En annan kritiker av artikeln mot främlingsfientlighet och SD-inflytande är kristna rocklegenden Ulf Christiansson som skrivit på Aletheia. Hans text har delats över 500 gånger, så den har uppenbarligen fått en hel del spridning. Återigen – vi 380 har inte möjlighet att gå in i gemensamma genmälen, det är en praktisk omöjlighet. Detta är enbart mina personliga reflektioner över Christianssons text. Jag försöker här att bena ut på vilka punkter han kritiserar vår text, och sedan kommentera kritiken.

En inledande reflektion är att det är inte helt enkelt att vara kristen ledare i Sverige. Väldigt ofta blir vi kritiserade för att vi är för lågmälda, vi säger inget. Vi är för tysta. Nu när vi säger något, då får vi kritik för att vi säger något. Inte helt enkelt att hantera.

Det finns en sak i Christianssons text jag håller helt med om och det är sista meningen: ”Tro mig när jag säger att Guds rike kommer med storm. EN MÄKTIG VÅG, EN MÄKTIG VIND, kommer ifrån himlen och reser upp vårt land igen!” Där är jag med på noterna.

Vid en noga läsning av texten hittar jag 10 kritiska invändningar från Uffe C. Spaltar upp de tio punkterna, och skriver min kommentar i rött bredvid.

1. Ulfs första punkt handlar om den långsiktiga avkristningen av Sverige, de etablerade politiska partierna har varit de krafter som systematiskt avkristnat Sverige. De behöver förlora när vi har val för Sveriges regering. Kristdemokraterna har svikit i abortpolitiken. SD har inte svikit angående samvetsfriheten. Han nämner också att kristen närvaro på skolor är mycket svårare idag än på sjuttiototalet. Svar: Det är ju ett faktum att Sverige långsamt har avkristnats. Däremot tror jag att avkristningen och kristna kyrkans tillbakagång beror på många faktorer, och vi kan inte bara lasta de politiska partierna för detta. Vi måste nog själva som Kristi kropp ta ansvar för den uppkomna situationen. Att KD svikit i abortpolitiken håller jag med om, men detta är ju regerandets dilemma. Det är enkelt att vara oppositionsparti och stå för radikala ståndpunkter men när man regerar måste man kompromissa. Det är enklare att vara i opposition men man har ju som parti noll inflytande.

2. Uffe C frågar om motivet till namninsamlingen. Han verkar tycka att det handlar om kontroll och maktfullkomlighet. Om undertryckande av vad folk får tänka och tycka. Om total avsaknad av förståelse för att människor är oroliga och har tankar de inte blir av med när det gäller invandring, islam, integration etc. Att inte få bli hörd. Att de inte nödvändigtvis är ”hatare och fobiska” bara för det. Att man inte är emot att hjälpa nödställda människor bara för det. Majoriteten har inte alltid den allenast saligsägande sanningen. Om vi är många så har vi rätt? Är det verkligen nödvändigt att samla in namnunderskrifter för att få igenom sin vilja? Man kan ju inte annat än också tänka om motiven är helt rena i detta? Svar: Här begriper jag inte alls vad Ulf C menar. Denna namninsamling gjordes mycket snabbt och spontant inom loppet av tre dagar. Vi som skrev under hade behov av att uttrycka vår ståndpunkt. Vad har det med kontroll och maktfullkomlighet att göra? Vi hade inte en aning om när vi började samla in namnen att så många pastorer så snabbt och spontant skulle uttrycka gillande för denna text. Vi 380 pastorer har väl också all rätt i världen att uttrycka vår ståndpunkt, och detta är vår ståndpunkt. De som inte håller med oss har inte skrivit på detta. Ulf C tycks insinuera att vi egentligen inte tycker det vi säger, utan att det finns några andra dolda och kanske orena motiv som ligger bakom. Hur vet han det? Jag känner inte till något om detta eller hört talas om det.  Vi är inte någon majoritet, vi är 380 pastorer i svensk frikyrklighet som spontant uttryckt vår uppfattning. Det är säkert en hel del som inte håller med, och aktivt valt att inte skriva på. Vi får inte igenom någon vilja genom detta, det är riksdagen som fattar beslut om invandringspolitiken. Men vi har all vår rätt att göra vår röst hörd, bara för att vi är många pastorer som tycker och känner så här – måste ju detta inte innebära att vi med nödvändighet har fel för det.

