Reflektioner efter senaste veckornas debatt

Det har varit en intensiv internkristen debatt senaste veckorna om homosexualitet och den blev intensiv genom att vanliga media lyft fram debatten.

Det började med Joel Halldorfs ledare i Dagen och den verkliga tändvätskan var de 22 pingstpastorernas artikel i Dagen som media gjort skandalrubriker kring och som utsatts för drev även i kristna kretsar.

Jag tycker debatten har varit djupt beklaglig, och tyvärr visar den på avgrundsdjupa skillnader i tro och lära inom frikyrkligheten. Debatter om homosexualitet blir aldrig bra för det hänger ut en liten grupp människor, som historiskt sett har utsatts för så mycket lidande och oförståelse. Jag hör till dem som försvarar en konservativ kristen sexual- och äktenskapssyn men som anser att det är självklart att förena den med kärlek till alla människor. Oavsett vilka synder människor lever i eller brottas med, är den troendes uppdrag att älska. Kärlek måste dock alltid förenas med sanning och att älska människor förutsättningslöst måste förenas med att stå för vår tro och bibliska värderingar.

Jag har fortfarande svårt att förstå kritiken mot de 22 pastorerna. De säger att den utlevda homosexualiteten är synd och sedan refererar man till 1 Kor. 6:9-11: ”Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Bedra inte er själva. Varken sexuellt omoraliska eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare ska ärva Guds rike. Sådana har några av er varit. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga”.

Att hävda att utövade homosexualiteten är synd, och att citera 1 Kor. 6:9-11 är ju inte något märkligt. Det är ganska självklara uppfattningar inom de historiska kyrkorna, globala pingströrelsen och evangelikal kristendom.

Sedan tycker jag alltid att det blir fel när just homosexualiteten lyfts ut och särskilt uppmärksammas, men det är ju aldrig pastorer eller predikanter som riktar strålkastarljuset på just den frågan, utan det är ju alltid media, och även de teologer och kyrkliga ledare som vill liberalisera den kristna äktenskapssynen. De 22 pastorerna kan knappast klandras för detta, det var ju bara en kommentar på en debatt som startats i Dagen om just homosexualitet. Tyckte också att Tommy Dahlman försökte vrida perspektivet rätt i SVT debatt, där han talade om hur vi alla drabbats av och brottas med synden, trots att TV bara försökte vinkla in det på frågan om homosexualitet.

Jag har predikat i 43 år och aldrig hållit en predikan om homosexualitet, däremot har jag nämnt det när jag predikat över andra teman.

Det är uppenbart att många kristna tycker att man är farisée, är dömande, kärlekslös och missar evangeliet om man citerar 1 Kor. 6:9-11, och hävdar att utlevda homosexualiteten är synd.

Men frågan är om vad som hade hänt om debatten handlat om något annat, t.ex. girighet, om man då citerar denna bibeltext och sagt att giriga inte ska ärva Guds rike. Eller en debatt om stöld, och man citerar bibeltexten och sagt att tjuvar inte ska ärva Guds rike.

Hade man då varit farisée, dömande, lagisk, kärlekslös m.m.?

I min nya bok om korset så finns det ganska ingående avsnitt om synden. Jag försöker där hitta ett språk för att förklara begreppet synd för moderna människor.

Det som gör mig mest modfälld av denna senaste debatt är med den nonchalans bibeltexter om synd hanteras.

Den känsla jag får är att moderna frikyrkligheten präglas av en teologi om billig nåd, lev som du vill, lev som du känner för, tolka Bibeln som du vill, du avgör vad som är synd eller inte, och är något synd så är det inte så allvarligt om du håller på med det. Och det är en totalt individualiserad variant av kristendom, jag får tolka Bibeln som jag vill och leva som jag vill. Tanken på ett liv i gemensam efterföljelse i den lokala församlingen, lyser ofta med sin frånvaro i den här typen av debatter.

Synd är oerhört allvarligt därför att det skadar vår relation till Gud, det skadar oss själva och det skadar andra människor.

Evangeliet handlar om att Jesus har kommit både för att förlåta oss vår synd, men också att befria oss från syndens makt.

Jag efterlyser mer av syndanöd, förkrosselse inför synden. Bibeln uppmanar oss att bekänna våra syndar för varandra. Det förutsätter ju att vi är överens om vad som är synd, och att vi tar det på största möjliga allvar. Och det är en fråga om kristen gemenskap, vi delar även de mörka sidorna hos varandra, och församlingen är en plats för rening och befrielse. Den är till för svaga människor som brottas med sin synd och söker rening och befrielse från sin synd.

