Avslutar bibelsynsdebatten för den här gången

~ stefan

Jag tror att jag avslutar bibelsynsdebatten för den här gången. Det har varit en omfattande debatt, tack till er alla som skrivit kommentarer. Jag tror att jag har blivit något klokare av allt som har skrivits. Har också lovat att följa upp vissa trådar som har kommit fram.

Jag är dock intresserad av att fortsätta ta upp denna typ av frågor framöver. De som sympatiserar med min inställning i dessa frågor, och som studerar teologi någonstans, får gärna höra sig till mig med exempel på saker som kan diskuteras och problematiseras. Gärna utdrag från föreläsningar, kurslitteratur eller annat material, som man kan ha som underlag för en debatt.

Som jag skrev om i somras, jag är djupt skeptisk till den akademisering och teoretisering som präglar präst- och pastorsutbildningar. Jag tycker att det finns skäl att kritiskt granska dessa företeelser.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
←  Older Comments
 →
  • Tommy Wasserman

    Hej du. Faktum är att jag skickade in ett svar på det förnyade angreppet dagen efter att jag läste det. Jag vet inte varför Världen idag inte publicerade det – kanske ska jag tolka det som ”locket på”? Nej, jag hoppas inte det.

    Jag är dock tacksam att vi slapp pajkastningen på Swärds inlägg om Pekka Mellergårds bidrag i Regeringens Framtdskommission.

  • Tommy Wasserman

    Hej, nej det behövs inte, vem det nu var som sa det. Lika lite som att häva ur sig att en meningsmotståndare ska börja förneka valens existens. Jag återkommer till Uni Svenningssons sångtext i ”En människa” – ”det var en människa ja”.

    Om du befinner dig i närheten av Örebro tar jag gärna en fika med dig och samtalar vidare!

  • Tommy Wasserman

    Det verkar alltid vara tillåtet att slå på det som man uppfattar vara uppåt … Du har själv sagt att du provocerat med dina inlägg. Tänk om det är att sätta sig på en för hög häst? Du verkar till exempel tycka det är riktigt smart att använda begreppet ”örebroteologer” om alla lärare och tidigare studenter som ett samlingsbegrepp att polemisera emot,; eller nu senast om några pastorer som hade en invändning mot adventsuppropet… varför bunta ihop dem som ”örebroteologer”? Tror du alla dem känner igen sig i det begreppet (jag känner själv inte igen alla namnen).

  • Jonas Rosendahl

    När det gäller den senaste insändaren så är den i första hand riktad till Ulrik och till pingströrelsen som både Nils Olov och jag tillhör. Vi vill ha svar från vår pingstledning om deras syn på ÖTH och det är inte bara vi som önskar svar utan många andra.
    När det gäller ÖTH i sig och bibelsynsdebatten så har ju redan framförallt Greger som också deltog i bibelsynsdagen och i panelsamtalen också svarat upp till flera av de frågeställningar som funnits. Korten är därmed så att säga lagt på bordet från ÖTH.Du Tommy har ganska kraftfullt skrivit och agerat här och tydligen med försök till insändare också men du var varken med i paneldebatten på bibelsynsdagen eller är den som uttryckt något som vi från början reagerat emot under bibelsynsdagen. Däremot har dina skriverier här varit intressanta på många sätt du har ju rent allmänt gått i försvar för ÖTH på alla rimliga sätt du har kunnat och enda plumpen i protokollet så att säga är ju din lite plumpna attityd att du uppfattar kritik som pajkastning. Jag hade nog förväntat mig en lite mer mogen inställning från en docent och utbildningsledare på ett frikyrkligt lärosäte.

  • Tommy Wasserman

    Jag har reagerat mot ditt sätt att raljera över ”örebroteologerna” och att till och med bunta ihop folk som inte har något med Örebro att göra under begreppet (guilt by association). Vad tycker du specifikt om denna invändning? Kan du ha gått för långt?

    Sen har du och Nils Olov så kraftigt angripit ÖTH att jag måste svara. Ja, jag är ledsen över era angrepp, av skäl som jag redogjort för, framför allt i en vädjan om enhet som jag återkommer med i Dagen i en intervju framöver.