3. Uffe C undrar också om det finns några politiska motiv bakom. Han undrar om det finns en del KD-politiker som skrivit under och är rädda för att KD ska hamna under fyraprocentsspärren. Eller skrev man under för att det är politiskt korrekt? Och vad gör de pastorer som har församlingsmedlemmar som röstat eller har sympatier för SD? Är de inte önskvärda längre, eller vad? Så blir det ju. Det blir ju väldigt svårt att förklara det för dem. Hur kommer det att bli för dessa att gå på gudstjänst nu efter det här? Svar: Det är pastorer som skrivit under, inte politiker. Jag känner inte till om vissa av undertecknarna har politiska uppdrag. Om så är fallet, är det nog mycket få, pastorer brukar ganska sällan ha politiska uppdrag. Att man skriver under för att det är politiskt korrekt – vad menas med detta? Är det för att man känner att en viss ståndpunkt är populär, man tycker egentligen inte så. Det är verkligen ett nedvärderande omdöme om undertecknarna, de har tydligen inte någon egen ståndpunkt, utan försöker bara vara trendiga. I stället för att spekulera i motiv som ligger bakom en underskrift, kan man inte bara tro på vad folk säger när de skriver eller skriver på en text? Vi är bekymrade över växande främlingsfientlighet, och kritik mot invandring och invandrare, och vi tycker att SD:s växande inflytande är uttryck för detta. Det är detta vi skriver, och detta menar vi. 

4. Han tar också upp samma tes som Karlendal att det var påtryckningar som låg bakom att pastorer skrev under.Jag hörde ifrån en trovärdig person att en pastor (som skrivit under) sagt att om han inte gjorde det så skulle han vara stekt inom sitt samfund. Vem kallar honom då? Då blir det ju en påtryckning att”OM jag INTE skriver under så är jag inte med i gänget liksom?”  Svar: Jag har inte hört talas om någon av de 380 som skrivit på på grund av påtryckningar, det är dessutom svårt att hinna göra påtryckningar när det gäller en namninsamling som pågår under tre dagar. Jag tror jag känner de 380 bättre än vad Uffe C gör, han verkar ju ha ganska grumliga idéer om våra uppfattningar, och varför vi skriver på. Om han kände oss skulle han knappast skriva så nedlåtande som han gör om våra motiv och varför vi gör saker.

5. En femte punkt i Christianssons utläggning handlar om attityder till Sverigedemokraterna och dess medlemmar. Om de nu är kristenhetens fiende borde vi kristna älska dem, detta verkar vara mer hat än kärlek enligt Uffe. Julia Kronlid undrar nu vilken församling hon kan vara med i. Det blir helt sjukt säger Christiansson. Han skulle aldrig kunna skriva under ett sådant upprop. Svar: Det är väl självklart att vi ska älska alla människor, men man måste väl få föra fram kritik mot idéer som förs fram. Ulf C har ju all rätt i världen att kritisera oss 380 undertecknare, jag går väl därför inte ut och tror att han hatar oss för det, eller inte älskar oss. Vår artikel var ju mycket kortfattad och det finns inte utrymme  att utveckla kritiken mot SD. Enligt min mening har partiet rötter i nazismen. Det går att ge åtskilliga exempel på att sådant tänkande finns kvar. Partiet står för ultranationalistiska värderingar. Läser man noga partiprogrammet så är en aktivt troende jude som talar bruten svenska inte en del av svenska nationen. Jag tycker detta är rasistiskt. Jag tycker att det finns skäl att problematisera att kristna engagerar sig i en sådan rörelse, de måste tåla viss kritisk granskning. Moderna församlingar jobbar i stor utsträckning med engagemang för flyktingar, i den gudstjänst jag predikar i, i morgon, i min egen församling, är förmodligen minst 50 procent födda utanför Europa. Hur tror Uffe C att alla kristna vi har i Sverige idag, som flytt hit, och är födda utanför Europa, känner inför retoriken att invandringen ska strypas, och att detta egentligen inte är deras land. Inser Uffe C att det i vissa extrema grupper i Sverige idag finns ett växande hat mot invandrare, visst ska vi kritisera detta. 