Syndens lön är döden, Guds dom vilar över all synd. Det enda som kan rädda oss är Kristi kors, att Kristus bar våra synder och konsekvensen av våra synder på korset. Det är grunden för nåden, ingenting annat. Men denna oändliga nåd kan aldrig vara en ursäkt till att medvetet fortsätta leva i synd, det visar bl.a. bibeltexten i 1 Kor. 6:9-11. Vi är där ständigt beroende av Guds kraft och nåd till hjälp att övervinna synden.

Synden är allvarlig inför Gud och det är allvarligt för en pastor och bibellärare att hävda att något som Gud anser vara synd inte är synd.

De pastorer och bibellärare i Sydafrika som försvarade apartheid och hävdade att det som var synd, inte var synd, de har gjort något mycket allvarligt, och kan ha lurat människor in i fördärvet. Samma sak gäller de präster och teologer i Tyskland på 1930-talet försvarade nazisterna övergrepp med Bibeln i handen, de förklarade att synd inte var synd. Deras brott var avskyvärt. De kan ha lurat många kristna in i synd och att de inte kan ärva Guds rike. Den teologin gjorde det okey att jobba som vakt i Auschwitz och jobba med mänskliga experiment i tyska kemifabrikerna.

Jag efterlyser mer av Gudsfruktan och helig nöd.

Det hävdas ibland att Jesus var nonchalant mot synden. Det är riktigt att han var syndarens vän, men alltid med syftet att förmedla frälsning och befrielse. Gå och synda inte i fortsättningen var hans budskap. Att hävda att Jesu doms- och syndförkunnelse bara var riktad till fariséerna, detta är ju en total förvanskning av bibelordet.

Skarpaste syndförkunnelsen höll Jesus i bergspredikan. Den var inte riktad till fariséerna, den var riktad till hans lärjungar.

 

 

 

 


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Andreas Holmberg

    Fast det knepiga, Stefan, är ju att trofasta, kärleksfulla homosexuella relationer är fulla av dygder som girighet och högmod utsluter. (C S Lewis talar ju också om envärme och kamratskap som kan finnas i alla syndares sammanhang utom högmodets). Romersk-katolska biskopskonferensen var också inne på detta – alla mänskliga och gudomliga värden som kan finnas och uttryckas också i ett homosexuellt förhållande – men vågade, fegt nog, inte tala om det i slutdokumentet av rädsla för missförstånd. Nu missförstods de på andra sätt istället.

    Du har rätt i att det blir konstigt när en utsatt grupp uppfattas bli uthängda på ett ohemult sätt. Men är det bara Aftonbladets fel? Är det inte dumt att ta helvetesdebatten just i samband med homodebatten när pastorerna hade haft alla chanser i världen att gå till storms mot ex.vis Svenska kyrkans allfrälsningslära och mer specifikt biskop Dalman i Växjö? Sen blir det tycker jag, trots att jag sympatiserar med dej i mångt och mycket, och trots att jag förstår vilken anpassningsbar bibelsyn du är ute efter, konstigt att prata om försvar av apartheid och nazism i samband med försvar av homosexualitet (när vi diskuterar vår tids försvar för även selektiva aborter är jämförelsen rimligare), eftersom homosexuella ofta liksom svarta och judar varit och är offer i dessa sammanhang, mera sällan förövare.

    Jag får Åke Green-vibbar av det här: först hukar de andliga ledarna – och journalisterna – i vassen och så får en eller flera pastorer för sej att det sannerligen är på tiden att någon ”sjunger ut”. Men gör det på ett så onyanserat sätt att vi saboterar den till synes enkla uppgiften att stå för man-kvinna-förbundets absoluta särställning (idag när det inte ens får ha ett eget namn!!!). Jag tror faktiskt Måns Zelmerlöv vann mångas sympati när han utan aggressiva övertoner i ett avslappnat samtal deklarerade att han inte såg sex mellan två karlar (eller två kvinnor) som ”lika naturligt” som sex mellan man och kvinna, men redan för detta fick löpa något slags gatlopp och förklara att han minsann inte är homofob eller ser ner på homosexuella. Men jag tror inte alls att folk i gemen har svårt att förstå ett sansat resonemang om en tydlig heteronorm och om man-kvinna-äktenskapets primat, om vi bara inte verkade så inpiskat – ja, homofobiska. (Och nej, det ÄR inte bara Aftonbladets fel).

