Malmölektorn Martin Kroon har skrivit i Dagen och kritiserat vår artikel, undertecknad av 380 pastorer. Kroon håller delvis med oss men menar ändå att uppropet till stor del är missriktat. Han menar att man inte kan förneka att många människor är uppriktigt bekymrade över ökade invandringen. Arbetslösheten är högre bland invandrare, de är överrepresenterade i brottsstatistiken, invandringen bidrar till en ghettoisering. Problemet är inte Sverigedemokraterna utan problemet är att övriga partier inte tar folklig oro på allvar. Det finns ett demokratiskt underskott i denna fråga. Kroon pekar sedan på flera problem i svensk migrationspolitik. En huvudregel att ge permanent uppehållstillstånd hellre än tillfälligt uppehållstillstånd, det leder till att många flyktingar söker sig till Sverige, vilket leder till överbelastning hos Migrationsverket. Det blir inte tillräckligt rättssäkra undersökningar. Policyn att pass inte är något avgörande skapar problem, många flyktingar uppmuntras att slänga pass och komma med uppdiktade historier. Kroon pekar också på fusk med ensamkommande flyktingbarn, ofta sägs att personer är under 18 som är över 18 år. Kroon pekar på att många kommuner går på knäna. Vi måste komma tillrätta med dessa problem när flyktingströmmen från Syren förväntas öka. Kroon sammanfattar: ”Jag vill föreslå för Stefan Swärd, Sven-Gunnar Hultman och övriga att de riktar sin frustration och energi åt annat håll. Rikta i stället frustrationen mot övriga partier, som inte har tagit det svenska folkets oro på allvar, och som konsekvent har vägrat att bidra till en öppen diskussion i flykting- och invandringsfrågan och de problem och utmaningar som faktiskt finns. Det utspel som Kristdemokraterna nyligen gjorde i migrations- och integrationsfrågan är ett sent men välkommet initiativ. Jag menar att vi ska stå upp för rätten till asyl för dem som verkligen behöver det.Men asylprocessen måste ske på ett rättssäkert och resurseffektivt sätt, och vi behöver hitta en flykting- och invandringspolitik som har en bredare folklig förankring än vad som i nuläget är fallet.”

Svar: Att den svenska migrationspolitiken behöver förbättras, där tror jag att vi är rörande överens med Martin Kroon om. Fokus i vår artikel är dock inte att svenska migrationspolitiken behöver förbättras. Utan fokus är på den kritik mot invandringen och alla dess problem som Sverigedemokraterna har lyft fram i svensk debatt, den ger en överdriven bild av problemen. Vi är kritiska mot tonläget i debatten, och vi är kritiska mot att många debattörer bara framställer invandring och invandrare som ett problem. Vi saknar moralisk patos i debatten. Människor flyr för sina liv från Syrien, då måste vi som kristna i första hand visa medkänsla, inte bara diskutera att det är dyrt för Sverige att ta emot flyktingar. Jag håller inte med om att övriga partierna inte har tagit tag i migrationsdebatten, alliansregeringen har ju ofta kritiserats för att ha drivit en för restriktiv invandringspolitik, jag hör ju till dem som fört fram den kritiken. Vår flykting- och invandringspolitik har hittills haft en bred folklig förankring, den största flyktinginvandringen hade vi under första halvan av nittiotalet, och då var inte debatten så intensiv. Det är uppenbart att Sverigedemokraterna har lyckats påverka debatten och agendan. Det är uttryck för att det klimat och debatt som finns i många andra europeiska länder har kommit till Sverige. Det har medfört att hela Europa idag är en sluten fästning för människor som flyr för sina liv. Det är tragiskt.