6. En sjätte punkt Christiansson tar upp var det avståndstagande från kristenheten som Jerusalem upplevde när man gick med i Livets ord på åttiotalet. När man startade bandet blev man också bojkottade av många kyrkor. Samma känsla infinner sig igen. Detta är fel skriver Uffe, det skapar mer klyftor och tyngder över människor. Svar: Avståndstagandet mot Jerusalem på grund av musikstil och sedan Livets ord- engagamang, är djupt beklagligt, men har inte med denna artikel att göra. De flesta pastorer som skrivit under är unga eller relativt unga, och var knappt födda när detta inträffade. Att koppla ihop detta med kritik mot Sverigedemokraterna, här hänger jag inte med i svängarna. Jag begriper inte sambandet. För Uffe C kan väl inte mena att det växande stödet för Sverigedemokraterna är någon sorts andlig rörelse?

7. Sedan lyfter Göran Hägglund på locket, när vi samlat ihop en massa underskrifter som går tvärs emot det han säger. Svar: Att Hägglund har lyft något lock, jag tycker inte det stämmer. Broder Christiansson känner väl till att invandringspolitik har diskuterats vid åtskilliga tillfällen och alliansregeringen har drivit en tydlig och medveten politik på området i samarbete med miljöpartiet, Hägglunds förslag är inte alls komplett. Något inslag i det tycker jag är bra, men jag håller inte med om hans motivering, att man lyssnat till människors oro. Det är bättre att lyssna på Syriens utsatta flyktingars oro, än lyssna på välbeställda svenskar vars viktigaste agenda är egna välfärden och att vi inte ska få hit för många invandrare. Vår artikel skrevs innan Hägglunds utspel, vi går inte emot det han säger, vi kände inte ens till det när vi skrev texten och skrev under artikeln.

8. Sedan säger Uffe C följande: ”Så jag säger till dig som just nu känner dig förvirrad och missmodig p.g.a. detta. Du KAN och du har ALL RÄTT i världen att rösta på vad och vem du vill. Du är INTE en sämre kristen om du skulle rösta på SD eller KD eller whatever. Du har rätt att tänka, tycka och ha en åsikt som till och med går emot etablissemanget. Det är helt ok. Rösta inte av tradition om den går emot din övertygelse. Du har din demokratiska och gudagivna rätt att rösta på vad du vill, gör det och sälj den inte!” Svar: Det är väl självklart att folk kan och får rösta på vad de vill. I kristna församlingar brukar man inte öppet prata om vad man röstar på, det brukar betraktas som en ganska konfidentiell fråga. Men som kristna ledare kan vi inte bara acceptera allting. Om man varit pastor i Tyskland 1932, skulle det vara okey att säga att det är helt okey att man som kristen röstar på nazisterna? Jag tycker inte det. Jag tycker att kristna ledare ska vara försiktiga med att lägga sig i partipolitik men ibland finns det skarpa lägen när vi har ett profetiskt uppdrag att göra det. När Stanley Sjöberg problematiserade och kritiserade extremvänstern i början av sjuttiotalet tycker jag att han gjorde helt rätt. När Ulf Ekman problematiserade socialdemokratiska hegemonin på åttiotalet, tycker jag det låg en hel del poänger i det han sade. Och den socialdemokratiska regeringshegemonin har ju upphört, och vi har fått mer av konkurrens om den politiska makten. Det är bra. Notera- detta är bara mina personliga reflektioner, det har inte med övriga 379 undertecknare att göra.