  • Eric

    Fast ordet homosexualitet i 1 Kor 6 betyder ju inte alls vad vi menar med homosexualitet idag.
    läs tex denna studie: http://www.dagen.se/debatt/%C3%A4r-bibeln-verkligen-tydlig-om-homosexualitet-1.350998

  • wildwest63

    Jag förstår inte på vilket sätt homosexuella är en stackars utstött och uthängd grupp i dagens samhälle. Det är ju precis tvärtom! Aldrig någonsin sedan människans tillblivelse har det varit så accepterat som i en del västländer, särskilt Sverige, att leva ut sin homosexualitet! De som är uthängda och mer och mer förföljda är de som råkar ha en annan uppfattning, en uppfattning man inte får ha, trots att en majoritet av jordens befolkning har det och trots att det för ett tag sedan fanns något som kallades yttrandefrihet, något som inte innebar att jag måste tycka exakt som det som är politiskt inne.
    Att vara homosexuell idag är hippt, inne, tufft, modernt och härligt normbrytande. Nu dyker, som i senaste Pride, en hel del andra udda sexuella praktika upp och ska också omfattas av denna allomfattande applådåska. Bokstavskombinationen kommer bli längre.
    Om det är så som många frikyrkliga idag verkar mena, om man följt debatten, att det är helt okay att vara kristen och homosexuell – ja, då bör man beväpna sig med många söndagskollekter att betala skadestånd för gamla tiders pingstpastorers hjärtlösa hackande på allt vad synd heter. Då ska vi snyftande och på knä, helst framför RFSL’s huvudkontor, be om förlåtelse till gudarna därinne att vi under seklernas gång betraktat homosexualitet som synd.
    Och gör vi inte detta är vi inte konsekventa. Antingen eller. Antingen är homosexuella handlingar synd eller är det inte det. Det kan inte vara både och, då ljuger en part.
    Kanske en regnbågs-lovsångsgudstjänst med läderklädda homosexuella som rituellt tar emot knäböjande pingstpastorers förlåtelse? Jag skulle inte förvåna mej över något numera.

  • Läsare

    Du nämner nazismen. Jag vill gärna citera några rader från tyske prästen Walter Trobisch , som växte upp under Hitlertiden:
    ”I remember how, during the time of Hitler, a film was shown in germany which told the story of a doctor whose wife had an incurable disease. In detail the film showed how she was tormented by her sickness until her husband killed her with an overdose of sedatives. When he was put on trial for murder, he defended himself by saying. ”I loved my wife”.
    Here, God´s commandment ”Thou shalt not kill” was questioned in the name of love.
    The film was shown in 1940 and was used by Hitler as a psychological preparation for the killing of the incurable and insane, for exterminating Life which he judged unworthy of living. The end was the assassination of six million jews in the concentration camps.
    If we seek to set up the standards of love ourselves, we fall into the hands of the devil….
    Since we do not know what love is, love has to be protected by the One who is love Himself. THere is never a contradiction between love and divine will. There is no action of love which goes against a commandment of God.”
    (Citatet är från ”The Complete Works of Walter Trobisch” från 1987, s.130)

  • Läsare

    Oj en till ”Läsare”

  • Micael Gustavsson

    Hej, det är något fel med din mailadress. Om den inte längre fungerar, vill jag att du anger en fungerande mailadress istället.

  • ps23enkristen

    Bra skrivet åter till Guds ord och Evangeliet Guds goda nyheter om Guds frälsning i Jesus Kristus … För det finns ju inte nån frälsning i nån annans namn under himlen än hans …Guds frid och rika välsignelse till dom som håller med ,och de som anser nått annat …Och må vi alla vända om till Gud och få frid med Gud och trots och genom allt under livet , och vad och vem det än är om, och om tron och livet överhuvudtaget efter Guds Ord i bibel ….För om vi gör det så har vi ett tryggt och säkert löfte i Bibeln Rom 8 sista versarna: Inget kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus vår Herre…

    Och det är ju mer värt en allt det Jordiska under vår tid och vår liv på Jorden . Alltifrån Begynnelsen och det innevarande och kommande nuet under vår framtid till livets slut och tidens slut .Då bara evighet med eller utan Gud för evigt återstår … Att få välja att få nåd av Gud genom tro och bli frälst av Gud och föd på nytt i Anden till ett Guds barn med evigt liv i Gud och genom Guds Ande i oss …En Herrens lärjunge som lär Av Jesus vår Herre och Mästare i Andens osynliga närvaro över allt att leva i tro på Gud efter Hans Ord i Bibeln och i fortsatt nåd när vi gör fel eller syndar enligt Guds Ord och mening…

    Och att vi ska förlåta som Gud förlåtit er i Kristus står det nånstans i Efeserbrevet …Alltså både vår nästa och oss med andra ord , och på ett liknade sätt Lukas 6: 36-38 Matteus 6:14-15 …