Thomas Forslin, ledare för Nätverket för Klassisk Baptism, har också skrivit i Dagen och kritiserat vår artikel. Han håller med om den allmänna inriktningen men menar att den underliggande argumentationen är inte hållbar. ”Pastorerna bekymrar sig över att fler kristna ser invandringen som viktig orsak till ökad arbetslöshet, kriminalitet, islamisering, ghettoisering med mera. Man kan därför fråga sig om det från och med nu skall klistras diverse bruna etiketter på de frikyrkomedlemmar som vågar använda samhällets statistik och fakta.För både kriminalitet och utsatthet för kriminalitet (detta bekräftas bland annat av Brottförebyggande rådet), arbetslöshet och sociala kostnader är högre bland utrikesfödda än bland svenskar och relaterar därför till invandring. Ökad islamisering drivs inte otippat av en ökad mängd muslimer. Peka själv ut de områden som skulle kunna kallas ghettoiserade i större städer, vilka bor där? Svaren är närmast självklara och visar att de många pastorerna försöker smita från att invandring självklart har en kostnad. Orsakerna till sambanden ovan varierar och är såväl kulturella, ekonomiska, sociologiska som religiösa.” Forslin menar att mångkultur ofta bidrar till spänningar och konflikter i samhället. Sverige är idag sämre rustat att ta emot invandrare än tidigare. Men Forslin säger också att ”Men, vi står upp för en generös invandring för att vår mästare Jesus kallar oss till det! Han gav själv upp sitt liv för människorna och mängder av efterföljare har också fått göra det. Vi är helt enkelt kallade att vara generösa, oavsett om vi är rika eller fattiga, oavsett om vi får det svårare. Att det kostar är helt i evangeliets tradition.” Här verkar ju Forslin helt hålla med oss. Forslin kritiserar oss för våra formuleringar i artikeln om Islam, om islams sanna natur. Finns inte våld och krigföring som en del av islams tradition. Det krävs också en tydlig förkunnelse av kristna evangeliet för att hantera dessa moderna samhällsproblem.

Svar: Att det behövs en tydlig förkunnelse av kristna evangeliet håller jag helt med om. Vår artikel handlade ju inte om islam, det fanns bara berört i 1-2 meningar, utan att på något sätt utveckla ett resonemang i frågan. SD vill dock använda islamkritik och rädslan för islam för att stoppa all invandring, det är detta som vi vänder oss emot. Visst finns det problem med invandrartäta områden som Forslin pekar på, vi menar dock att problemen överdrivs för att man vill motverka invandring. Gettoisering beror på perspektiv, många människor som bor i sådana bostadsområden upplever det inte som ett ghetto. Känner ett antal Rinkebybor och ingen av dem upplever det som ghetto. När det gäller våld och krigföring, och brist på demokrati, där är det allmänt bekant att detta präglar många islamistiska grupper och muslimska länder. Vi kristna bör dock ha en viss ödmjukhet när vi kritiserar detta, läser man europeisk 1500- och 1600-talshistoria så läser man om ett antal krig mellan katoliker och protestanter, vi kristna idag tycker inte att detta är uttryck för kristendomens sanna natur. De flesta muslimer vill leva lugna och fredliga liv och tar avstånd från våld i islams namn. Det är viktigt att här inte generalisera för mycket.

Notera att dessa kommentarer är mina personliga kommentarer, det finns inte någon förankring hos övriga 380 artikelförfattare.

 

 

Jag ska nu försöka gå igenom ytterligare kritik mot vårt upprop, både blogginlägg och artiklar. Återkommer närmaste dagarna med flera blogginlägg.

Vill också fästa er uppmärksamhet vad Bengt Sjöberg skrivit på facebook senaste veckan. Bengt är ju en yngre bror till Kjell och Stanley Sjöberg, och har i många år varit verksam i Filipstad som pastor. Han har varit en av spjutspetsarna bland frikyrkopastorer när det gäller engagemang för flyktingar.

Jag har fått Bengts tillåtelse att lägga ut hans kommentar med anledning av debatten efter 380-uppropet. Så här skriver Bengt Sjöberg: ”Det var angeläget för mig att skriva på uppropet. Som boende i Värmland, ett av främlingsfientlighetens starkaste fästen, med rasistiska anor från 30-talets rasbiologiska centrum, har jag sett hur både Nationaldemokrater/Svenskarnas parti och Sverigedemokrater agerat och agerar. Här lever vi med rasistiskt ”vi och dom-tänkande”, hatbrott, fönsterkross på flyktingförläggningar, stenkastning mot invandrarflickor och sabotage mot kristna som engagerar sig för flyktingar. Under jul och nyårshelgen har jag på olika sätt försökt ta debatten. Jag är förskräckt över att ta del av fler och fler kristnas hat mot muslimer och flyktingar. Tror det kristna budskapet måste få konsekvenser för hur vi ska leva i samhället. Jag m.fl skrev på helt frivilligt. Ingen påverkan. Ingen påtryckning. När Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige (där jag sitter med) lägger motioner om att repatriera 90% av våra nyanlända måste man reagera. Sd vill repatriera/skicka iväg/deportera 50% av vår församlings medlemmar. Tror inte ni som hackar på oss riktigt förstår den verklighet många av oss lever i.”

