Frestelser i Texas

Bilden visar upplevelser av frestarens snärjande garn, världens lockelser och frosserisyndens dragningskraft – som man upplever den i Texas, och ständigt bli bjuden på gigantiska efterrätter, tre gånger om dagen och gigantiska söta bakverk. Kunde vid detta tillfälle dock stå emot frestelsen.

Vi har varit med om bilolycka i Texas

Tisdag morgon, när vi skulle köra till församlingen Fellowship of the Woodlands, vi blev påkörda bakifrån av en annan bil. Det blev en rejäl smäll. Det var dock inte jag som satt vid ratten, utan Elim-pastorn David Johansson. Men vi klarade oss helskinnade och ingen av oss blev skadade. Bilden nedan visar jag och fru Swärd vid den krockade bilen.

Hälsning från Texas, Fyrke och välkomna till klimatkonferens hos SKR

Sedan tre dagar tillbaka befinner jag mig hos en megakyrka i USA som heter the Fellowship of the Woodlands, den ligger utanför Houston i Texas. Församlingen lever i påtaglig väckelse och har i dagsläget cirka 20.000 medlemmar. Har haft en fantastisk helg och det var mäktigt att se kyrkan med 4200 sittplatser fyllas ett antal gånger under helgen. Kerry och Chris Shook är pastorspar i församlingen och det är de som har bjudit in oss. Hade förmånen att vid tre av gudstjänsterna under helgen framföra hälsningar från Sverige och de ville att jag skulle be på svenska, vilket var uppskattat. Församlingen känner ett extra intresse och engagemang för Sverige och har sedan tidigare ett samarbete med Elimkyrkan, en relation som vi vill utveckla. Kerry Shooks predikan under helgen handlade om himmel eller helvete – enligt traditionell baptistisk uttolkning, så man är verkligen bland ”Fyrke-evangelikaler” om man nu ska hålla sig till det senaste svenska språkbruket.

Jag har varit så upptagen av resan och alla aktiviteter här så jag har inte hunnit hänga med i debatten på min blogg om fyrkantsevangelikalerna, det är också svårt ibland med internetanslutningen när man är ute och reser. Ska dock försöka under närmaste dygnet läsa in alla kommentarer och vad som har skrivits på andra bloggar och tidningar, för att försöka få ihop en avslutande slutkommentar. Jag ser att jag har fått en del mail i ämnet också och jag lovar att svara på alla mail men måste få någon eller några dagar till  på mig.

Vill också göra lite reklam. jag är engagerad i Sveriges Kristnas Råds klimatkonferens, fredag den 11 mars. Här är länken till SKR:s hemsida. Här är länken till Bildas presentation av konferensen. Man kan hitta information om arrangemanget även på Svenska Kyrkans hemsida bl.a. Jag hör till de evangelikaler som tror på klimatforskningen och att vår livsstil och materialism riskerar att allvarligt störa de globala klimatsystemen. De som kommer att drabbas mest av detta är de fattigaste länderna, vi ser redan tendenser till detta. Därför behövs kyrkans profetiska röst i planetens ödesfrågor. Evangelikala och karismatiska kristna behöver se även dessa frågor, som handlar om liv eller död. Ska hålla ett föredrag om detta på konferensen, och medverkar bl.a. tillsammans med Henrik Grape från Svenska Kyrkan, Per Larsson miljöteolog och pensionerad präst från Västerås medverkar – han har skrivit en mycket intressant bok om miljöteologi som jag håller på och läser, och Dan Melander är också med, en mycket engagerad person inom Svenska Kyrkan som driver Etik & Energi. Man behöver anmäla sig för att komma med, det görs via någon av dessa hemsidor.

Hälsning från Houston

Jag och hustrun och David Johansson från Elim besöker nu Woodlands church i Houston, dit vi har blivit inbjudna. Vi ska vara här i en vecka. Senaste två dygnen har jag varit helt upptagen av resan hit och olika möten här, så jag har inte haft en chans att hänga med varken på bloggen, twitter eller följa vanliga mail. Det beror inte på ointresse från min sida. Återkommer så snart jag hinner. Jag ser att det har skrivits mycket och jag vill gärna kommentera så snabbt jag kan. Jag skrev bara ett snabbinlägg för någon dag sedan från Frankfurts flygplats, har inte hängt med alls i debatten för övrigt.

Kommentar under resan till USA

Jag och min fru tillsammans med en av pastorerna i Elim, David Johansson, är på väg till Houston, inbjudna av megakyrkan, Woodlands church. Skriver snabbt från mellanlandning i Frankfurt.

Ser att debatten rasar om fyrkantsevangelikalerna rasar vidare, och att tidningen Dagen har gjort en helsida idag om debatten. Jag vill nog kommentera Jaktlunds analys men återkommer till det. Vid en snabb läsning verkar det som om Dagen har klarat av att göra en bra och saklig sammanfattning.