    Och både våra medmänniskor som inte tror på Gud ,och dem som gör och troende frälsta kristna som oss ,och oss själva och trots oliktänket ser man i Guds Ord att Gud vill vi gör och är tålmodig och barmhärtig genom honom …För Guds kärlek till alla som till oss själva ,och för oss till Gud och nästan som till oss själva också . Och livet om allt bara som Gud vill enligt Guds Ord och löften och vilja i Bibeln blott …

    Och att vi ska vitna om Guds rike så gott vi kan som Jesus gjorde av nåd från Gud genom den Helige Ande som är den enda som kan öppna allas och våra ögon efter vad som egentligen står i Guds Ord i Bibeln om Guds vilja angående det som är hans vilja och inte är det och allt och vägleda oss rätt om …När och om vi vill och när vi är redo Markus 4 ,Johannes Evangelium 14-16 …

    Och att han är allas och våra medmänniskor och livets och vår rättfärdighet och försoning och frid och välsignelse och vishet och trygghet och skydd och frälsning i Gud med som han leder och visar oss rätt om med .Och hjälp med allt efter behov med honom Gud av Guds nåd och sanning och kärlek och omsorg om Gud och alla och oss och allt genom Guds kraft och vishet och ledning rätt och trygghet i Anden. Med Gud , och alla, och varandra i våra privatlivsförhållanden och alla samanhang och möten och verk och omständigheter ,och med oss själva och vårt eget liv med i Jesus Kristus vår Herre med Gud efter Blott Guds Ord i Bibeln i Anden . Och angående allt med livet ,och om känt och okänt och sånt som det är bra med eller problem med eller blir …Och om rätt och fel och sanning och lögn och gott och ont och om allt ja precis allt …Och det vi är lärd om eller olärd…Jesus visar oss vägen rätt…Johannes Evangelium 14:6 Jesus sa till honom: Jag är vägen sanningen och livet och ingen annan väg finns till Fadern än genom mig….

    Och han sa också det är omöjligt för en människa att bli frälst men för Gud är allt möjligt…Med andra ord så är det omöjligt för oss människor att tro på Gud och Guds Ord och vilja och förstå och efterleva efter Bibeln och bli frälst av Honom och leva som Gud vill…För det är bara Gud som kan ge oss den nåd och få oss att vilja det…Sakarja 4:6 Icke genom någon människas kraft eller styrka ska det ske utan genom min Ande säger Herren Sebaout … Därför blir både hög och låg som vill det troende frälsta av nåd av Gud med …Det är ett under och att kunna leva och lära som Gud vill…Och ett nytt liv i Anden i tro på Gud och Guds Ord i Bibeln blott och som vi kan vara olika långt på väg om med vi kristna och olika kristna kyrkor och samanhang med… Av honom som kallas undrens Gud …Och ibland går det bättre och är och ibland sämre …För vi är inga robotar bara för vi tror på Gud och vi möter och har olika omständigheter och även lika av .Och av bättre och sämre slag med att hantera under livet .Men förblir vi i tron frälst av nåd med ett liv i fortsatt nåd och för allt då kan vi fullborda vårt liv som Guds barn och lärjungar här på Jorden och får komma till Gud till himlen sist av allt…Istället för att dömas till helvetet för vi aldrig vända om till Gud eller avföll och aldrig kom tillbacka…

    Valet är mycket enkelt för mig jag väljer att tro på Gud och Ordet och förbli frälst …Och låta bli synd och om jag faller be Gud om förlåt och helgelse och omvändelse och bättring…Och hans upprättelse för Gud och den och det med livet jag syndat emot …För Guds försonings skull genom kristi Kors och uppståndelse till evigt liv med Gud igen…Och så förlåter jag den som syndar emot mig med och den som inte förlåter mig med Och ber om Guds full upprättelse och hjälp med det som allt och förlåter mig själv med … Och ber Gud upprätta mig och mitt liv igen som han vill med och genom tron på Gud och Guds vilja och lydnad för Gud om det, upplever jag så frid med Gud och Herrens välsignelse genom hans nåd och sanning och goda vilja som han leder det hela …Ibland är det enkelt och ibland är det svårare …Och skulle jag dö på kuppen så lovar Guds Ord att jag för min tros skull får komma till Gud till himlen…Och då är min möda och min nöd och mitt lidande och elände över och det som var mitt fel och jag orsakad andra och mig och Gud och livet med eller kunde fortsatt orsaka med och andra mig med över för evigt …Och vissa får väl dras med problem efter min död på Jorden ändå med ,och Gud kämpa med dom om ,som om annat att få ta över och avsluta för dem i utbyte mot det bättre han har…Men då är det över för mig som tror på Gud och blev och förblev frälst av bara nåd av Gud och från minna särskilda synder och allmänna och bekymmer och problem under mitt liv…