Jag har ju varit i Bergen Norge en vecka och ägnat mig bland annat åt mitt lilla barnbarn, och dessutom har jag haft ett fel på min dator, som är provisoriskt åtgärdat. Har inte hunnit debattera  något senaste veckan. Men ambitionen är att fortsätta kommentera kritik mot vårt upprop mot främlingsfientlighet och restriktiv flyktingpolitik.

Nästa vecka reser jag till Sunne i Värmland för att medverka på Equmeniakyrkans medarbetardagar och tala om hur vi som församlingar på ett mer praktiskt plan kan arbeta med att stödja flyktingar och verka för integration i våra församlingar.

Onsdag kväll nästa vecka reser jag till Oslo för en inspelning för Kanal 10, där Tommy Dahlman och jag ska diskutera en kristen hållning till SD och invandring, under ledning av Ruben Agnarsson.

Jag och fru Swærd reser hem från Norge ikvæll. Tyværr ær min dator trasig så jag skriver från en lånad norsk dator. æ och ø ær ju annorlunda i norskan æn i svenskan. Hoppas få igång min dator igjen inom 1-2 dagar. I dag publicerar jag en ny ledare i Værlden I dag. Skriver om kraften i evangeliet, om synden, lagen, nåden och frælsningen. Och att det bara finns frælsning hos Jesus, som ær Guds ræddningsplan før værlden.

Jag och fru Swærd ær i Bergen Norge just nu, och ær framførallt barnvakter åt vårt lilla barnbarn. Så jag pausar några dagar i alla debatter. Min dator krånglar dessutom så jag måste skriva från en norsk dator, vilket leder till norska bokstæver. Gott nytt år i efterskott alla blogglæsare.

En annan kritiker av artikeln mot främlingsfientlighet och SD-inflytande är kristna rocklegenden Ulf Christiansson som skrivit på Aletheia. Hans text har delats över 500 gånger, så den har uppenbarligen fått en hel del spridning. Återigen – vi 380 har inte möjlighet att gå in i gemensamma genmälen, det är en praktisk omöjlighet. Detta är enbart mina personliga reflektioner över Christianssons text. Jag försöker här att bena ut på vilka punkter han kritiserar vår text, och sedan kommentera kritiken.

En inledande reflektion är att det är inte helt enkelt att vara kristen ledare i Sverige. Väldigt ofta blir vi kritiserade för att vi är för lågmälda, vi säger inget. Vi är för tysta. Nu när vi säger något, då får vi kritik för att vi säger något. Inte helt enkelt att hantera.

Det finns en sak i Christianssons text jag håller helt med om och det är sista meningen: ”Tro mig när jag säger att Guds rike kommer med storm. EN MÄKTIG VÅG, EN MÄKTIG VIND, kommer ifrån himlen och reser upp vårt land igen!” Där är jag med på noterna.

Vid en noga läsning av texten hittar jag 10 kritiska invändningar från Uffe C. Spaltar upp de tio punkterna, och skriver min kommentar i rött bredvid.

1. Ulfs första punkt handlar om den långsiktiga avkristningen av Sverige, de etablerade politiska partierna har varit de krafter som systematiskt avkristnat Sverige. De behöver förlora när vi har val för Sveriges regering. Kristdemokraterna har svikit i abortpolitiken. SD har inte svikit angående samvetsfriheten. Han nämner också att kristen närvaro på skolor är mycket svårare idag än på sjuttiototalet. Svar: Det är ju ett faktum att Sverige långsamt har avkristnats. Däremot tror jag att avkristningen och kristna kyrkans tillbakagång beror på många faktorer, och vi kan inte bara lasta de politiska partierna för detta. Vi måste nog själva som Kristi kropp ta ansvar för den uppkomna situationen. Att KD svikit i abortpolitiken håller jag med om, men detta är ju regerandets dilemma. Det är enkelt att vara oppositionsparti och stå för radikala ståndpunkter men när man regerar måste man kompromissa. Det är enklare att vara i opposition men man har ju som parti noll inflytande.