    När det gäller bibelsynsdagen så var det jag och Mikael Tellbe som arrangerade den från ÖTH:s sida.

  • Jonas Rosendahl

    Jag tyckte du Tommy var riktigt smart som skrev Örebroteologen om Nils Olov :-) Jag letar febrilt efter ett samlingsnamn för teologin och konsekvensen av det som kommer från de som gått på ÖTH och ärligt talat, det är svårt att dra gemensamma nämnare. När jag trodde det var legio att alla som gått där faktiskt inte tror på helvetet så hade jag fel osv. Men ibland är man tvungen att vara generalistisk för att ”make a point” och det är mkt möjligt att jag helt misslyckats med det genom uttrycket ”örebroteologerna” och jag tycker väl själv att det var lite väl underfundigt  så det är en av de saker jag tar mig tid till att fundera på om jag har några ”regrets” över.
    Men det är alltid så med debatter speciellt skulle jag vilja säga när det gäller Guds rike, man funderar en och två och kanske tusen gånger över saker och ting.

  • Jonas Rosendahl

    Nu blir det här en debatt om debatten och jag vet inte jag om det ger nåt i sig. Först av allt är det tråkigt om du uppfattar mig som raljant. Jag är gravallvarlig när jag åker till en bibelsynsdag och upptäcker att mitt in i frikyrkligheten finns teologer som kraftigt ifrågasätter bibelböckers historicitet. Varför denna fråga inte varit mer intressant från frikyrkloledares sida kan bara bero på två saker, endera så vet man om det men tiger stilla för att för mkt står på spel, eller så känner man helt enkelt inte till det, ungefär som när Daniel Grahn uttryckte förvåning över att man faktiskt från teologiskt håll funderar över Efesierbrevets författarskap. 

    Sedan blev uttrycket Örebroteologerna från min sida sett ett sätt att uttrycka vad jag hörde från Örebroteologerna under bibelsynsdagen. När jag sedan såg ”försvarstalen” här på bloggen så mkt riktigt ”buntande jag ihop dem” för jag tycker att de skrev egentligen på samma spår. Det fanns inte en öppen horisont i diskussionen utan syftet var hela tiden att mala ner allt moststånd mot ÖTH därav ville man också så fort som möjligt in i djupa debatter om teologiska frågeställningar som man naturligtvis anser man behärskar. Att fråga sig vad saker och ting leder till var aldrig intressant.

    Sedan bör du skilja på saker och ting. Vi talar om djupa och allvarliga saker när det gäller den teologiska utvecklingen. Att vädja till enhet är inte ett sakargument i den debatten. Vädja till enhet det gjorde också sv kyrkan med kraft under konventikelplakatets dagar. Man ville föringa, förlöjliga och läcka locket på alla väckelsekristna.
    Jag anar att du inte vill se dig som en sådan person som ska stävja all oppsotion genom att prata om enhet? Jag tolkar dig inte så, men jag kan inte dra bra slutsater utan att möta dig öga mot öga och du kan inte heller dra bra slutsatser om mig utan att möta mig öga mot öga. Så jag vädjar till dig att hålla dig till sakfrågorna och låt oss som undrar får ställa våra frågor på ett öppet och demokratsikt sätt om än det sker med lite munhugg då och då. Att ifrågasätta var och ens uppriktighet som te x Greger gjorde mot Anders på paneldebatten, det gagnar ingen. Men vi är var och en del av ett ”styckeverk” och då får vi leva med långa och hårda debatter.

  • PeJohansson

    Tackar för inbjudan och önskar en trevlig kväll. 

  • O P

    Jag ser inte någon här som ger ett engagerat bra svar på frågan jag ställde, texten i Jer 31 enligt 1917 års Bibel har visat mig på Bibelns sanningar, och har fått mig att börja tro, eftersom det är en profetsia som är uppfylld, och uppfylls i nutid, och jag har levt jämsides med allt som skett i Israel, men bibel 2000 pekar inte klart på profetsian.