    Och det gäller homosexuela och lösaktiga och giriga och tjuvar avguddyrkare och villolärare om den kristna tron och ateister ja alla och oavset synd och lögn och villfarelse …Och minna synder har varit villfarelse och tvivel och liderlighet och lättja mest och en del annat och oansvarighet med sina negativa följder …

    Men det är inte slut med Guds barmhärtighet utan hans nåd är ny var morgon för dig och alla och mig och livet…Men livet blir bättre här på Jorden redan om vi väljer mer Guds goda vilja efter Guds Ord i bibeln… Frid Ronny

  • GoranDuvenett

    Som vanligt tar debatten i denna blogg en konstig vändning.
    Handlade inte debatten om hur vi skulle bemötta de homosexuella?
    Nu tar ni fram fariséernas puffror och skjuter sönder varenda försök till samtal och dialog.
    Snart kommer ni att försöka dra så snabbt att ni kommer att skjuta er fötterna.
    Den dag jag får himmelsfärd är jag glad att varken Stefan Swärd och likasinnade står vid porten för att vinka mig igenom in I paradiset.

  • Anonym

    Jag tycker det var bra att de 22 pingstpastorerna skrev som de skrev i Dagen , och även att Tommy Dahlman var med på debattprogrammet i TV. Detta bara för att visa att den traditionella kristna synen fortfarande existerar. Jag vet att många vanliga människor har undrat ”vad säger prästerna?” när homolobbyn och media de senaste 20 åren har drivit igenom ett nytt åsiktsmonopol . Präster och pastorer har varit tysta – eller annars följt med tidsandan.

  • Anders Gunnarsson

    Bra Stefan.

    Ja homosexualitet är en synd som tas med biktfadern/själavårdaren.

    Och modern frikyrklighet är i kris. Lev som du vill, tro som du vill… det är en konsekvens av reformationen, deformationen, postmodernismen o längtan att passa in.

    Jag tror det Kyrkan lär o söker rätta mitt liv därefter. Om man inte vill leva så, kommer man snart lära som man lever.

  • P

    Du Stefan skriver att debatter om homosexualitet sällan blir bra, men ändå har ämnet förekommit många gånger här på bloggen – och du har skrivit ett försvar för Åke Greens ökända predikan i en debattartikel i SVD. Du skriver att debatterna är olyckliga för att det hänger ut en grupp i samhället som varit utsatta för lidande och oförståelse, och samtidigt har du skrivit här på bloggen att du tycker att de var olyckligt att körledaren Gabriel Forss kom ut i media med att han är homosexuell för då kan andra tro att det är okej att vara kristen och homosexuell. Ångrar du det som du har skrivit om homosexuella? På vilket sätt bidrar ditt skrivande om homosexuella med respekt och kärlek? Visade du Gabriel respekt när du skrev att han borde ha stannat kvar i garderoben? Hans bok handlar om hans process med att acceptera sig själv. Han berättar också om den mobbning han blev utsatt för och hur illa han mådde efter att en pastor som han anförtrott sig åt sade åt honom att gå in i garderoben igen. Han mådde så dåligt att han var nära att ta sitt liv. Är det inte viktigt att HBTQ-personer får berätta hur de upplevt sin uppväxt och sitt vuxenliv i frikyrkan? Är det inte viktigt att det kommer fram att fördömande och uppmaning att personen måste leva sitt liv utan en livskamrat kan leda till att en människa i sin förtvivlan tar sitt liv?

    Självklart reagerade många när de 22 pastorerna gick ut och sade att homosexuella hamnar i helvetet. De påstår att de vet mer än Gud. Tala om hybris! Och hur mår de HBTQ-personer som är medlemmar i dessa pastorers församlingar? Och deras anhöriga? En del frireligiösa låtsas inte om att det finns HBTQ-personer i församlingarna, utan talar teoretiskt hur man ska från församlingens sida ställa sig när öppet homosexuella personer kommer och frågar om de vill bli medlemmar.

    Jag upplever att många som är emot homosexuella relationer inte vill erkänna att det faktiskt finns flera sätt att tolka de bibelverser som brukar hänvisas till. Dagens homosexuella känner inte igen sig i bibelns beskrivning som handlar om allt annat än de jämlika, frivilliga, kärleksfulla, trogna förhållanden mellan vuxna homosexuella förhållanden vi ser idag. De flesta inser att homosexuellas förhållanden innehåller precis samma saker som heterosexuellas. Och om det är de sexuella praktiker som homosexuella utövar som man klandrar, då måste man i konsekvensens namn gå ut och offentligt klandra alla heterosexuella som gör samma sak.