2. Uffe C frågar om motivet till namninsamlingen. Han verkar tycka att det handlar om kontroll och maktfullkomlighet. Om undertryckande av vad folk får tänka och tycka. Om total avsaknad av förståelse för att människor är oroliga och har tankar de inte blir av med när det gäller invandring, islam, integration etc. Att inte få bli hörd. Att de inte nödvändigtvis är ”hatare och fobiska” bara för det. Att man inte är emot att hjälpa nödställda människor bara för det. Majoriteten har inte alltid den allenast saligsägande sanningen. Om vi är många så har vi rätt? Är det verkligen nödvändigt att samla in namnunderskrifter för att få igenom sin vilja? Man kan ju inte annat än också tänka om motiven är helt rena i detta? Svar: Här begriper jag inte alls vad Ulf C menar. Denna namninsamling gjordes mycket snabbt och spontant inom loppet av tre dagar. Vi som skrev under hade behov av att uttrycka vår ståndpunkt. Vad har det med kontroll och maktfullkomlighet att göra? Vi hade inte en aning om när vi började samla in namnen att så många pastorer så snabbt och spontant skulle uttrycka gillande för denna text. Vi 380 pastorer har väl också all rätt i världen att uttrycka vår ståndpunkt, och detta är vår ståndpunkt. De som inte håller med oss har inte skrivit på detta. Ulf C tycks insinuera att vi egentligen inte tycker det vi säger, utan att det finns några andra dolda och kanske orena motiv som ligger bakom. Hur vet han det? Jag känner inte till något om detta eller hört talas om det.  Vi är inte någon majoritet, vi är 380 pastorer i svensk frikyrklighet som spontant uttryckt vår uppfattning. Det är säkert en hel del som inte håller med, och aktivt valt att inte skriva på. Vi får inte igenom någon vilja genom detta, det är riksdagen som fattar beslut om invandringspolitiken. Men vi har all vår rätt att göra vår röst hörd, bara för att vi är många pastorer som tycker och känner så här – måste ju detta inte innebära att vi med nödvändighet har fel för det.

3. Uffe C undrar också om det finns några politiska motiv bakom. Han undrar om det finns en del KD-politiker som skrivit under och är rädda för att KD ska hamna under fyraprocentsspärren. Eller skrev man under för att det är politiskt korrekt? Och vad gör de pastorer som har församlingsmedlemmar som röstat eller har sympatier för SD? Är de inte önskvärda längre, eller vad? Så blir det ju. Det blir ju väldigt svårt att förklara det för dem. Hur kommer det att bli för dessa att gå på gudstjänst nu efter det här? Svar: Det är pastorer som skrivit under, inte politiker. Jag känner inte till om vissa av undertecknarna har politiska uppdrag. Om så är fallet, är det nog mycket få, pastorer brukar ganska sällan ha politiska uppdrag. Att man skriver under för att det är politiskt korrekt – vad menas med detta? Är det för att man känner att en viss ståndpunkt är populär, man tycker egentligen inte så. Det är verkligen ett nedvärderande omdöme om undertecknarna, de har tydligen inte någon egen ståndpunkt, utan försöker bara vara trendiga. I stället för att spekulera i motiv som ligger bakom en underskrift, kan man inte bara tro på vad folk säger när de skriver eller skriver på en text? Vi är bekymrade över växande främlingsfientlighet, och kritik mot invandring och invandrare, och vi tycker att SD:s växande inflytande är uttryck för detta. Det är detta vi skriver, och detta menar vi. 

4. Han tar också upp samma tes som Karlendal att det var påtryckningar som låg bakom att pastorer skrev under.Jag hörde ifrån en trovärdig person att en pastor (som skrivit under) sagt att om han inte gjorde det så skulle han vara stekt inom sitt samfund. Vem kallar honom då? Då blir det ju en påtryckning att”OM jag INTE skriver under så är jag inte med i gänget liksom?”  Svar: Jag har inte hört talas om någon av de 380 som skrivit på på grund av påtryckningar, det är dessutom svårt att hinna göra påtryckningar när det gäller en namninsamling som pågår under tre dagar. Jag tror jag känner de 380 bättre än vad Uffe C gör, han verkar ju ha ganska grumliga idéer om våra uppfattningar, och varför vi skriver på. Om han kände oss skulle han knappast skriva så nedlåtande som han gör om våra motiv och varför vi gör saker.

