullt.

Lewi Pethrus kommer inte att bli godkänd av mig, för sitt agerande i denna fråga.

Och den ledande teologiprofessorn i Lund, Hugo Odeberg, var en total katastrof i denna fråga.

Att läsa om trettiotalsdebatten om att ta emot flyende judar, debatten och frågorna känns verkligen igen i dagens debattklimat.

Faktum var att alla länder i demokratiska världen stängde sina gränser för judar som ville fly från Tyskland.

Hitlers första plan var ju inte att döda alla judar, utan att få bort dem från Tyskland. Det var inte möjligt på grund av att de andra länderna stängde sina gränser, bl.a. Sverige, som tog emot mycket få judiska flyktingar, och detta var mycket kritiserat i Sverige. Och sedan stängde Sverige sina gränser helt och hållet.

Sedan kom Hitler med sin slutliga lösning.

Jesus kommer snart

Jag har fortfarande semester vid en havsvik norr om Skellefteå. Åter till Stockholm på måndag kväll.

Den här sommaren har jag i skrivande och förkunnelse lyft fram Jesu andra tillkommelse. Det är ett centralt budskap i nya testamentet att Jesus ska komma tillbaka. Det har funnits olika uppfattningar i kristna kyrkans historia om timingen för detta, en fråga som har tvistats om är det som Uppenbarelseboken kallar för tusenårsriket, ska det uppfattas mer bokstavligt eller symboliskt. Hur ska vedermödan och Antikrist förhålla sig till Kristi tillkommelse. Ska Jesus komma efter detta, mitt i detta, eller före detta.

Jag har försökt lyfta perspektiven från dessa tvistefrågor till de mer övergripande. Jesus kommer tillbaka, vi som församling är hans brud som väntar på honom. Som brud gör vi oss redo, vi förbereder oss för bröllopet då Jesus ska komma tillbaka och vi ska få möta honom igen på ett synligt och fysiskt plan. Gudsriket, himmelriket ska upprättas och vi ska alltid få vara hos Herren. Uppståndelsen kommer att ske och vi kommer alltid att få vara hos Herren.

Försökte lyfta det perspektivet på New Wine-konferensen i Vänersborg, och i två ledare i Världen Idag. Den ena hade fokus på att Jesus kommer snart och att vi ska vänta honom. Den andra artikeln hade mer fokus på tidstecknen. Jag länkar här till båda artiklarna.

Hur som helst sammankopplar Bibeln Jesu tillkommelse med olika tidstecken, bland annat stora svårigheter för mänskligheten och vår planet. Jesu tillkommelse innebär också en dom över denna världen. Bibeltexterna talar också om att det antikristliga systemet fanns i världen redan på Bibelns tid men kommer att kulminera i samband med Jesu tillkommelse.

Det som hotar planeten och riskerna för en auktoritär världsstat är frågor som mer intresserar långt utanför kyrkväggarna än teologer och pastorer idag.

Det var bara att lyssna på miljöprofessorn Johan Rockströms sommarprat i radion, för att få en glimt av hur miljöforskarna är oroade över planetens överlevnad. Världsledande forskare varnar för artificiella intelligensen och IT-utvecklingen på sikt. Vår planets ekonomiska sårbarhet är många medvetna om, inte minst inom banksektorn. Och kunskapen om astronomin och risken för planetära katastrofer, den kunskapen är idag större än någonsin bland astronomer och fysiker. Eftersom jag själv har jobbat ett antal år med FN-konferenser har jag viss inblick i att vi redan idag på ett informellt plan har någon form av världsregering. Och det penninglösa samhälle som man förr varnade för i kyrkorna, det lever vi redan i. Inte någon ska kunna köpa eller sälja utan vilddjurets märke, tekniken för detta är ju redan på plats. Det har aldrig tidigare hänt i mänsklighetens historia. Att alla ska kunna se vilddjurets bild, den tekniken är också på plats, har aldrig förekommit tidigare i mänsklighetens historia.

Bibeln framhåller också perspektivet att det ska vara som på Noas tid. Människor levde bekväma liv och åt och drack och plötsligt kom domen över dem. Det är ett grundläggande perspektiv i Nya testamentet, människors bristande förväntan och förberedelse för att möta Jesus, man är likgiltig och helt upptagen av denna världens bestyr och de inomvärldsliga frågorna.

Har vi olja i våra lampor så att vi väntar vår brudgum, eller har vi somnat. Det är en fråga varje kristen i Sverige borde ställa sig.

David Åhléns recension om min bok

David Åhlén har skrivit en recension om min bok ”Inte utan korset”.  Han tar där upp frågan om hur jag ser på lagen och dess relation till det judiska förbundsfolket.

Boken innehåller inte någon fullständig redogörelse för begreppet ”lagen” i Bibeln. Dels talas det ju om lagen som en frälsningsväg, att genom goda gärningar leva ett rättfärdigt liv som behagar Gud. Paulus slår fast i Romarbrevet att detta är inte möjligt. Lagen visar på vår skuld inför Gud. Lagen är god, den visar Guds vilja, men den räcker inte för att frälsa oss.

Det är den aspekten som jag tar upp i boken.

En annan aspekt är att lagen visar hur vi ska leva som kristna, även om det där görs en distinktion om vilka delar av lagen som inte gäller för oss kristna och vilka som gäller, det är inte fel att äta skaldjur t.ex. men det är fel att begå äktenskapsbrott. Här görs ibland märkliga sammanblandningar, det finns väl inte någon kristen någonsin som påstått att man som kristen ska följa hela Mose lag. Men Jesu bergspredikan visar att vissa av buden gäller fortfarande och han skärper buden för sina lärjungar.

Sedan talar nya testamentet om att använda lagen i förkunnelsen om evangeliet, att visa på människors ondska, för att mana till frälsning och omvändelse.

Sedan finns en annan aspekt, lagens relation till det judiska förbundsfolket. Det är en fråga jag inte alls går in på i boken. Guds löften och villkor för det judiska folket gäller fortfarande, dock gäller nåden och frälsningen i Jesus som frälsningsväg för alla människor, evangeliet är först och främst för juden, så och för greken, och i ordet greken är vi alla inkluderade som inte hör till det judiska förbundsfolket genom biologiska och köttsliga band.