Över 25000 besökare och i förhållande till det så pass få som engagerar sig genom att yttra en åsikt. Det kanske är ett symptom på något som vi behöver diskutera.

För att återvända till dina skriverier. Vad, rent konkret, behöver vi ändra på för att en inriktning sådan som den som du skisserar ska bli möjlig? Många församlingar, men inte alla har en krismedvetenhet. Många tror redan på att starta upp nya församlingar och nå ut med evangeliet och jobbar för det. En förändring i våra sinnen och i vårt tänkande kan inte om än så vältaliga argument åstadkomma om inte Gud är med och står bakom. Men alla stora skutor behöver tid på sig för att ändra riktning. Du fokuserar stark på att det behövs ett rätt ledarskap, gärna med erfarenhet av att ha startar upp församlingar, som kan driva detta framåt. Vad kan få nutidens, av sig själva och sina karriärer upptagna, ofta välmående medelklass, att bli krismedvetna? Vi behöver förkunnare av en kaliber som kan väcka upp de döda och de sovande. Det finns mycket som behövs om vi ska vara ärliga. Lewi Pethrus var en samlande kraft, med karisma och ett jordnära förhållningssätt. Själv tror jag, bildligt talat alltså, att du har för mycket blod på händerna, för att få en formell ledarfunktion i bygget av Guds tempel i vårt land (i analogi med kung David och hans som Salomo i GT). Du är för mycket en stridens man som väcker starka känslor för och emot. Men jag påstår inte att jag vet att jag har rätt, det är mest en känsla som jag har. Vi behöver många goda ledare och mindre centralisering och övertro på företagsmässigt managementtänkande. Anser jag utifrån min lilla horisont och ödmjukt tacksam för möjligheten att engagera sig i en blogg. ”Stort är att få tala även om ingen svarar” (citat mig själv). Det skulle nog många på vår jord hålla med om. Gud välsigne dig Stefan!

Kyrkan 2014 och evangelisation.

Det verkar som om kyrkan för en debatt där många är i luven
på varandra. Med den nya tekniken finns stora möjligheter att debattera via
nätet. Rätt ofta ser jag att det förekommer en omogen pajkastning mot varandra.

Kan det vara ett tecken på att Jesu andra tillkommelse är
nära?

Vi befinner oss i ändens tid vilket Danielsboken visar oss
på.
Dan 2:44 ”Men i de kungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta
ett rike som aldrig i evighet skall förstöras och vars makt inte skall överlämnas
till något annat folk. Det skall krossa och göra slut på alla dessa andra
riken, men själv skall det bestå för evigt”

De andra rikena är redan krossade. Romarriket var det sista
som krossades på 300-talet.

Det eviga riket, Guds rike började med Jesu
inkarnation.

Det som skilde Jesus från de andra profeterna som hade
bildat lärjungaskolor var att visa att han var Messias. Han kunde mera än att
bota sjuka. Han kunde förlåta syndare.

Jesus sade till den spetälske, i evangeliet enligt Markus
kapitel 1, att visa upp sig för prästerna som ett vittnesbörd. Vittnesbördet
var ett tecken att Guds rike hade kommit med Jesus, att han var Messias. Ett
under är nämligen ett Guds ingripande, något som Gud gör med ett bestämt syfte.

Syftet är att visa att Guds rike är mitt ibland oss. När
evangeliet förkunnas och syndare omvänder sig och får sina synder förlåtna kan
vad som helst hända. När Petrus i Apostlagärningarna predikade evangelium
räckte det med att människorna kom i kontakt av hans skugga så blev de helade.

När Jesus botar den lame, i Markus evangeliet kapitel 2, ger
han honom först syndernas förlåtelse. Man kan undra varför Jesus inte botar den
lame med en gång. Han såg ju bårbärarnas tro. Än en gång vill Jesus visa att
han är Messias och att det nya riket hade kommit genom honom. Endast Gud hade
rätt att förlåta synder. Efter syndaförlåtelsen säger Jesus till den lame ”ta
din bädd och gå”. Detta säger mig att under är sammankopplade med tro och
syndernas förlåtelse.

Förnyelse är att förkunna ett rent och fulltonigt
evangelium. Då blir människor frälsta och under och tecken drar människor ännu
närmare Jesus. Jag tror det är dags att låta bli att kasta pajer på varandra
och i stället samlas kring en teologi som frälser människor in i Guds eviga rike.
Inte bara samlas utan även tillsamman gå ut och göra alla människor till lärjungar.

Jag ber uppriktigt om en förnyad gemenskap, vi är alla Guds
barn som han köpt med sitt dyrbara blod.

Göran Duvenett (ej känd)

Göran Duvenett,
Jag tycker nog inte att jag ägnar mig åt pajkastning, utan försöker lyfta fram frågor som enligt min mening är mycket viktiga. Det vi nu diskuterar är frikyrklighetens eventuella framtid i Sverige, en viktig fråga enligt min mening.
hälsn
Stefan Swärd

Jag tror inte att jag är insatt i kyrkohistoria lika bra som du men tillåter mig ändå några reflexioner. Jag har uppfattat det så att det i en mening var lättare att vara kristen ledare på Lewi Pethrus tid beroende på att det var ett annat kulturklimat på den tiden. Då var samhället mer hierarkiskt och församlingsmedlemmarna förväntades visa respekt för pastorer. Idag är det absolut annorlunda. Fast inbördes kunde ledaren tvista vilket t.ex. ledde till brytningen med baptisterna. Men ibland är tvister nödvändiga för att det ska visa sig vem som håller provet, det står ju så i bibeln.

Stefan

Det är rätt så tyst här för att vara över 25000 besökare? hur räknas dom,
räknas jag som en ny var gång jag går in och tittar om det har hänt något
nytt? eller dom som har flera datorer (mobiler) i familjen eller på jobbet som
går in och trycker på gilla på sig själva, min uppfattning är att sedan du
startade med moderator så har dom som skriver minskat eftersom vi skriver till
“dig” eller svarar på ett inlägg (hövligt och efter bästa förstånd)

Det är bra när du ryter i mot det som är fel, det är inte fel att satsa på
mission, men vi som ser hur trovärdigheten minskar i efk församlingarna vi har
styrelsemedlemmar som kommit in i församlingen utan dop direkt från svk,
banbarnen reagerar på att dom som lever som kristna inte får gå in i
församlingen eftersom vi inte döper våra barn men deras juniorkamrater som växt
upp i en annan miljö får komma in, jag menar att församlingarna måste vara
konsekventa när det gäller dopet annars är dom inte trovärdiga, jag gick in och
tittade på några efk församlingars hemsidor och där står att dom välkomnar den
som har en annan dopsyn, grunden till detta är möjligen missionsskolor och att
medlemsantalet minskar då kommer en rädsla att vi skall försvinna, men som jag
ser det så kommer detta vara orsaken till ett ännu större tapp, jag själv ser
hur barnbarn reagerar, och om dom inte kommer med i församlingen när dom är unga
så är det stor risk att dom senare hittar en partner i en annan miljö och att
allt sedan går i annan riktning. hoppas att du någon gång får lust att ta tag i detta.