5. En femte punkt i Christianssons utläggning handlar om attityder till Sverigedemokraterna och dess medlemmar. Om de nu är kristenhetens fiende borde vi kristna älska dem, detta verkar vara mer hat än kärlek enligt Uffe. Julia Kronlid undrar nu vilken församling hon kan vara med i. Det blir helt sjukt säger Christiansson. Han skulle aldrig kunna skriva under ett sådant upprop. Svar: Det är väl självklart att vi ska älska alla människor, men man måste väl få föra fram kritik mot idéer som förs fram. Ulf C har ju all rätt i världen att kritisera oss 380 undertecknare, jag går väl därför inte ut och tror att han hatar oss för det, eller inte älskar oss. Vår artikel var ju mycket kortfattad och det finns inte utrymme  att utveckla kritiken mot SD. Enligt min mening har partiet rötter i nazismen. Det går att ge åtskilliga exempel på att sådant tänkande finns kvar. Partiet står för ultranationalistiska värderingar. Läser man noga partiprogrammet så är en aktivt troende jude som talar bruten svenska inte en del av svenska nationen. Jag tycker detta är rasistiskt. Jag tycker att det finns skäl att problematisera att kristna engagerar sig i en sådan rörelse, de måste tåla viss kritisk granskning. Moderna församlingar jobbar i stor utsträckning med engagemang för flyktingar, i den gudstjänst jag predikar i, i morgon, i min egen församling, är förmodligen minst 50 procent födda utanför Europa. Hur tror Uffe C att alla kristna vi har i Sverige idag, som flytt hit, och är födda utanför Europa, känner inför retoriken att invandringen ska strypas, och att detta egentligen inte är deras land. Inser Uffe C att det i vissa extrema grupper i Sverige idag finns ett växande hat mot invandrare, visst ska vi kritisera detta. 

6. En sjätte punkt Christiansson tar upp var det avståndstagande från kristenheten som Jerusalem upplevde när man gick med i Livets ord på åttiotalet. När man startade bandet blev man också bojkottade av många kyrkor. Samma känsla infinner sig igen. Detta är fel skriver Uffe, det skapar mer klyftor och tyngder över människor. Svar: Avståndstagandet mot Jerusalem på grund av musikstil och sedan Livets ord- engagamang, är djupt beklagligt, men har inte med denna artikel att göra. De flesta pastorer som skrivit under är unga eller relativt unga, och var knappt födda när detta inträffade. Att koppla ihop detta med kritik mot Sverigedemokraterna, här hänger jag inte med i svängarna. Jag begriper inte sambandet. För Uffe C kan väl inte mena att det växande stödet för Sverigedemokraterna är någon sorts andlig rörelse?

7. Sedan lyfter Göran Hägglund på locket, när vi samlat ihop en massa underskrifter som går tvärs emot det han säger. Svar: Att Hägglund har lyft något lock, jag tycker inte det stämmer. Broder Christiansson känner väl till att invandringspolitik har diskuterats vid åtskilliga tillfällen och alliansregeringen har drivit en tydlig och medveten politik på området i samarbete med miljöpartiet, Hägglunds förslag är inte alls komplett. Något inslag i det tycker jag är bra, men jag håller inte med om hans motivering, att man lyssnat till människors oro. Det är bättre att lyssna på Syriens utsatta flyktingars oro, än lyssna på välbeställda svenskar vars viktigaste agenda är egna välfärden och att vi inte ska få hit för många invandrare. Vår artikel skrevs innan Hägglunds utspel, vi går inte emot det han säger, vi kände inte ens till det när vi skrev texten och skrev under artikeln.

8. Sedan säger Uffe C följande: ”Så jag säger till dig som just nu känner dig förvirrad och missmodig p.g.a. detta. Du KAN och du har ALL RÄTT i världen att rösta på vad och vem du vill. Du är INTE en sämre kristen om du skulle rösta på SD eller KD eller whatever. Du har rätt att tänka, tycka och ha en åsikt som till och med går emot etablissemanget. Det är helt ok. Rösta inte av tradition om den går emot din övertygelse. Du har din demokratiska och gudagivna rätt att rösta på vad du vill, gör det och sälj den inte!” Svar: Det är väl självklart att folk kan och får rösta på vad de vill. I kristna församlingar brukar man inte öppet prata om vad man röstar på, det brukar betraktas som en ganska konfidentiell fråga. Men som kristna ledare kan vi inte bara acceptera allting. Om man varit pastor i Tyskland 1932, skulle det vara okey att säga att det är helt okey att man som kristen röstar på nazisterna? Jag tycker inte det. Jag tycker att kristna ledare ska vara försiktiga med att lägga sig i partipolitik men ibland finns det skarpa lägen när vi har ett profetiskt uppdrag att göra det. När Stanley Sjöberg problematiserade och kritiserade extremvänstern i början av sjuttiotalet tycker jag att han gjorde helt rätt. När Ulf Ekman problematiserade socialdemokratiska hegemonin på åttiotalet, tycker jag det låg en hel del poänger i det han sade. Och den socialdemokratiska regeringshegemonin har ju upphört, och vi har fått mer av konkurrens om den politiska makten. Det är bra. Notera- detta är bara mina personliga reflektioner, det har inte med övriga 379 undertecknare att göra.

