Det har varit en till intensiv dag om pastor Jean. För min del har jag under dagen blivit intervjuad av Sveriges Television, ETC och Expressen. I detta mediedrev som vi flyktingaktivister har aktivt försökt skapa, är det viktigt att vara sansad och hålla huvudet kallt. Jag vill kortfattat kommentera situationen.

1. Media är misstänksamma mot berättelser om flyktingars utsatthet. Det behövs mer än den enskilde flyktingens egen berättelse för att övertyga om trovärdigheten. Dessa frågor har dykt upp även i detta fall. När det gäller pastorns berättelse tidigare, om faran av att utvisas till Kongo, anser jag att den är mycket trovärdig. Vi har gjort en egen utredning i Elimkyrkan, och jag menar att det inte ens finns några överdrifter i hans berättelse. Att berättelserna från Kongo nu skulle vara fejkade tycker jag är helt osannolikt. Nu har utvisningen redan skett så den berörda pastorn har inget att vinna på att gå ut med detta budskap om tillfångatagande och misshandel om det inte vore sant. Han har efter utvisningen möjligheten att söka jobb i Stockholm eftersom vi har skapat en pastorstjänst åt honom i Elimkyrkan, så hade han varit en fri man i Kongo hade det räckt med att promenera till svenska ambassaden i Kinshasa och lämna in en ansökan om att arbeta i Sverige. Det skulle bara försvåra hans situation att gå ut med en fejkad berättelse om misshandel och gripande. Jean Kabuidibuidi har tidigare varit trovärdig i det han har berättat så jag har ingen anledning att tro att det skulle finnas överdrifter eller osanning i detta fall.

2. Bra inslag i TV4 och stort tack till Christian Wigardt som konsekvent följt denna fråga under en längre period. Två Elimmedlemmar intervjuades förutom pastor Jean, riksdagsledamoten Emma Henriksson och en av våra pastorer, Maria Furusand. Bra insatser. Det är roligt att både SVT och Expressen har börjat följa frågan.

3. Det har skapats ett väldigt spännande nätverk kring denna fråga och sociala medier visar en väldig slagkraft i att skapa engagemang och sprida snabb information. Är djupt imponerad över insatserna från många flyktingaktivister. Ska vi kunna driva de flyktingpolitiska frågorna är det nödvändigt att ta upp enskilda exempel. Och jag är djupt imponerad över det omfattande engagemang många människor visar. Den här typen av informella nätverk som skapas kring medmänsklighet och att man bryr sig om sin nästa, är starka sociala krafter. Här kan människor med olika utgångspunkter mötas kring en gemensam nämnare. Det skapar en social sprängkraft.

4. Efter att ha följt fallet pastor Jean är jag djupt skeptisk till svensk flyktingpolitik. Jag presenterade för Migrationsverket och Migrationsdomstolen en hållbar lösning på denna fråga – arbete istället för utvisning, men det avvisades på grund av den strikta och icke flexibla lagstiftningen. Att hålla pastorn inlåst i fem månader tycker jag har varit horribelt. Vid ett tillfälle har jag använt ordet Guantanomo för att beskriva det – jag vet att det är tillspetsat men jag menar nog att det ligger något i det. Och i detta fall handlar det om att hålla någon inlåst utan några misstankar om brott, i Guantanamo har man i varje fall hållit folk inlåsta som har varit misstänkta för svåra brott. Jag kan förstå att man förvarar flyktingar enstaka dagar eller veckor inför en utvisning, men fem månader är uttryck för en kapsejsad flyktingpolitik.

5. En stor svaghet i svensk flyktingpolitik är att olika samhällsorgan skyller på varandra, och den berörda flyktingen hamnar i kläm. Politikerna har distanserat sig från flyktingpolitiken genom att bara stifta lagar, det är Migrationsverket och migrationsdomstolarna som ska sköta tillämpningen. Men i detta fall angående pastor Jean blev det ingen aktör som tog ett verkligt ansvar för situationen. Politikerna skyllde på att de inte fick göra något, Migrationsverket skyllde på lagstiftningens begränsningar vilket även migrationsdomstolarna gjorde. Det verkar som att vi har skapat ett system som gör det så svårt som möjligt att ta emot flyktingar. Jag är imponerad över vänsterpartiets flyktingpolitiska talesperson som bryter mönstret och nu riktat en interpellation till Tobias Billström i denna fråga.