Jag har också hamnat i en intern EFK-debatt både i bloggsfären och via mail  som hamnar om huruvida Jonas Lundström har ett inflytande inom EFK, och om det finns strömningar som rör sig i riktning bort från evangelikalismen. Jag får kritik för att jag målar en bild som inte stämmer när jag säger att jag tror att Lundström har rätt på denna punkt. Vissa debattörer hävdar att Jonas Lundström inte har något inflytande alls, och EFK står på en stadig bibelenlig och evangelikal gemensam grund, Wenell och Newman från Johanneskyrkan är på den linjen. Ingen vore gladare än jag om det stämde. Det verkar som om tidningen DAGEN menar att Lundströms bild stämmer, annars hade man nog inte gjort en helsida om denna debatt.

Nu är det Jonas Lundström som har dragit igång denna debatt, inte jag, så ska man framföra kritik mot Lundströms analys ska den ju framförallt riktas mot honom. Jonas hävdar dock själv att han har ett brett kontaktnät inom EFK och att många tänker som han gör, och kraftigt ifrågasätter samfundets tydligt evangelikala ledning. Jag har gjort bedömningen att det ligger något i det han säger. Jag kan dock inte alls bedöma omfattningen på inflytandet. Men bland annat noterar jag att tidigare Frizongeneralen Josefine Arenius skriver på Lundströms blogg och ger honom sitt stöd, Josefine sitter nu i EFK:s valberedning. Jag noterar också att Frizonprofilen Max Wetterlund skriver på Lundströms blogg och också ger honom ett tydligt stöd vilket även Linnea Åberg gör som sitter i Frizons ledningsgrupp. Jag kan ge många fler exempel, men dessa två exempel är alldeles färska och offentliga. Jag kan också referera till olika samtal som bekräftar bilden.

Det jag säger är att vi behöver mötas och reda ut detta. Har Fredrik Wenell och Claes Newman rätt, fine, det vore jättebra. Men jag möter gärna de så kallade Fyrke-skeptikerna, och diskutera saken, så får vi då reda ut om Lundströms tes håller eller inte. Och finns det inga Fyrke-skeptiker, fine, då blir det inget möte.

I jämförelse med Marcus Birro är jag en försiktig diplomat

Marcus Birro levererade nog den värsta sågning av Svenska Kyrkan jag har hört i Kvällsöppet i onsdags kväll i slutet av programmet. I jämförelse med Birro uttrycker jag mig försiktigt och gräsligt nyanserat. Jag hoppas att alla religiösa tyckare som tycker att jag är för frispråkig, och tar upp knepiga problem, och för mycket uttrycker tydliga uppfattningar – och ständigt får höra att jag skapar konflikter, är  för svart-vit, är fundamentalist, att de bedömer Birro med samma måttstock. Lite rättvisa ska det väl vara här i världen.

Jonas Lundström, EFK och vad är kristen tro

Jonas Lundström från Örebro lyckades dra igång en viss debatt genom sitt blogginlägg om EFK:s fyrkantsevangelikaler, framförallt jag själv och Anders Blåberg kom i skottgluggen. Jag tycker nog att jag redan i ett blogginlägg har kommenterat hans analys av EFK, och där ger jag honom rätt. En gemensam teologisk grundhållning som har präglat EFK urgröps underifrån, och jag och Lundström är överens om att detta behöver lyftas fram och samtalas om. Och jag ställer gärna upp på samtal kring dessa frågor, kritiker av fyrkantsevangelikalerna, jag träffar dem gärna öga mot öga, hellre än mötas i halvanonyma bloggdebatter.

För mig handlar inte kristen tro och kristendomen om en allmän tro på Gud och Jesus, de flesta religioner har någon form av Jesustro. Även muslimer ser Jesus som sänd från Gud, och värd att efterföljas t.ex. Kristendomen och kristen tro handlar om en specifik förståelse av Gud, och Jesus, uttryckt genom Bibeln. Visst har vi kristna haft olika åsikter under historiens gång, men trots detta finns det grunddrag som förenar alla kristna, både livet i Kristus, och Andens närvaro i våra liv, men också ett trosinnehåll. Den apostoliska trosbekännelsen kan  både katolska, ortodoxa, lutherska kyrkor, liksom baptister och pingstvänner ställa sig bakom. Visst kan man nedlåtande kalla detta för ett åsiktspaket, men den kritiken kan ju riktas mot alla sorts organisationer som står för en medveten ideologi eller religion, inklusive politiska partier, miljöorganisationer, fackliga organisationer m.m.. Även Jonas Lundström står ju för en ganska medveten hållning kring ett antal frågor, och det kan man ju också kalla för åsiktspaket.