9. Christianssons avslutande reflektioner handlar om behovet av förändring i Sverige, och att hans församling i Göteborg ska ha 21 dagar av bön och fasta för Sverige i januari. Svar: Utmärkt, jag hoppas att alla församlingar ber och söker Gud inför året som kommer.

10. Sedan avslutar Uffe C med några rejäla rallarsvingar mot svenska kristenheten: ”Jag tror inte längre på det religiösa system vi nu har i Sverige. Det har blivit något annat än vad min bibel säger, i väldigt många stycken. Det går inte framåt! Det har bara gått bakåt och det har hållit på så i åratal. Däremot inte sagt att det inte finns många härliga troende människor i Sverige, men det är alltför många som inte mår bra i dessa system. Vi har bett här i Göteborg och sagt till ”Farao” att släppa vårt folk så att de kan fira gudstjänst i FRIHET! Vi har makt i våra böner när vi ber, absolut! Dessutom HÖR Gud när vi ber och svarar på våra böner! Idag är det nog nödvändigare än nånsin att lyssna på vad HAN säger och inte på människor först och främst. Sedan skriver han: ”Hur kan kristna människor tänka och tycka så olika? Man har ju ändå samma Gud! Mitt svar på det står i Bibeln – det själiska kontra det andliga!”  Han skriver vidare att: ”Våra ledare idag har mer eller mindre förlorat förmågan att se, se framåt. Det gäller både i den religiösa världen som i den politiska. En sovande, apatisk och rädd kristenhet är betydligt farligare än vad SD, KD, F!, MP eller nåt annat parti någonsin skulle kunna bli. Ser vi verkligen klart? En kyrka som blivit ”lullad” in i apati och brist på passion för Jesus. Där är det verkliga problemet och det har varit så länge nu! Vi hade aldrig varit i den här sitsen vi nu är i om det inte varit för det. Landets sköldar ligger nere, vem vill ta upp de igen?” Svar: Det är ju bra att kritiskt granska den kristenhet vi har, det har jag själv gjort många gånger. Men att generellt dra alla kristna över en kam, och kritisera religiösa system. Det blir för svepande. Det är väl självklart för kristna ledare att eftersträva att lyssna på vad Gud säger. Menar Uffe C att vi inte gör det? Hur vet han det, han verkar ju inte känna oss särskilt väl? Att vi tycker olika – beror på det själsliga kontra det andliga. Visst finns det själsligt och visst finns det andligt. Men man bör vara lite försiktig med att hävda att det jag står för är det andliga, och alla de andra som inte ser det som jag gör, de är de själsliga. Ulf C säger det inte rent ut, men det blir en rimlig tolkning av vad han säger. Och tycker man att man själv har rätt, och är den andliga, de andra har fel, och är själsliga, då är man inte profet, då är man sektledare. Man bör här vara lite försiktig med svepande kritik mot kristna ledare i allmänhet och alla kristna som runt om i hela Sverige troget tjänar Kristus och bygger lokala församlingar. Man bör också komma ihåg att det händer mycket positivt i Sverige. En av undertecknarna är pastor för världens största afganska församling, och den finns i Sverige. Och det är möjligt på grund av Sveriges generösa invandringspolitik. Afghanerna kan få höra evangeliet när de kommer till Sverige, det är inte möjligt i hemlandet. Detta glömmer kristna Sverigedemokraterna. En annan av undertecknarna samlar en församling som samlar flera tusen, framförallt unga människor, varje söndag. Och som uppmärksammades för en vecka sedan med ett positivt fyra sidors reportage i Dagens Industris näringslivsbilaga.

Gnäll bara inte, se att det faktiskt händer positiva saker i Sverige. Och uttryck uppskattning och be för alla kämpande pastorer runt om i hela Sverige. Att bara kritisera oss för att vi hör till religiösa system och inte lyssnar på Gud, det sprider bara missmod och fördömelse. Uppmuntra och be istället. Vi har gemensamma utmaningar som kristenhet för vårt land.