9. Christianssons avslutande reflektioner handlar om behovet av förändring i Sverige, och att hans församling i Göteborg ska ha 21 dagar av bön och fasta för Sverige i januari. Svar: Utmärkt, jag hoppas att alla församlingar ber och söker Gud inför året som kommer.

10. Sedan avslutar Uffe C med några rejäla rallarsvingar mot svenska kristenheten: ”Jag tror inte längre på det religiösa system vi nu har i Sverige. Det har blivit något annat än vad min bibel säger, i väldigt många stycken. Det går inte framåt! Det har bara gått bakåt och det har hållit på så i åratal. Däremot inte sagt att det inte finns många härliga troende människor i Sverige, men det är alltför många som inte mår bra i dessa system. Vi har bett här i Göteborg och sagt till ”Farao” att släppa vårt folk så att de kan fira gudstjänst i FRIHET! Vi har makt i våra böner när vi ber, absolut! Dessutom HÖR Gud när vi ber och svarar på våra böner! Idag är det nog nödvändigare än nånsin att lyssna på vad HAN säger och inte på människor först och främst. Sedan skriver han: ”Hur kan kristna människor tänka och tycka så olika? Man har ju ändå samma Gud! Mitt svar på det står i Bibeln – det själiska kontra det andliga!”  Han skriver vidare att: ”Våra ledare idag har mer eller mindre förlorat förmågan att se, se framåt. Det gäller både i den religiösa världen som i den politiska. En sovande, apatisk och rädd kristenhet är betydligt farligare än vad SD, KD, F!, MP eller nåt annat parti någonsin skulle kunna bli. Ser vi verkligen klart? En kyrka som blivit ”lullad” in i apati och brist på passion för Jesus. Där är det verkliga problemet och det har varit så länge nu! Vi hade aldrig varit i den här sitsen vi nu är i om det inte varit för det. Landets sköldar ligger nere, vem vill ta upp de igen?” Svar: Det är ju bra att kritiskt granska den kristenhet vi har, det har jag själv gjort många gånger. Men att generellt dra alla kristna över en kam, och kritisera religiösa system. Det blir för svepande. Det är väl självklart för kristna ledare att eftersträva att lyssna på vad Gud säger. Menar Uffe C att vi inte gör det? Hur vet han det, han verkar ju inte känna oss särskilt väl? Att vi tycker olika – beror på det själsliga kontra det andliga. Visst finns det själsligt och visst finns det andligt. Men man bör vara lite försiktig med att hävda att det jag står för är det andliga, och alla de andra som inte ser det som jag gör, de är de själsliga. Ulf C säger det inte rent ut, men det blir en rimlig tolkning av vad han säger. Och tycker man att man själv har rätt, och är den andliga, de andra har fel, och är själsliga, då är man inte profet, då är man sektledare. Man bör här vara lite försiktig med svepande kritik mot kristna ledare i allmänhet och alla kristna som runt om i hela Sverige troget tjänar Kristus och bygger lokala församlingar. Man bör också komma ihåg att det händer mycket positivt i Sverige. En av undertecknarna är pastor för världens största afganska församling, och den finns i Sverige. Och det är möjligt på grund av Sveriges generösa invandringspolitik. Afghanerna kan få höra evangeliet när de kommer till Sverige, det är inte möjligt i hemlandet. Detta glömmer kristna Sverigedemokraterna. En annan av undertecknarna samlar en församling som samlar flera tusen, framförallt unga människor, varje söndag. Och som uppmärksammades för en vecka sedan med ett positivt fyra sidors reportage i Dagens Industris näringslivsbilaga.

Gnäll bara inte, se att det faktiskt händer positiva saker i Sverige. Och uttryck uppskattning och be för alla kämpande pastorer runt om i hela Sverige. Att bara kritisera oss för att vi hör till religiösa system och inte lyssnar på Gud, det sprider bara missmod och fördömelse. Uppmuntra och be istället. Vi har gemensamma utmaningar som kristenhet för vårt land.

 

 

 

Ett kritiskt inlägg mot artikeln undertecknad av de 380 pastorerna är Mikael Karlendals blogginlägg, som har citerats och länkats till ett antal gånger av dem som är kritiska till vår artikel.