6. Jag har varit djupt personligt engagerad i denna process. Som kristen känner jag en djup smärta och vill visa medmänsklighet och barmhärtighet mot människor som upplever utsatthet och betryck. Tyvärr är man så begränsad och klarar så begränsade enagemang. Att man är starkt känslomässigt engagerad leder också till att man uttrycker sig känslomässigt och engagerat. Mitt ordval i SVT idag om att tala om Hitlerjugend och jämföra med att utvisa kvinnor till Kongo var ytterst tillspetsat. Jag beklagar om ordval har stört någon. Men faktum är att den värsta hanteringen mot kvinnor, kanske i mänsklighetens historia, har varit just i Kongo under de senaste 20 åren. Miljoner kvinnor har blivit våldtagna i Kongo. Jag tänker då på nazismens brott, vissa händelser i Afrikanska stater ligger nästan i samma division. Det går över min fattningsförmåga hur det kan uppfattas humant och rimligt att utvisa en kvinna till Kongo, det gäller ju även en familj i detta fall. Men det är mycket jag inte begriper.

7. Tyvärr är detta bara ett fall, det finns många människor i utsatta situationer som hotas av utvisning. Jag har förståelse för att Migrationsverket har svårt att göra bedömningar. I synnerhet när det är svårt att fastställa identitet, ursprung, och vilken form av hotbild en person är utsatt för. men i fallet Jean Kabuidibuidi tycker jag att det finns så mycket material från människorättsorganisationer, internationella rapporter m.m. så det var inte särskilt svårt att visa att pastorn var trovärdig när han menade att det var riskabelt att utvisa honom till Kongo.

8. Jag ber till Gud och hoppas att hela denna situation ska lösa sig. Jag ser fram emot att få höra honom predika i Elimkyrkans predikstol i Stockholm.

9. Jag hoppas på en lösning i detta fall, men sen kommer kampen att gå vidare. Den utsatta enskilda människan behöver stöd från människor som drivs av medmänsklighet och barmhärtighet.

 

 

Har under eftermiddagen besökt Sveriges Television och Aktuellt/Rapport-redaktionen. Blev intervjuad av Filip Struwe under cirka 7 minuter där jag fick berätta om vårt arbete för pastor Jean. Här är länken till intervjun.

Det kommer också upp frågan på twitter om vi vet om detta är sant. Om pastor Jean var en fri man efter utvisningen till Kongo, hade han bara kunna skaffa sig ett pass utan problem och sedan gå till svenska ambassaden i Kinshasa och söka ett jobb i Sverige. Och i bästa fall inom någon vecka vara tillbaka till Sverige. Varför skulle vi och den berörda pastorn hålla på och ljuga om sjukvård, övergrepp, tortyr m.m? Den berörda pastorn utsätter sig bara för risker genom dessa bilder. Vi hade alla varit glada om han bara hade blivit frisläppt i Kongo efter utvisningen, och utan trakasserier gått vidare med att söka arbete i Sverige.

 

Att vara agitator mot svenska flyktingpolitiken har helt plötsligt blivit en av mina huvudsysslor. Jag är ju ordförande i en kristen tankesmedja som heter Claphaminstitutet som ständigt producerar olika artiklar i aktuella samhällsfrågor i ett kristet perspektiv. Tillsammans med tre andre medfellows i institutet, gymnasieläraren Alma-Lena Andersson, matematikern Ivar Gustafsson och syrianske-ortodoxe biskopen Suleyman Wannes har vi skrivit en artikel i kristna tidningen Dagen med kraftfull agitation mot svenska flyktingpolitiken och dess utformning under den moderatledda regeringen där Tobias Billström ansvarar för denna typ av frågor. Här är artikeln. I eftermiddag har jag blivit inkallad till TV-huset för en debatt med en företrädare för Migrationsverket. TV4 jobbar också med ett reportage om pastor Jean, utvisningen och försöker få fram material om hans situation i Kongo. Jag trodde det skulle komma med redan i går kväll men det dröjer tydligen någon dag. Jag tror att de vill få fram lite mer material. Min kollega i Elim Maria Furusand har bl.a. intervjuats av TV4.

Här är en länk till min ledare i Världen Idag, idag. Tycker att det är viktigt att även vi pastorer berör globala överlevnadsfrågor. Även frågor där det inte går att koppla ämnet direkt till bibelord, utan där man måste resonera utifrån mer övergripande principer. Ledaren handlar om den globala energiförsörjningen och dess utmaningar, både ur miljösynpunkt, ekonomisk synvinkel och politisk.