Ett kristet samfund som EFK måste också ta ställning i teologiska frågor, och formulera en gemensam grundsyn i hur vi tolkar Bibeln och för EFK:s del har vi gjort det genom att ta fram och besluta om gemensamma dokument, och ha Lausannedeklarationen som utgångspunkt för vår trosförståelse. Självklart behöver sådana dokument förnyas och revideras, men det behöver ske i ordnade former. Samma typ av ställningstaganden behöver man också göra i den lokala församlingen, ska man bli medlem i Elimkyrkan i Stockholm t.ex. måste man gå en introduktionskurs, där vi bland annat går igenom Lausannedeklarationen, vi ser det som en bra sammanfattning av vad vi tror på. Både EFK:s och EFK-församlingarnas syfte är ju formulerat som ett missionsuppdrag, att predika evangeliet och förmedla frälsning och Jesustro. Det förutsätter någon form av gemensam förståelse av vad evangelium, frälsning och Jesustro är för något. Ett samfund som bara säger att man kan tolka tron och Bibeln på olika sätt, och därför kan man inte tolka Bibeln och tron på något gemensamt sätt, det förekommer knappast. Även Svenska Kyrkan, som har så högt i tak som kyrka som man kan ha, har tydliga trosbekännelser som bekännes i gudstjänster.

Tycker att Jonas Lundström har varit konsekvent genom att han har lämnat EFK, även om jag tycker att det är sorgligt, så måste man respektera varje människas vägval.

Jonas har nu i ett ytterligare blogginlägg försökt att precisera sin tro. Det jag kan konstatera är att han inte ställer upp på apostoliska trosbekännelsen. En av grundbultarna där, är jungfrufödseln, Jesu gudom och treenighetsläran. Enligt kyrkans tradition i både protestantisk och katolsk tappning så kan hans hållning därför inte klassificeras som kristen tro.

Det är inget dramatiskt med det, den breda majoriteten av Sveriges befolkning är inte kristna, även de som har någon form av religiös åskådning av något slag. Och visst brottas människor med trosfrågor även i kyrkorna, och de kristna lärosatserna, det har jag bred erfarenhet av efter många år som pastor i Stockholm.

Jag fick dock ett mail idag från en person som har varit aktivt engagerad i Frizonsammanhang, som menade att Jonas Lundström är en villolärare som har ett inflytande i vissa EFK-kretsar, bland annat medverkar Jonas på en sammandragning denna vecka på Örebro missionsskola för kristna som är engagerade i kommuniteter enligt mailskrivaren. Jag är själv försiktig med termen villolärare, att människor offentligt uttrycker sin brottningskamp med trosfrågor, gör dem inte med automatik till villolärare. Däremot tycker jag att som Jonas har formulerat sin tro, så kan den enligt vedertagna begrepp inte klassificeras som kristen tro. Däremot tycker jag att han har likheter med Jehovas vittnen i sin trosinställning, de förnekar också Jesu gudom, jungfrufödseln, treenigheten och tron på eviga straff bl.a.. Och här gör det mig mycket bekymrad att Jonas Lundström uppenbarligen har ett inflytande i vissa EFK-kretsar, och jag är förvånad över att ledande personer inte inser att det handlar om tydliga avsteg från kristen tro i vedertagen mening. Det här går längre en bara olika teologiska tolkningar och perspektiv.

Jonas Lundström är också en mycket aktiv kritiker av den etablerade kyrkan. Den som läser min blogg vet att jag är det också, liksom Jonas vill jag betona efterföljelsens betydelse. Men för mig är det dock avgörande att hålla mig inom ramarna för det som kan kallas kristet, både utifrån Bibeln, men också utifrån den kristna kyrkans tvåtusenåriga historia. Jag tror att Gud blev människa genom Jesus Kristus, Jesus dog för våra synder skull och uppstod från det döda, sitter nu på Faderns högra sida, för att en dag ska döma över alla. Det är bara genom tron på Jesus och hans frälsningsverk som vi kan få försoning med Gud och uppleva frälsning, omvändelse och pånyttfödelse.

Jag tror inte att Jonas Lundström känner sig förolämpad av min analys, eftersom han så medvetet distanserar sig från centrala delar av allmän kristen lära och tro. Däremot tror jag att han kommer att hävda att han står för en mer autentisk, ursprunglig kristendom. Vi får se.

Återkommer, på väg till USA

Noterar att debatten om fyrkantsevangelikaler surrar vidare i olika forum. Återkommer med ett inlägg, ska nog läsa igenom Jonas Lundströms inlägg en gång till, för att kritiskt granska min första tolkning av hans text.

Jag och hustrun och en av mina pastorskolleger i Elimkyrkan, David Johansson, reser till USA tidigt på fredag morgon på inbjudan av megakyrkan the Woodlands church i Houston, där Kerry och Chris Shook är pastorspar. Ska dock försöka blogga från USA.

Biskop Anders Arborelius är också fyrkantsevangelikal

Ett riktigt välkommet och genomtänkt stöd från katolske läkaren Bengt Malmgren, och hans blogg Bengts blogg, som också går in i debatten om fyrkantsevangelikalerna. Bengt skriver som vanligt kunnigt och balanserat, och lyfter fram det som vi kristna har gemensamt. Han räknar in även biskop Anders Arborelius bland dem Jonas Lundström kallar för fyrkantsevangelikaler. Ibland känner man sig ensam och utsatt när man ger sig in i debatten, Bengts analyser ger ett välkommet stöd, man står betydligt närmare aktivt troende katoliker än flummigt frikyrkofolk i vissa lägen.