Karlendals kritik är följande (jag skriver mina kommentarer i rött vid varje punkt):

1. Det är ett vänstermanifest genom andan i artikeln. Artikelförfattarna sitter i de rödgrönas knä. (Svar: Migrationspolitiken i Sverige kännetecknas av att det inte är en höger-vänsterfråga. Alliansregeringen gjorde upp med miljöpartiet om migrationspolitiken. Både Anders Borg och Fredrik Reinfeldt har uttryckt sig mycket positivt om att Sverige ska ta emot flyktingar, de är inte vänsterpolitiker. Den mest extrema av nuvarande partiledare är Annie Lööf som tidigare före hon blev partiledare förordade fri invandring, det har inte vänsterpartiet eller miljöpartiet ställt sig bakom en sådan tanke)

2. Uppropet är redan överspelat genom Kristdemokraternas utspel. KD är mer konstruktiva, ingenting ska förändras eller diskuteras enligt vår artikel. Vi har sagt nej till konstruktiva samtal om hur invandringspolitiken ska reformeras. (Svar: Vår artikel var färdigskriven lördag 13 dec och beslutet om publicering fredag den 19 dec togs redan söndag 14 dec. När Hägglund gjorde sitt utspel  torsdag 18 dec. var vår artikel redan på väg mot tryckpressarna, vi hade av förklarliga skäl inte en aning om detta, vi gör inte någon bedömning om Hägglunds utspel eftersom vi inte kände till det, om vårt utspel har använts mot Hägglunds utspel – det är tyvärr helt utanför vår kontroll)

3. Inlägget är uttryck för kollektiv hysteri. Jag är så rädd för Sverigedemokraternas så att mitt omdöme har fördunklats. (Svar: Det är ganska sansade personer som skrivit under, det är svårt att bli både pastor och samfundsledare om man har lätt att gripas av kollektiv hysteri. Däremot känner vi en nöd och oro för situationen.)

4. Sedan för han fram kritik mot mig personligen genom att citera ett blogginlägg där jag skrivit att ”Hitler egentligen inte hade något emot judar. Han ville inte ha dem i Tyskland”. Detta är ett extremt uttalande menar Karlendal. Historierevisionism av värsta sorten. Jag vill tydligen bagatellisera det nazisterna gjorde. Karlendal pekar på att Hitler avskydde judarna av rasmässiga skäl. Hitler skulle ha problem med Israel menar Karlendal. (Svar: Denna kritik gäller inte artikeln utan mig personligen. Min poäng var att Sverigedemokraterna uppfattas som Israelvänliga. Mitt argument är att det beror på att judarna är så långt borta när de bor i Israel. Skulle vi får en större judisk invandring till Sverige skulle nog trettiotalsretorik komma fram igen. Detta är vad jag tror, men jag kan naturligtvis inte bevisa tesen därför att den bygger på en hypotetisk analys. Mitt uttalande om Hitler och judar var slarvigt formulerat men av sammanhanget framgår tydligt vad jag menar. Nazisterna hade inte gjort klart på trettiotalet att man ville döda alla judar, huvudspåret då var att få bort dem från Tyskland. Hitlers huvudproblem var då att judarna var i Tyskland, inte att de existerade. Besluten om utrotning och koncentrationslägren kom betydligt senare, i början av fyrtiotalet. Jag har svårt att begripa att det är historierevisionism, får man gärna citera historiska analyser som visar att Hitler redan 1930-36 hade beslutat att utrota judarna, jag känner i varje fall inte till detta, men det är möjligt att det finns fakta här som jag inte känner till. Men jag vill då gärna ha en referens till en professionell historiker som ger belägg för påståendet. Att inte fler judar lyckades fly från Tyskland förrän koncentrationslägren satte igång, berodde ju på att alla länder stängde sina gränser för flyende judar, bland annat Sverige)

5. Karlendal kritiserar sedan artikeln för påståendet att det är myter med”ökad kriminalitet, ökad islamisering och ökad gettoisering av vissa områden i våra större städer” är myter? (Svar: vi skriver myter och förenklingar, och sedan kallar vi tesen om ökad massinvandring som myt. Det vi åsyftar är att det sprids mycket vinklad information via högerextrema hemsidor, och via Sverigedemokraterna, som har ett enda syfte, att visa alla problem vi har i Sverige på grund av alla våra invandrare och invandring. Vi menar att detta är en vinklad information, bilden behöver nyanseras. Vi har aldrig påstått att det inte finns några problem eller att något inte behöver förbättras.)