    Tyvärr brukar man oförskämt i samma harang som man räknar upp olika syndare räkna in homosexuella bland mördare, tjuvar, pedofiler och giriga. Det är att misskreditera homosexuella – som om homosexuella bara för att de är homosexuella är jämförbara med mördare, tjuvar och pedofiler.

    Saker som betraktas som synd i bibeln girighet, baktaleri, stöld, sexuella övergrepp, otrohet och skilsmässa – är alla saker som gör andra människor illa. Det är väldigt svårt för både en hel del kristna och ateister att se hur homosexuella relationer som vi känner dem idag, som bygger på vuxna människors frivilliga relationer bestående av kärlek och trohet. Det är väldigt svårt att se hur det skulle skada någon enda person. Precis som för heterosexuella relationer handlar vardagslivet av arbete, handla mat och tillaga den städning, tvätt, födelsedagsfirande, skjutsa barn till fritidsaktiviteter, kanske något idrottsutövande eller föreningsengagemang, planerande av semestrar, besök på IKEA… Men det enda motståndare till homosexualitet fokuserar på är vad de gör mellan lakanen – och det trots att även heterosexuella utövar de sexuella praktikerna.

    Så till det som gör att ni inför många anses vara inkonsekventa. De här med sexet har jag redan skrivit om. I bibeln anses skilsmässa som något negativt, ändå skiljer sig frikyrkliga. Folk bor sambo även i frikyrkan. Om det är något Jesus fördömer så är det rikedom och girighet – men var finns engagemanget för det i predikningar, debattartiklar och blogginlägg? Sedan har man tidigare motiverat både slaveri och apartheid som guds orubbliga skapelseordningar, även att kvinnor ska underordna sig mannen har man motiverat med att det är en av guds orubbliga skapelseordningar. Och även HBTQ-personer förtrycker man med hjälp av samma argument. Idag tar de flesta kristna avstånd från de två föregående. Vilka kvinnor accepterar att vara underdåniga mannen i frikyrkan, SvK eller i samhället i övrigt. De sk orubbliga skapelseordningarna var inte orubbliga ändå, utan tidsbundna. Man har plockat ut citat ur bibeln och använt som förevändning för att förtrycka olika grupper i samhället. Bokstavstroende kristna brukar hävda att de är konsekventa i sin tolkning av bibeln och att det ska läggas samma vikt vid samtliga ord i hela bibeln. Men vi som är utomstående ser ju att även de väljer och vrakar bland bibelns ord. Det som är mycket intressant är att Jesus säger inte ett enda ord om homosexualitet, den som uttalar sig i NT är Paulus – samme man som sade att kvinnor ska tiga i församlingen. Och det inkonsekventa är att man numera bortser från Paulus ord om kvinnor, men menar att det som man påstår handla om homosexualitet (inga nulevande homosexuella känner igen sig) gäller. Idag finns det både kvinnliga pastorer och präster. Och ingen kvinna accepterar att vara andra klassens medborgare. Och frikyrkliga har verkligen varit inkonsekventa vad gäller syndabegreppet med sin syndakatalog. Det som resulterade i församlingstukt och uteslutning är fullständigt tillåtet idag. Och många människor kränkte man för vad som idag räknas som struntsaker. Nu verkar det som att det enbart finns en synd kvar, nämligen homosexualiteten. Idag är den gruppen man kränker med sin empatilöshet och hårda ord. Idag är det den gruppen som helst ska nekas medlemskap i frikyrkoförsamlingen och det utifrån en medfödd icke vald mänsklig egenskap. Sen upprepar man frasen att man älskar den homosexuelle men hatar homosexualiteten och så inbillar man sig man är kärleksfull och en god människa som säger så. Det är lika IQ-befriat och kränkande som att säga till en afrikan att jag älskar dig som människa men inte din hudfärg. Det handlar om en människas identitet och medfödda egenskap man pratar om. Jag tror inte att det finns någon HBTQ-person eller deras anhöriga som tycker att det vittnar om någon kärlek att säga så, snarare uppfattas det som oförskämt och kränkande. Även amerikanska psykologer har gått ut med att det varit en felaktig uppfattning att homosexualitet går att bota eller ta bort, och det är inte så konstigt eftersom det inte är någon sjukdom eller defekt. Istället säger de att det är skadligt att försöka göra HBTQ-personer till heterosexuella. Människor som lever i omgivningar där det är fängelsestraff eller dödsstraff, eller homofientliga församlingar kan förstås leva i en livslögn inför andra av ren överlevnadsinstinkt. Men att uppmana kristna HBTQ-personer här i Sverige att stanna i garderoben, gifta sig med en person av motsatt kön eller leva i celibat är förkastligt. Ingen människa mår bra av att leva i en livslögn.

