Hälsning från Torp

Under hela tisdagen var jag på Torpkonferensen, en av de klassiska konferensanläggningarna i svensk kristenhet. Jag medverkade i ett seminarium där vi samtalade om begreppet evangelikal, och så intervjuades jag för TV Vision, det norska kristna TV-bolaget, som jag tidigare gjort en del program för.

Jag var ju djupt involverad i processen när Evangeliska Frikyrkan bildades 1996-97, och då fastställde vi en teologisk och andlig inriktning för EFK, som bestod av ledorden evangelikal, karismatisk, baptistisk och missionsinriktad. Den inriktningen har jag haft som ledstjärna i alla år sedan dess. Evangelikal innebär bland annat att bygga på reformationens grund och ha skriften allena som bas för lära och liv. Det följs ju upp i Lausannedeklarationen, som också har varit en teologisk grundval för EFK. Det var Fredrik Wenell, Linnéa Åberg, Linalie Newman och jag som samtalade om denna sak, under ledning av Öyvind Tolvsen.

Ordet evangelikal har fått en allt spretigare betydelse och vi samtalade om begreppet är användbart i fortsättningen. Det får vi nog fortsätta diskutera men vi konstaterade att under alla omständigheter måste vi själva tydligt definiera vad vi menar med evangelikal. Evangelisk är ju ett närbesläktat ord, med liknande innebörd.

Det var kul att vara på Torp igen, jag var ju ständigt där under mina 16 år i EFK-styrelsen. Eftersom jag klagade på Torp i fjol här på bloggen, på grund av upplägget av ett homosexseminarium, är jag betydligt mer positiv till årets program. Tycker det mer ligger i linje med det väckelsearv som präglar EFK:s grundarsamfund. Inte minst tyckte jag det var fräscht att låta Sebastian Stakset predika i går kväll, och ge en rejäl input åt den nya rörelsen i svensk kristenhet, med fokus på att predika evangeliet och föra människor till tro. I synnerhet de som har det svårt och märkts av livet.

  • Mikael Nyman

    Jag tycker det finns sådant som är problematiskt i den neoevangelikala rörelsen, som bl.a. kopplingen till politisk konservatism som är rätt tydlig i USA. Sedan finns det dogmatiska problem, som att de flesta är arminianer mm.

    I fallet EFK tror jag dock det är ett större problem att de inte vill ta ställning i centrala kristna frågor, som på senare tid homosexfrågan och sexualmoral i allmänhet. Då borde man på något sätt framhålla bibeltron. Man vill distansera sig från ”superkonservativa” amerikanska predikanter som tror att Bibeln är Guds ord, men man har inga problem med öppet homosexliberala förkunnare i sina egna led.

  • Jonas Rosendahl

    Efter att har varit i EFK rörelsen i 4 år så kunde jag notera hur rörelsen verkar slitas sönder.
    Den församling jag tillhörde är konservativ i sin bibeltolkning. Men det finns stora inslag av liberalteologi inom rörelsen.
    En hel del är dessutom väldigt progressiv i sin bibeltolkning. De vet inte riktigt var de ska stå.
    Jag hoppas verkligen inte pingströrelsen kommer in i en sådan slitning. Men risken finns ju mer pastorer hämtar influenser av teologi utanför rörelsen.

  • stefanswrd

    yes, det har varit besvärligt, jag hoppas nuvarande ledning kan samla ihop och ge en tydlig vision och vägledning för vägen framåt

  • Lars Wärn

    Det är nog över 10 år sedan jag var på Torp. Första gången jag var där, för över 50 år sedan, kom jag i barnvagn. Som ung älskade jag Torp. Att lyssna till Frank Mangs på kvällsmötet och höra t ex Chicago Gospel Choir på nattmötet. Att vandra i parken, handla glass i kiosken, campa med familjen några dygn och njuta av helgen.

    Jag upplevda under, personligen, bara genom att vila mot en gammal trädrot och lyssna till predikan via högtalarna. Jag hörde Lennart Hambraeus predikan som kritiskt och profetiskt berörde EU inför euro-omröstningen 2003. Jag vandrade bland bokställen i bokhandel och fann mycket god litteratur som det var svårt att välja mellan.

    Men sista gången jag var på Torp var torpkörens bänkar och predikantens talarstol utbytt mot någon slags estrad (för estradörer), Det var svårt att urskilja något evangeliskt budskap i sångerna. I parken förekom tämligen obscena förehavanden i fullt dagsljus mitt under predikan. I bokhandeln var eskatologisk litteratur och annan god uppbyggelse ersatt med delvis katolsk litteratur.

    Så, året därefter åkte jag till Hjälmargården där jag kände frid. Inte ofta jag är där men det blir nog återbesök.

