Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Evangeliska frikyrkan närmar sig nu en ny kongress då en ny ledning ska väljas. Eftersom jag ägnat en stor del av mitt liv åt just Evangeliska Frikyrkan är det viktiga frågor för mig med samfundets vägval. Jag kommer själv inte att vara med vid kongressen, dels är jag inte något valt ombud med rösträtt, dels är jag sedan lång tid tillbaka inbokad samma helg att medverka i en kristen konferens i Örnsköldsvik.

Vid kongressen ska det väljas en ny ledning, där förslagen är att välja Linalie Newman och Ingemar Forss som nya missionsdirektorer och Gudrun Boström som ny styrelseordförande. Linalie är från Linköping där hon är pastor, Ingemar är från Östersund och Gudrun från Umeå. Gudrun har jag samverkat med under ett antal år, hon var bland annat styrelsens vice ordförande under en del av den period då jag var ordförande. En utmärkt administrativ begåvning som kommer att skapa ordning och reda i styrelsearbetet. Ingemar hade jag förmånen att samverka med under nittiotalet då vi båda satt i EFK:s styrelse samtidigt. Jag fick ett mycket gott intryck av honom, han hade en tydlig vilja att verka för förnyelse och förändring. Linalie känner jag minst av dessa tre, har endast hälsat på henne vid några tillfällen.

Vi var många som slöt upp bakom EFK på nittiotalet. Samfundsmässigt hamnade det någonstans mitt emellan Missionsförbundet/Baptisterna, numera Equmeniakyrkan, och Pingströrelsen. Både teologiskt, sociologiskt och andligt. EFK fungerade då också som en brygga mellan olika förnyelserörelser utanför etablerade samfundsstrukturen och de etablerade samfunden. De som sympatiserade med Trosrörelsen eller med Vineyardrörelsen och senare New Wine-rörelsen, men som inte ville överge etablerade samfunden, de hamnade ofta i EFK, som uppfattades som betydligt mjukare och samarbetsinriktade i förhållande till dessa nya rörelser i jämförelse med Pingströrelsen vid den tidpunkten. Jag uppskattade också att det fanns en tydligt teologisk inriktning hos EFK med fokus på att vara evangelikal och karismatiskt öppen. Att vara evangelikal medförde t.ex. att vi tydligt tog ställning i frågor som gällde synen på sexualitet och äktenskap där Equmeniakyrkans modersamfund började visa allt större spretighet på 80- och 90-talet. Detsamma gällde teologiska frågor av avgörande betydelse som bibeltro och Jesus som enda vägen till frälsning, där också Equmeniakyrkans modersamfund blev allt spretigare.

De nya och djärva visioner som lanserades inom EFK på nittiotalet med fokus på församlingsplantering och församlingsförnyelse var också radikala och stack ut i kristenheten på ett positivt sätt. Vi var det samfund som var mest framåt när det gäller satsningar på församlingsplantering. Det internationella missionsarbetet var omfattande innehållande många mycket intressanta långsiktiga satsningar.

EFK bildades formellt 1996/97 som en sammanslagning mellan Örebromissionen, Helgelseförbundet och Fribaptisterna. Frizon växte fram under sent nittiotal som ett uttryck för EFK:s typiska andlighet och inriktning.

Mycket har dock förändrats i kristenheten på 20 år. EFK har både teologiskt och andligt blivit spretigare och har närmat sig de problem man tydligt såg i Equmeniakyrkans bildarsamfund.

De visioner och målsättningar vi formulerade när EFK bildades, har vi inte lyckats genomföra. Vår fina statistik döljer dock detta, statistiken beror på ett antal sammanslagningar av församlingar vilket medför att bl.a. åtskilliga pingstvänner under senaste 20 åren har börjat räknas in i EFK-statistiken, och det faktum att ett antal församlingar har anslutit sig till EFK, dels sådana som legat i gränstrakterna i förhållande till nya förnyelserörelser, och olika immigrantförsamlingar. EFK har dessutom en mindre grupp av starkt växande församlingar som också bidrar till positiva siffror på samfundsnivå.

Verkligheten har förändrats en hel del sedan nittiotalet. Pingströrelsen har enligt min mening blivit mycket duktigare på att lyfta fram församlingsplanteringsfrågorna och att samverka med nya rörelser. Intressanta satsningar på något nytt kommer i dag i stor utsträckning från det hållet. Hillsong och SOS Church är bra exempel på detta. EFK har blivit frånsprungna på senare år inom flera områden där vi tidigare var duktiga.

Det finns en rad utmaningar som jag tycker att den nya EFK-ledningen behöver ta tag i.

