Hur har det gått ikväll?

Har hållit mig hemma under lördagkvällen, bland annat för att göra klart inför måndagens deklaration. Ska leda gudstjänsten i Söderhöjdskyrkan i morgon 11.00, så jag behöver samla mig för det också. Samtalade något med Ulf Ekman i Kungsträdgården, bland annat om hans möte i kväll i Södermalmskyrkan, då han ska ta upp om Jonas Gardells Jesus. Och sedan är det ungdomsmöte i Kungsträdgården.

Har någon bloggläsare rapporter från något av dessa evenemang, skriva gärna en kommentar på detta inlägg och rapportera.

TV-nyheterna har haft lite inslag från Jesusmanifestationen, bra jobbat TV.

18.000 i Kungsträdgården

Det kom nyss en uppgift om att 18.000 är samlade för gudstjänst i Kungsträdgården. Jag letar i minnet, men jag tror att det är den största kristna samlingen i modern tid i Sverige. Jag tror att vi måste gå tillbaka till 50-talet för att hitta liknande nivåer. Eller har någon bloggläsare uppgift om någon kristen sammankomst i Sverige senaste 50 åren som har samlat minst 18.000 personer vid ett och samma tillfälle? Är det en ny tid för Sverige som vi börjar se?

Hälsning från Jesusmanifestationen

Nu befinner jag mig i Kungsträdgården i Stockholm, och Jesusmanifestationen pågår just nu. Det är massor av folk här. I fjol var det 13.000 och man säger att det är fler i år än vad det var i fjol. Har bland annat lyssnat på Hakon Långström, Stanley Sjöberg, Niklas Piensoho, Ulf Ekman, Göran Skytte och Berit Simonsson. Tyckte nog att Skyttes korta predikan var en riktig höjdare, han är utan tvivel en av Sveriges främsta evangelister för närvarande. Det kunde man inte tro om den gamle ateistiske kommunistjournalisten att han skulle bli väckelsepredikant.

Det är bra att vi kristna ibland kommer ur våra kyrkobyggnader, och enskilda satsningar, och gör något större och något gemensamt. Och att hitta de gemensamma nämnare vi har som kristna. Arrangemanget började med att Hakon Långström läste upp från en trosbekännelse om den Jesus vi tror på.

Och stämningen är härlig, folk är glada och entusiastiska. Och det roligaste av allt är att många av de dynamiska invandrarkyrkorna finns med, och står tillsammans med oss som är födda i Sverige.

Ikväll bloggar jag åt tidningen Dagen

Nu ska jag strax bege mig ut på stan för att ägna hela kvällen och delar av natten åt att be, prata med ungdomar om Jesus, och visa det praktiska sociala engagemang som behövs i Stockholmsnatten. En nyhet ikväll blir att jag bloggar åt tidningen Dagen, direkt från Sergelplattan och från Tantolunden, så läs www.dagen.se under kvällen så får du veta vad som händer. Allt handlar om förspel och uppladdning inför den stora Jesusmanifestationen i Kungsträdgården i morgon eftermiddag.

Spännande Valborg med Jesus i centrum

En intressant och spännande Valborgsmässoafton då grupper av kristna har varit ute på stan på en rad olika ställen. Vi var ett jättestort gäng i Tantolunden, det var hela satsningen med Jesusfolket på Sergelplattan som fortsätter ända fram till lördagen och Jesusmanifestationen, ett gäng var vid Slussen, ett vid Vasaparken, och ett gäng i Rålambshovsparken. För min egen del var jag både vid Sergelplattan och Tantolunden. Höll en kort liten minipredikan på Sergelplattan klockan 00.30. I Tantolunden var det fullt pådrag med massor av tonårskrökande, droger och massa poliser, och en massa kristna som bjöd på kaffe och pratade om Jesus.

Jag tror på att kyrkan ska komma ur sin inlåsning i kyrkobyggnaderna och komma ut på stan där folk är och berätta om Jesus. Jag tror också på en socialt engagerad kyrka som möter människor där de befinner sig, och har ett svar på den sociala nöden. Att arbeta ute i stökiga tonårsmiljöer på fredagsnätterna, är ett mycket bra socialt engagemang från kyrkans sida, som uppskattas av både polis, social, föräldrar och ungdomarna själva.

Ta med Jesus ut på stan

Ikväll och i natt behövs många kristna ute på stan. Ska nu åka till Sergelplattan för att möta ”Jesusfolket”, förmodligen kommer jag att satsa på att vara i Tantolunden ikväll och i natt. Hinner därför inte tänka på några internkyrkliga debatter, återkommer i morgon. Vi ska be, dela ut många tusen biblar och bjuda en massa tonåringar på pannkakor och kaffe.

En ytterst spännande dag

Efter senaste veckornas ganska sorgliga debatter, där man undrar hur stor troheten är till Kristus och hans ord i svensk kristenhet, har denna dag varit riktigt upplyftande. Det finns mycket av tro, framåtanda, och den äkta barnsliga tron på Kristus och hans ord – bland Sveriges kristna, har jag blivit påmind om idag.

Idag bjöd jag en av de latinamerikanska pastorerna i Stockholm på lunch, Hernan Clavijo. Jag fungerar som mentor för honom och som grundare av församlingen tillsammans med Hernan och hans fru Roxana. De leder en församling som heter Iglesia Icthus som är en av EFK:s nya församlingar i Stockholm. Jag beundrar deras nit, vision och framåtanda. Nu har man startat upp nya hemgrupper i södra Stockholm, i Salem, och på Lidingö, en kille från församlingen som inte varit kristen så länge har flyttat upp till Sundsvall för studier, och har redan hunnit starta en böne- och bibelstudiegrupp i sitt hem.

Och ikväll var jag på New Vine-konferensen i Stockholm, och lyssnade på pastor Bill Johnson från California. Oerhört inspirerande. Han talade om att vi ska göra Jesu gärningar, och att vi kan få kraften att göra samma saker som Jesus, bota de sjuka, befria de fångna, han strök under betydelsen av mirakler för att det ska bli genombrott för Guds rike. Ett stärkande trosbudskap. Han betonade också betydelsen av mod.

Hans predikan kändes som oerhört utmanande. Jag tycker nog att jag ofta saknar mod, och är för diplomatisk och kompromissande, och lever för lite i den övernaturliga dimensionen i det kristna livet, även om jag är aktiv när det gäller profetia och att be för sjuka, inte minst i samband med gudstjänster när jag predikar.

Man behöver bli ständigt utmanad så att man inte slumrar in eller fastnar i otro. Jag blev rejält utmanad på New Vine-konferensen ikväll.

Och det är så kul när kyrkor i Sverige är överfulla. Jag kom något sent till den stora Immanuelskyrkan ikväll, och det fanns inte en enda plats kvar, och det satt massor av folk i vestibulen, en barmhärtig mötesvärd och tillika granne, broder Teglund, lyckades pressa in mig längst ut på en bänk, längst bak på läktaren. Det var en prestation.

Jag får bordlägga mitt inlägg och kommentar på frågan om församlingsmedlemskap tills i morgon. Håll ut kamrater, jag återkommer. Hade dock ett intressant samtal på väg hem efter mötet ikväll med David Johansson, studentpastor i Elim i Stockholm, om medlemskapsbegreppet.