    Det är ingen liten sak att begära av en annan person att den ska leva i celibat hela livet och förvräga personen rätten att ha en livskamrat att ge och få kärlek av. Det är inte till för alla att leva i celibat, när det inte är självvalt. Vissa jämför med munkar och nunnor och menar att kan de så kan man kräva att HBTQ-personer lever i celibat. Att gå i kloster och leva det liv som man lever där passar sannerligen inte alla. Därför har man en lång prövotid innan man blir antagen. En person blir nog inte asexuell bara genom att gå i kloster. Det är säkert svårt att välja bort sexualiteten och att ha en livskamrat, trots att det är ett frivilligt val att leva så. Att det finns heterosexuella som aldrig finner någon att dela livet med är inget skäl till att HBTQ-personer som har funnit sin livskamrat ska leva ensam.

    Jag tror att antalet människor som accepterar HBTQ-personer, samt deras rätt att få älska någon och kanske skaffa barn blir allt fler. Det blir vardagsmat när alltfler HBTQ-personer kommer ut. Det kan vara den nära släktingen, bästa vännen, arbetskamraten, grannen, chefen, barnet till frikyrkopastorn, den omtyckta personen i frikyrkoförsamlingen som alltid ställer upp. Många fördomar har kastats på sophögen. Både folk i allmänhet och kristna, även frikyrkliga, har insett att HBTQ-personer är precis likadana som heterosexuella, utom på en medfödd ickevald egenskap. Det kommer bara att bli svårare och svårare att motivera varför det skulle vara något fel och skadligt att vara homosexuell och varför homosexuella ska förnekas att ha en livskamrat. Det ter sig obegripligt, och många ser dubbelmoralen när varken sambo eller skilsmässa fördöms, och att motiveringarna för slaveri och apartheid liksom kvinnans underordning under mannen motiveras utifrån att det var tidsbundet och förkastas idag, men förtrycket mot homosexuella ska bestå. Det finns frikyrkliga som inte sväljer detta, och de blir nog bara fler och fler också. Och att förhindra homosexuella att leva i en relation går egentligen inte heller eftersom varken homosexualitet eller att homosexuella lever i relationer inte är förbjudet i svensk lagstiftning.

  • Andreas Holmberg

    Du skriver mycket tänkvärt, P. Men den här meningen tyckte jag var konstig: ”Precis som för heterosexuella relationer handlar vardagslivet av arbete, handla mat och tillaga den städning, tvätt, födelsedagsfirande, skjutsa barn till fritidsaktiviteter, kanske något idrottsutövande eller föreningsengagemang, planerande av semestrar, besök på IKEA… Men det enda motståndare till homosexualitet fokuserar på är vad de gör mellan lakanen.” Så klart! För allt det där andra är – lyckligtvis – helt okontroversiellt och något som t.o.m. påven kan välsigna! Hushållsgemenskap ville ju både KD (om jag minns rätt) och Svenska kyrkan ge klarare ramar för 1994. Ingen har någonsin ifrågasatt det du nämner – och det vore väl ändå konstigt om det hade skett? För det är ju sexet/samlaget som är det kontroversiella, PRECIS som när det handlar om syskon eller trepartsförhållanden. Man kan tycka att kristna pratar för mycket om sex (eller också inte alls), men när vi diskuterar sex är det väl ändå sex vi diskuterar? Och om de konservativa är inkonsekventa är ju de ”moderna” det också, eftersom man inte är villig att låta kärlekens primat och principen om vuxen, frivillig, kärleksfull sex utsträckas till syskon- och trepartsförhållanden. (Trots att syskonäktenskap är tillåtna på dispens även i Sverige – man visste ju inte alltid att man var syskon när man bildade familj – och trots att polygami som pastoralt undantag ibland fått accepteras i Afrika, jfr Luthers famösa bigamieftergift, och trots att både syskonäktenskap och bigami har betydligt större bibelstöd – trons fader Abraham praktiserade ju bådadera).

    Men som sagt: mycket du skriver är tänkvärt, P, och jag håller t.o.m. med om åtskilligt. Man bör t.ex. inte hålla folk i garderober vare sej bildligt eller bokstavligt.