  1. De äldre samfund som ska överleva in i framtiden måste vara duktiga på att bygga enhet och familjekänsla internt. Den strikta demokratiska föreningsstrukturen motverkar familjekänslan. Ledare kommer och går, styrelsen byts ut, en familj kräver föräldrar som inte kommer och går. I Örebromissionens barndom var John Ongman en sådan fadersgestalt. I dagens Hillsong fungerar paret Houston som sammanhållande föräldrar för hela rörelsen. Pingströrelsen i Sverige byggdes upp kring Lewi Pethrus som en samlande fadersgestalt. Han blev inte ens vald till någon sådan funktion. Detta kan utvecklas även i gamla kyrkor och samfund. Jag minns kardinalen Anders Arborelius tal till påven vid mässan i Malmö, ”du tittar på oss med din faderliga blick, och vi i kyrkan längst upp i norr i marginalen blir därigenom styrkta i den helige Ande” – så sade biskop Anders till påven. Att bara se ledare som rutor i ett organisationsschema som ska fyllas, det håller inte. En rörelse och samfund måste samlas kring ledargestalter, som inte bara är tillfälligt invalda för ett tillfälligt uppdrag. Jag tycker nog att Equmeniakyrkan något försöker skapa detta med sin ledartrojka, den ledningen har uppenbarligen skapat en stabilitet i samfundet. Det saknar EFK där centrala ledargestalter bytts ut ofta, och där det saknas personer som har varit samlande i rörelsen. Den nya ledningen måste klara den utmaningen. Det är ju också detta som ryms i det apostoliska-profetiska uppdraget, Paulus definierade sitt apostlaskap som att vara en far för församlingarna.
  2. En annan utmaning är att skapa ordning och reda i den teologiska spretigheten. Teologiska impulser kommer idag från alla håll. Det håller inte med att säga att varje församling ska klara det själv. Det gör den inte. Bethel i Kalifornien är i dag Sveriges största bibelskola, hur ska teologiska impulser som kommer därifrån hanteras. Hillsong är mest inflytelserika idag i den unga kristna generationen, hur ska detta införlivas och hanteras? En pensionerad anglikansk biskop vid namn NT Wright har en stor påverkan i vissa kretsar. Själv hämtar jag delvis impulser från evangelikala amerikanska teologer som Tim Keller, Al Mohler, JI Packer, John Piper m.fl.  Akademiska teologin med olika schatteringar har en stor påverkan genom statliga styrningen av de frikyrkliga teologiska utbildningarna. EFK formades utifrån en tydlig teologisk inriktning för drygt 20 år sedan. Jag tror dock inte att vi har någon konsensus idag om vad evangelikal betyder. Ett samfund med rötterna i äldre väckelserörelser kan inte bara drivas utifrån en princip om högt i tak, det måste finnas en teologisk inriktning som präglar konferenser och utbildningar, och som ger vägledning till församlingarna. Teologin kan inte delegeras till statligt finansierade utbildningsanstalter, den måste formas inom ramen för församlingsrörelsen. Att skapa former och modeller för detta blir en viktig utmaning för den nya ledningen. EFK:s tydliga evangelikalitet har varit en förutsättning för mig att ta vara med i samfundet, min känsla är att det definieras på en rad olika sätt. Frågan behöver bearbetas och nya styrdokument behöver tas fram.
  3. Den karismatiska öppenheten – för mig har det varit ett avgörande villkor för engagemang i Evangeliska frikyrkan. Även där har det blivit spretigare. Hur detta ska främjas och befrukta församlingarna, är en helt avgörande fråga. Den nya ledningen behöver sätta ner foten och peka med hela handen, inriktningen behöver bli tydlig både inom utbildningsenheter och konferenser.
  4. Apostoliska dimensionen behöver genomsyra arbetet. Det innebär att man fortsätter vara entreprenör, initiativtagare, förändrar, utvecklar. Internationella missionsarbetet behöver genomsyras av apostolisk vision och kraft. Det får inte domineras av biståndsprojekt som finansieras av offentliga medel, detta får gärna vara komplement, men inte pulsen i arbetet. Det apostoliska behöver genomsyra Sverigearbetet. Det handlar om vision och förmåga att plantera nya församlingar i Sverige och att verka för förnyelse och utveckling i äldre församlingar. Stagnation behöver ständigt motverkas.
  5. En utvärdering behöver göras utifrån de målsättningar och visioner som var vägledande när EFK bildades. Vad har vi lyckats med? Vad har vi inte lyckats med? Varför har vi inte lyckats genomföra vissa saker vi formulerade som vision och målsättningar i början. Dessa frågor behöver ventileras förutsättningslöst. En sådan utvärdering behöver vara en grund för att finslipa vision och målsättningar inför fortsättningen.