6. Vidare undrar Karlendal om våra sifferuppgifter är korrekta. Eller är urvalet vinklat för att invagga läsarna i föreställningen om att invandringen är minimal och obetydlig. (Svar: i en kortfattad debattartikel kan man inte ägna sig åt utvecklad sifferexercis. Vi valde statistiken för 2013 för våra siffror, därför att det är senaste året vi har fullständig statistik för, det var dessutom ett år med mycket hög invandring. Vår enda poäng är att bara en begränsad del, en dryg tredjedel av invandringen, handlar om flyktinginvandring. Att folk flyttar till Sverige av andra skäl är inte alls så kontroversiellt, det är bara högerextrema grupper och Sverigedemokraterna som även vill begränsa t.ex. arbetskraftsinvandringen).

Det är sällan jag upplevt så mycket av enighet som i pastorsuppropet mot främlingsfientlighet och SD-inflytande i kristenheten. Samtidigt är det sällsynt att man upplevt så mycket av kritik mot något man skrivit.

På samma gång.

När man tittar på hur många som tryckt på ”Like” på Tommy Dahlmans blogginlägg på Världen Idag, alla delningar som varit av Christianssons blogginlägg m.m. så inser man att kritikerna av vår artikel har ett brett genomslag bland kristna i Sverige.

Min ambition på denna blogg är att försöka kommentera och besvara kritiken. Därför tittar jag just nu på Mikael Karlendals blogginlägg, Ulf Christianssons kritik mot uppropet som publicerats på Aletheia och kritiken som publicerats på Dagens debattsida av lektorn från Malmö, Kroon.

En del tycker att man inte ska bry sig om kritik. Jag tycker att det är respektfullt mot kritikerna att försöka kommentera och bemöta det de säger, att inte bry sig om kritik kan uppfattas som arrogant nonchalans.

Att bemöta kritik är också uttryck för att försöka utveckla debatten och vässa argumenten, att uttrycka ståndpunkterna ännu tydligare och reda ut missförstånd.

Däremot ligger det i sakens natur att vi 380 inte gemensamt kan kommentera kritiken, det blir en för stor apparat att förhandla texter och kommunicera mellan så stort antal människor.

På söndag håller jag årets sista predikan i Folkungakyrkan, klockan 11.00. Folkungagatan 90 i Stockholm.

Vi tror att det ska vara en profetisk gudstjänst, och att Gud ska förmedla visioner och profetiska tilltal för året som kommer. Jag kommer att ägna delar av julhelgen för bön och förberedelse inför detta. På julafton har vi två av våra barn hemma, min svärmor och svåger kommer, och min gamla mor som nu är 90. Mest familjeliv för mig under julhelgen men också bön och förberedelser inför söndagens predikan. Välkommen dit om du finns i Stockholmsregionen.

Vill också starkt uppmuntra alla bloggläsare att köpa och läsa boken ”Bibeln – myt eller sanning?”. Den har nyligen kommit ut.

Den är skriven av en grupp likasinnade kring Bibelsyn och Bibelns trovärdighet och auktoritet.

Jag har skrivit slutkapitlet i boken om Bibeltro och församlingsliv. Det är XP media som gett ut den.

har ännu inte hunnit läsa hela boken men Bruno Frandells genomgång av bibelsynsdebatten under 1900-talet är mycket lärorik.

Seth Erlandsssons text är briljant. Hans kritik av bibelkritikens idé att hävda att Danielsbokens skrevs på 160-talet är lysande. Enligt min mening kan man ju inte kalla sig evangelikal kristen och här ställa sig på bibelkritikens sida, för då tror man ju inte alls på vad Bibeln påstår och att den är sann i det den påstår. Läs, lär och ta till dig.

Andra skribenter i boken är bl.a. Anders Gerdmar och Olof Edsinger.

För övrigt, ha en välsignad jul.

Och ett tillägg till detta, en stor del av dem som är med på gudstjänsten är människor som faktiskt har flytt till Sverige och som nu lever i en kristen gemenskap av alla folk och stammar, där är vi inte jude eller grek, svensk eller invandrare, vi är alla ett i Kristus. Detta är kristna församlingens profetiska uppdrag, att uttrycka och gestalta detta.

Så uppfriskande att läsa förre finansministern Anders Borgs kommentar om flyktingpolitiken i Expressen idag, helt i linje med oss 380 frikyrkopastorer.

En del av våra kritiker som tycker att det är knäppt det vi 380 säger, kanske kan lyssna på vad Anders Borg säger, vad tycker Dahlman?

Uppfriskande är också intervjun igår med Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson i DN igår. Mycket vitalt och uppfriskande. Ligger också helt i linje med de 380 frikyrkopastorerna i tänket.

Friska fläktar i jämförelse med dessa reaktionära och egoistiska brunhögerkommentarer.