  • Micael Gustavsson

    Så du tror fortfarande styvern handlar om Golda Meir. Jag tror många andra med mig tar fö givet att den sannolikt inte gör det, och att det som skulle förklaras var hur det kunde bli så fel att du gått och trott på en felaktig tolkning hela livet. Jag anser överhuvudtaget att det är riskabelt att bygga läror på ordvändningen på andra språk än grundtexten. Fö oss som inte behärskar grundspråken är det bättre att försöka ta till sig de stora dragen, framförallt ang Guds karaktär och de frälsningshistoriskq sanningarna.

  • Tommy Wasserman

    Det blir paradoxalt att uppmana någon att hålla sig till sakfrågorna och samtidigt bejaka munhugg … eller insinuera att någon annan satt sig på en hög häst, etc.

    Att vädja till enhet är för mig ett mycket viktigt, ja, helt centralt sakargument i den här debatten. Jag har nämligen inget intresse av att dra upp så snäva gränser som du. Det finns alltså andra som har samma åsikter som du i sakfrågorna vi diskuterat utan att för den skull underkänna den andre och vilja ta avstånd från denne. 

    Jag har flera gånger påtalat att för mig är det inte någon vattendelare överhuvudtaget mellan den som läser Jona historiskt eller som fiktion (vilket alltså inte gör den mindre profetisk, sann eller viktig). Jag har också kommenterat Urhistorien (Adam och Eva), Jesaja, Joh 3:16 (som jag tror evangelisten skrivit) och annat, och inget av dessa frågor är för mig något ifrågasättande av bibeln, dess centrala budskap, dess gudomliga inspiration. 

    När du säger att ingen velat diskutera var saker och ting leder tror jag inte det är en rättvis bild. Frågan har ställts här och under bibelsynsdagen om inte det vinns vissa tolkningar och läsningar av bibeln som kan riskera att tillsluta den för folk i allmänhet. Många av oss använder nu för tiden begreppet ”syndakatalogen” för att beteckna ett sätt att tolka bibelordet som vi vill komma ifrån (jag vet inte om du håller med om detta). Jag tror det även gäller det samfund som du tillhör. 

    Ofta förstår man det inte då man är mitt inne i det, men när man ser tillbaka i backspegeln inser man hur fel det blev. Folk uteslöts till höger och vänster, inte bara inom pingst, utan i flera frikyrkosamfund, eftersom det fanns gott om gränspoliser som trädde upp till försvar för den rätta och enda tolkningen av bibeln. Mikael Tellbe ville ge ett sådant perspektiv under bibelsynsdagen … det är också att tala om vad saker och ting leder till, eller?

  • Tommy Wasserman

    Konstigt att det inte går att redigera inläggen just nu. När det gäller ”syndakatalogen” så vill jag referera till den som ett exempel på ett fyrkantigt sätt att tolka bibeln som vi kanske inte längre bejakar.

  • AlmaM

     Tack!

  • O P

    Om allt bortförklaras av teologer, som dessutom inte är överens, vad skall man då tro på, om inte det ena budskapet är sant, varför skall man då tro på det andra, teologer sätter sig ofta på höga hästar och kallar t.ex sådana som mig för troll fastän dom inte vet något om personen som skriver under med signatur.

  • Tommy Wasserman

    När det gäller frågan varför inte frikyrkoledare visat mer intresse kan det ju finnas en tredje anledning: nämligen det som brukar kallas för en storm i ett vattenglas. Det som du verkar chockeras över, att man läst Jonaboken fiktivt (så som C. S. Lewis och Greger Andersson), att flera författare kan ha bidragit till Jesajaboken (även om Jesaja står för första delen), att Joh 3:16 kan vara Johannes ord (om du nu anser detta vara en liberal ståndpunkt), kanske inte är så stora, eller för den delen nya frågor för andra. Inom evangelikal kristendom är det väldigt gamla frågor (vilket jag pekat på gång på gång) som diskuterats hit och dit i sådan litteratur som jag antar att du studerar även på ditt seminarium.

  • Jonas Rosendahl

    Ok Tommy! Jag förstår du har åsikter om mitt sätt att skriva. I vilket fall som helst, du är tydlig med vad du vill säga. Jag önskar dig ett Gott Nytt år hoppas du inte upplever den hälsningen paradoxal, jag menar det! 