 

 

 

  • Ingemar Forss

    Hej Stefan och tack för ett innehållsrikt och klokt inspel till mig och Linalie! De utmaningar som du pekar på är bara att hålla med om och fler finns det.

  • Markus Holmbom

    Intressant o relevant!

  • Willy Svahn

    Det är viktigt att den visionära kraft som fanns i det nybildade Nybygget/EFK inte går förlorad. Det kan finnas en risk för försiktighet på grund av det senaste årets händelser och kriser. Jag hoppas det kommande nya missionsledningen och styrelsen vågar uppliva och bekräfta det bästa i den ursprungliga identiteten: missionsinriktad, karismatisk, evangelikal och baptistisk – och konkretisera vad det innebär, tolka det i vår tid, 20 år senare, och ge nytt hopp för församlingar och enskilda, som inte vill ha lugn och ro utan ett rörelse som ger en ny trumpetstöt om hopp och framtidstro för EFK och Guds rike i Sverige. Även om det nyligen genomfördes ett s.k. ”omtag” kanske det vore en bra start under hösten 2018, om styrelsen och missionsledningen förde ett antal samtal med personer som Stefan Swärd, Kjell-Axel Johansson, Bo Wettéus, Sigvard Karlehagen, Lennarth Thörn m.fl. – men lika viktigt unga ledare, teologer, pastorer i växande församlingar, jag kan göra en lång lista där också! Jag menar inte att vi drömmande skall se tillbaka – men vi behöver återuppliva det bästa av den kraft som fanns i det nybildade Nybygget/EFK!

  • Willy Svahn

    Det är viktigt att den visionära kraft som fanns i det nybildade Nybygget/EFK inte går förlorad. Det kan finnas en risk för försiktighet på grund av det senaste årets händelser och kriser. Jag hoppas det kommande nya missionsledningen och styrelsen vågar uppliva och bekräfta det bästa i den ursprungliga identiteten: missionsinriktad, karismatisk, evangelikal och baptistisk – och konkretisera vad det innebär, tolka det i vår tid, 20 år senare, och ge nytt hopp för församlingar och enskilda, som inte vill ha lugn och ro utan en rörelse som ger en ny trumpetstöt om hopp och framtidstro för EFK och Guds rike i Sverige. Även om det nyligen genomfördes ett s.k. ”omtag” kanske det vore en bra start under hösten 2018, om styrelsen och missionsledningen förde ett antal samtal med personer som Stefan Swärd, Kjell-Axel Johansson, Bo Wettéus, Sigvard Karlehagen, Lennarth Thörn m.fl. – men lika viktigt unga ledare, teologer, pastorer i växande församlingar, jag kan göra en lång lista där också (med många kvinnor)! Jag menar inte att vi drömmande skall se tillbaka – men vi behöver återuppliva det bästa av den kraft som fanns i det nybildade Nybygget/EFK!

  • David Axelsson

    Många kloka tankar och reflektioner.
    Välkomna på EFK´s kongress där vi bland annat kommer föra samtal om två av EFK´s inriktningsord: baptistisk och missionsinriktad.

  • Jonas Rosendahl

    Lägg ned centralstyrningen och den obibliska samfundstanken och släpp de lokala församlingarna fria. Nåt annat funkar inte….jag är närmare 50 nu än 40 så även jag har varit med ett tag nu. Blir alltid orolig när jag läser om vad man ”måste göra” eller när nån centralt ska ta tag i saker…det slutar oftast med ”pannkaka”. Det enda ”onaturligt valda” ledare för sk samfund duger till är möjligen som bollplank. I andra fall ska de hålla ”tassarna borta”.

  • Lars Wärn

    ”baptistisk” ? Hur går det då med ert närmande till den romerska katolska kyrkan?

  • David Axelsson

    Hur menar du nu Lars?

  • Lars Wärn

    Ditt samfund har via SKR beslutat att närma sig den romerska katolska kyrkan med enhet som mål. Hur går det då med det baptiska dopet? (Är själv döpt i ÖM och undervisad i den baptistiska pingströrelsen)

  • David Axelsson

    EFK har sedan starten fyra värdeord: Baptistisk, Karismatisk, Evangelikal och Missionsinriktad. Det finns inga beslut eller planer på att ändra det.

  • Lars Wärn

    Då bör EFK besluta att lämna SKR så snart som möjligt.



Subscribe to Stefan Swärd