  • Mikael Nyman

    Min personliga erfarenhet av EFK inskränker sig till en församlingt som tillhörde dåvarande Örebromissionen som jag brukade besöka. Det var lite Livets Ord-stuk på den i fråga om stil och framtoning, det var en relativt nystartad församling. Jag tror det fanns en ytterligare ÖM-församling i närheten som var äldre och lite mer ”traditionell”.

    Det jag tror man vill fånga med begreppet ”evangelikal” är tron på Bibelns auktoritet, samt kristendomens exklusivitetsanspråk och behovet av individuell frälsning/omvändelse. Frågan är om det kan rymmas inom de andra begreppen – baptistisk, karismatisk eller missionsinriktad. Att tala om ”evangelisk” – vilket föreslogs på Dagens ledarsida – blir för vagt, ”evangelisk” kan ju innefatta även mer liberala protestantiska kyrkor.

    Det vore bra om EFK tydligt slår fast en konservativ bibelsyn. Vill man ha ett högt i tak-samfund där man kan tro eller tycka lite som man vill finns redan Equmeniakyrkan.

  • Lars Wärn
  • Lars Wärn
  • Jonas Rosendahl

    Tror inte EFK kommer slå fast någon konservativ syn. Det ordet har låg status idag. Det är finare att vara progressiv så slipper man säga att man tagit steg åt det liberala. Jag tror snarare att man stegvis liberaliseras. Har man en gång öppnat dammluckan finns i princip ingen återvändo. Mest intressant tycker jag är att följa pingströrelsen, där är jag inte övertygad om det liberala steget. Däremot tycks man ha blivit mer politisk aktivistisk åt vänsterhållet. Avgörande huruvida man liberaliseras lär bero på hur man ser på livsstilsfrågorna. Som det är nu så kategoriseras de som ”själavårdsfrågor” så slipper man en teologisk debatt.

  • Mikael Nyman

    Fast vad jag kan se så verkar ledningen i praktiken snarast ha slagit fast att en ”högt i tak”-linje skall gälla inom EFK. Dvs. man kan omfatta en konservativ bibelsyn, där det som Bibeln lär gäller även i dag. Men man kan också omfatta en mer liberal bibelsyn, enligt vilken Bibeln är påverkad av sin samtid, och inte nödvändigtvis gäller i dag. Se t.ex. Björn Cedersjö: https://www.dagen.se/debatt/darfor-ar-mitt-ja-bibelgrundat-1.1541917 Detta är ett synsätt som enligt EFK:s missionsdirektorer (Dagen den 14 juni) ryms inom EFK.

    Det märkliga med missionsdirektorernas resonemang är att de verkar instämma i att äktenskapet är någonting mellan en man eller en kvinna. Men redan detta borde ju utesluta enkönade relationer, eftersom sexuell aktivitet utanför den äktenskapliga sängen i Bibeln är otukt eller hor, och något som fördömts att i stort sett alla kristna traditioner, med undantag för moderna liberalteologer. Om det skall vara möjligt att ändå förespråka enkönade (sexuella) relationer, då måste det alltså vara okej med otukt inom EFK.

    Så här i efterhand är jag nog glad att jag aldrig gick med i EFK (eller dåvarande ÖM).

  • kjell

    Min EFK församling deklarerar att vi har en baptistisk dopsyn, men vi välkomnar alla som har en annan uppfattning om dopet, nu sitter barndöpta i våran styrelse, men församlingsbarn som inte är barndöpta, (eftersom vi inte har barndop) ställs då utanför gemenskapen om dom inte tar dopet enligt våra regler.
    Genom detta hamnar den utanför som reagerar mot det ologiska och orättvisa i detta.

  • wildwest63

    Sedan jag var med på församlingsmöten för många år sedan har jag aldrig förstått hur en församling kan vara beslutsför när ibland så få som 5% är med på församlingsmötena (dessutom utan kontroll om man verkligen är medlem). I dessa lägen skulle församlingsmötet ställas in. Om man trots detta inte klarar av att få beslut fattade så bör man uppmana de som inte är mer intresserade av sitt församlingsengagemang att lämna in sina medlemskort. Det kan inte vara en nyhet för någon i föreningssverige att det finns tröskelvärden på beslutsförhet. Med den ordning som rått mycket länge kan sekterister enkelt få igenom sin vilja. Vad jag minns var Norrmalmskyrkan första frikyrka i Norden som röstade för homosexuellas rätt att vara ”gifta”. Det gick så med frågan därför att en liten liberalteologisk klick var med på detta församlingsmöte. Med en beslutsför samling hade beslutet aldrig tagits.

    Som jag skrev på annat ställe – frikyrkan är mycket dålig på att hålla regelverk. Beslutsföra församlingsmöten och kontroll av vem som är valberättigad är två av de ting som jag sett som ett problem under hela mitt aktiva kyrkoliv. Det var så även på 80-talet. Då var jag för ung för att göra revolution och nöjde mig med att ”det har alltid varit så här”.