  • Tommy Wasserman

     Hej, jag önskar dig detsamma!

    Jag skulle uppskatta om du kom över till ÖTH och jag fick samtala med dig öga mot öga som du skriver. Det är bra mycket bättre. Om du är i Örebro någon gång så kontakta mig!

  • AlmaM

     Så här står det bl.a i Jer 31 i bibel 2000:
    Res vägmärken,
    rösa leden!

    Minns var du gick,

    vilken väg du följde.

    Vänd åter, jungfru Israel,

    vänd åter till dina städer!

    22Hur länge skall du vända dig än hit, än dit,

    du trolösa dotter?

    Herren skapar något nytt på jorden:

    kvinnan skall värna mannen.Är Golda Meir  en grundbult i din tro så kan du ju läsa denna vers i stället som en profetia om henne, jag tycker mycket stämmer in här på förintelsen och staten Israel i denna översättning om det är så viktigt för dig. Men jag tycker du borde tänka om vad gäller Golda Meir. En enstaka översatt rad ska inte kunna kullkasta din tro, sök dig närmre Jesus, det är honom vår frälsning bygger på. Han är klippan som håller livet igenom. Många troende på denna klippa kan inte ens läsa, varken 1917 års svenska Bibel eller någon annan, men frälsta är vi alla ändå i Jesu namn och blod om vi tar emot den frälsningen.

  • Tommy Wasserman

    Tack AlmaM! Det där var viktigt! 

  • Micael Gustavsson

    Vad då inte sant? Att en tolkning du lärt dig inte nödvändigtvis är sann betyder inte att texten inte är det. Men läror bör inte byggas på enstaka bibelversar, utan på skriftens samlade vittnesbörd. Detta blir xtra viktigt om läran hänger på en specifik ordvändning. En aspekt av ödmjukhet och underordnande under Gud är att inse att vi människor är ofullkomliga, och att våra tolkningar kan vara fel. Jag tror att Gud delvis har gjort Bibeln svårtolkad just för att lära oss ödmjukhet .

  • Jonas Rosendahl

    Ja, det gör jag gärna Tommy. Jag ska hålla på nu några år med studier vid sidan av mitt heltidsjobb ska tilläggas. 

  • gäst

    Hur förhåller det sig då med den vitt spridda Bibel 2000? Ja, det är svårt att tro att översättarna har varit sanna kristna. Hela gruppen tillsattes av den dåvarande socialdemokratiska regeringens kulturdepartement, och översättningsarbetet var formellt sett en statlig utredning. Studerar man noga skillnaderna mellan Bibel 2000 och våra äldre översättningar och Svenska Folkbibeln så står det klart att man i Bibel 2000 medvetet försökt fördunkla främst fyra saker:
    Treenigheten med Jesu och den Helige Andes gudomlighet.GT:s messianska profetior och deras uppfyllelse i NT.Bibelförfattarnas gudomliga inspiration.Det judiska folkets utkorelse.

  • Greger Andersson

    Hej Stefan!
    Om vi bortser från frågan om Jona och den
    ständiga diskussionen om ÖTH (varför just ÖTH har aldrig förklarats), så finns
    det några intressanta punkter i diskussionen som vi skulle behöva föra vidare:

    1.      
    I vilken grad är den akademiska
    exegetiken ett barn av en viss tid och i vilken utsträckning är dess problem,
    metoder och hypoteser resultatet av vissa premisser som en troende inte kan
    godta?

    2.      
    I vilken utsträckning är den s k
    evangelikala/konservativa bibelsynen ett barn av en viss tid? Har den präglats
    av ett sanningsbegrepp och en förståelse av texternas ärende som inte alls
    sammanfaller med hur kyrkan tidigare läst Bibeln utan snarare formats som ett
    gensvar på bibelkritiken? Har denna konservativa hållning därmed anammat
    agendan hos sin motståndare och tvingats till positioner som gör att man
    faktiskt inte kan lyssna till texterna fullt ut (ta dess påståenden på allvar)?

    3.      
    Hur relaterar exegetiska argument –
    historiska och litterära – till teologiska argument? Har teologiska argument
    företräde framför exegetiska argument eller ska teologin (inklusive bibelsynen)
    kunna påverkas av exegetiken?