Vi vet att pastor Jean lever i Kongo, en av Elimkyrkans kongolesiska ledare har pratat med honom på telefon idag på morgonen. Av säkerhetsskäl vill vi inte gå ut med för detaljerad information, men han är just nu under hyfsat trygga omständigheter. Dock inte i någon säkerhet att tala om, men han vistas inte längre under fängelseliknande förhållanden.

Vår plan är nu att se till att pastorn får ett kongolesiskt pass, vilket inte är lätt, och att sedan få honom till Sveriges ambassad så att han därifrån kan söka jobb i Sverige, vilket vi kan erbjuda honom omedelbart. Men det är stora risker i varje moment, och vad vi förstår har han utsatts för misshandel och har det mycket svårt, och det är inte lätt att ta sig till ett kongolesiskt sjukhus heller.

Vi hade en härlig gudstjänst i Elimkyrkan idag med överfylld kyrka, och där vi tillsammans med kongolesiska församlingen bad för pastorn. Mitt budskap igen var att Gud vill att Elimkyrkan ska vara en andefylld socialt engagerad kyrka som både hjälper de mest utsatta och tror på Guds övernaturliga ingripande.

Enligt alla uppgifter vi fick igår satt alltså pastorn fängslad under livsfarliga förhållanden. Via kongolesen Junior som har direktkontakten med Kongo fick vi veta i går kväll att det skulle göras ett fritagningsförsök av pastorn under natten, vi valde dock att hålla tyst om detta, eftersom vi inte vet om Kongos ambassad läser denna blogg. Enligt uppgifter på morgonen har fritagningen genomförts och lyckats. Maria Furusand har haft SMS-kontakt med Jean nu på morgonen.

Skrev på twitter i går kväll Elimkyrkan kanske har kontakt med James Bond. Jag menade faktiskt allvar.

Vi samlas nu för gudstjänst i Elim 11.00 och alla kongoleserna kommer dit, jag kommer strax att träffa Junior och vi får den senaste rapporten.

Värre dramatik än det här har jag aldrig varit med om.

Vi har fått veta lite mer. Jean Kabuidibuidi har varit frihetsberövad sedan han kom till Kongo. Det är fragmentariska bilder vi får via telefonsamtal, men en person som har träffat honom idag intygar att han sitter i någon form av fängelse, och har blivit misshandlad. Men det finns personer som har kontakt med honom och försöker hjälpa honom. Där han sitter kan man tydligen överleva bara få dagar om man får sitta kvar där. Ungefär så är den information jag har fått.

Allt tyder på att den risk- och hotbild vi har försökt bombardera (genom brev, telefonsamtal, namninsamlingar, tidningsartiklar) svenska politiker och myndigheter om – stämmer. Och ingen har brytt sig. Vi ber till Gud och hoppas på att han på något sätt ska komma ifrån det fängelse där han sitter just nu.

Vi har dock lite koll, genom att vi har kontakt med personer i Kongo som vet var pastorn finns och har kontakt med honom.

Vi har fått kontakt med en person som träffat Jean Kabuidibuidi idag. Han finns i Kinshasa, men enligt våra uppgifter sitter han anhållen hos polisen. Det görs dock ansträngningar just nu att få ut honom därifrån.

Har nu varit i direktsändning i Sveriges radios ”alltid nyheter”.

Nu laddar jag för gudstjänst i morgon i Elimkyrkan klockan 11.00. Jag räknar med att det är med många kongoleser på gudstjänsten. Vi kommer att få den senaste rapporten från Kongo och ha en särskild förbön för pastor Jean. Och ta del i kongolesisk lovsång. Jag kommer att hålla en predikan. Jag garanterar att det kommer att bli fullsatt, kom i god tid.

Senaste nytt från Kongo är att pastor Jean inte är kvar vid kongolesiska Migrationsverket. Vi har haft kontakt med personal där på morgonen. Vi bedriver nu spaning för att få veta vart han har förts. Vi är oroliga. Hade han varit i frihet hade han hört av sig till Sverige.

 

Vi har nu fått uppgifter om var pastor Jean befinner sig. Motsvarande kongolesiska Migrationsverket tog honom i förvar direkt när han lämnade flygplatsen. Enligt kongoleserna är det dock inget trevligt ställe, direkt underställt regeringen, och våld och tortyr kan förekomma där. Vi har direktkontakt med folk som jobbar där så vi har möjlighet att få fram information om vad som händer närmaste dygnet.

Vi är glada att pastorn lever, men han är inte alls i något tryggt förvar. Vi fortsätter och ber till Gud. Kampen går vidare.