  • P

    Jag måste tyvärr upprepa en del i svaret till dig. Men det här med vardagslivet etc menar jag att homosexuellas liv ser ut likadant som heterosexuellas. Många motståndare till homosexualitet påstår felaktligt att det finns en särskild livsstil som homosexuella lever efter. Och ja, det känns lite absurbt att fokusera på sexet som är en del av livet tillsammans som livskamraten – men livet tillsammans handlar om så mycket mer, oftast de vanligaste sysslorna som brukar ingå i vardagen för oss alla oavsett sexuell läggning. Jo, jag tror att många tycker att det inte är riktigt sunt att gå omkring och ha synpunkter på vad andra vuxna frivilligt gör i sängen. Dessutom måste man skilja på sexuell läggning och sexuella praktiker. Den sortens sex som homosexuella praktiserar , praktiserar även heterosexuella. Om det är sexet man stör sig på borde man i konsekvensens namn också fördöma i blogginlägg, debattartiklar i dagspressen, gå ut på gator och torg och demonstrera osv. Gör man inte det är det hyckleri.

    I och med att allt fler homosexuella har kommit ut och homosexualitet blivit alltmer accepterat så accepterar man också att även de har ett sexualliv och tycker inte att det är konstigt på något sätt. Det verkar ju som att det numera finns frireligiösa som också accepterar det. Man har blivit medveten om att det finns flera tolkningar om de bibelställen man brukar hänvisa till, och en del vet att begreppet homosexualitet kom först på slutet av artonhundratalet. Och liksom homosexuella och deras anhöriga, vänner osv känner man inte igen sig i de ev. skildringar av homosexualitet som skildras i bibeln med de homosexuella relationer som existerar i vårt samhälle idag. När bibeltexterna skrevs fanns ingen jämställdhet mellan könen, inte jämlikhet, ingen demokrati eller mänskliga rättigheter. Och som jag tidigare skrivit, om man kan säga att det Paulus sade om kvinnor är tidsbundet och tillhörig en särskild kontext, och därmed bortse från hans ord om kvinnor, går det att göra samma sak med homosexualitet. Jag tror att många tycker att man inte ska använda heliga böcker och enstaka bibelverser som vapen mot andra, och inte motivera förtryck utifrån dem. Accepterar man homosexualitet så accepterar man också sexet. Jag tror att många har svårt att förstå att det skulle skada någon att vuxna frivilligt på lika villkor och som de lever i trohet med har sex med en person av samma kön. Motståndare till homosexualitet brukar oförskämt ta upp pedofili, incest, tidelag och jämföra med men alla de sakerna handlar om sexuella övergrepp och de är alla kriminella handlingar. Alla de sakerna gör andra illa. Du tar upp syskon som har sex med varandra, det kan väl närmast klassas som incest och är förbjudet pga risken för inavel och skador på ev. barn. Trepersonersförhållanden existerar säkert, både de som är frivilliga och ofrivilliga (en är otrogen och har dubbla sexpartners). Det är inte olagligt att leva så. Att månggifte är förbjudet har nog mest med arvsregler att göra. Varje lagförändring sker efter debatt och omröstning. Jag tror inte att det finns särskilt stort stöd för varken syskonäktenskap eller månggifte i Sverige. Incest och månggifte har inte med homosexualitet att göra.
    Nu blev det tyvärr en del upprepningar men det kan inte hjälpas.

  • Leokvast

    I dagens GP har Emanuel Karlsten i sin krönika en svidande uppgörelse med de 22 pastorerna. Både läs- och tänkvärd.

  • Stig Melin

    Är Gud trovärdig?

    – eller skall vi tro mer på människan

    Ägnar vi oss åt ett spel för galleriet i livsstilsfrågor lever vi farligt. Vi kan bli frestade att
    godkänna det som Gud inte godkänner för att framstå som barmhärtiga och
    kärleksfulla i människors ögon. Det är ju faktiskt vad som sker i dag. Och finns det fler frågor där människan kan överpröva Gud och ifrågasätta vad han
    sagt.-

    stigmelin.blogspot.com

  • Janne

    Det är säkert bra P, men att ha en längre kommentar än själva huvudinlägget borde inte få förekomma. Kortare och tydligare inlägg gör det lättare att hålla tråden ren och gör att fler läser…

  • Janne

    Varför ska man säga till sekulära människor (eller till någon öht) att homosexuella kommer till helvetet (som inte finns)?? Ska vi kritisera dem för att de inte älskar Gud av hela sitt hjärta också…(vilket vi kristna heller inte gör)…?

  • http://www.prayervorkers.blogspot.com Bengt-Åke

    Men bibeln säger ju att det är fel att en man och man lever tillsammans och lockelserna som blir av de är dödande för själen och ens liv. Det är ju Gud som säger de och inte de kristna. Så är det ju, anser jag.