    4.      
    Man kan lägga till en fråga som vi bara
    tangerat men inte diskuterat men som vi kanske borde uppehållit oss vid: Vilken
    funktion har isagogiska (författarskapsfrågor etc) och exegetiska frågor i
    relation till homiletik (förkunnelsen) och teologin?

    5.      
    Vilken auktoritet och roll ska den
    akademiska exegetiken ha i kyrkan? För mig har det varit självklara att förorda
    en öppen dialog på denna punkt där exegetiken är kyrkans tjänare. Andra verkar
    snarare förorda någon typ av auktoritesförhållande.

    Greger Andersson

  • Greger Andersson

    ”inte alls” ska vara ”inte” eller ”inte fullt ut” i punkt 2

    Greger

  • Jonasq

    Väldigt bra och intressanta frågor, Greger! Om vi kunde få en diskussion baserat på här frågorna så tror jag att vi skulle kunna få en mycket större förståelse för de olika positioner som har varit skjönjbara i debatten. Alla har mycket att vinna på det. För till exempel de av oss som sätter stort värde på den exegetiska forskningen är det hälsosamt att inse att det för en troende människa finns utgångspunkter och idéer som man svårligen kan anamma. Den intressanta frågan är förstås vilka dessa är och varför det förhåller sig så. Och på samma sätt är det såklart viktigt att sätta in sin egen teologi, inklusive bibelsyn, i ett historiskt perspektiv. 

    Om jag skulle drista mig till att tillfoga en fråga så skulle den förmodligen handla om relationen mellan exegetik, tro och kyrkans – de stora traditionernas – formella dokument, alltså trosbekännelser, katekeser etc. För frikyrkliga är det lite främmande mark – man menar sig ju stå ”under Skriften” rätt och slätt och då behövs inga andra texter, men kanske många ändå skulle upptäcka både djup och fasthet i tron genom de formellt konfessionella traditionerna? Samtidigt som dessa texters auktoritet naturligtvis måste kunna utmanas av exegetiken. Men på vilka punkter och varför? Hur kan/bör teologisk utbildning relatera till konfessionerna? Vilka möjligheter och problem finns här?

    Fördelen med en sådan diskussion – som du föreslår, Greger – är att den inte är så enkelspårig och enbart leder till ”rätt” eller ”fel” svar. Och kanske de olika rädslor som vi bär på – för bildning som blir intellektualism och för konservatism som leder till inskränkthet – skulle kunna läggas lite åt sidan för ett tag?

    Det vore roligt om Stefan ville starta den typen av diskussioner här.

    Gott nytt!

    /Jonas

  • Tommy Wasserman

    Hej gäst. Det är inte säkert att du behöver beskylla kommissionen för att ”medvetet fördunkla”. Ord har som bekant olika översättningsmöjligheter, och den ena översättningen kanske tar hänsyn endast till boken i sig, dess källspråk, den historiska och kulturella miljön som den uppkommit i samt givetvis målspråket, medan en annan översättning väger in den kanoniska kontexten och föredrar att tolka till exempel messianskt där det är möjligt – och där kan ju finnas en omvänd risk, att man läser in något i texten som inte fanns där från början. Det är därför jättebra att ha tillgång till olika översättningar för att jämföra så att det som annars är ”dunkelt” blir mer klart – man får klart för sig skillnader som speglar översättningsproblemen.
    Kom ihåg att alla översättningar är begränsade. Jag tycker det är jättebra att vi på svenska har tillgång till några översättningar som gjorts med olika metoder och perspektiv. Ibland är den ena ”bättre” än den andra men ingen är perfekt.

  • Gunnar Nilsson

     ”Själv skulle jag bli enbart lycklig om någon övertygande kunde bevisa
    att Josuas bok med dess folkutrotningar var en ren allegori som handlar
    om kampen mot synden o.s.v”
    Andreas du skulle med andra ord vilja att Bibelns Gud inte var sådan som Bibeln omtalar honom?!

  • WO

    Är det oklart att Jeremia var man? Varför annars klämma in ”hen”???  (ett ord som givetvis aldrig borde användas, men det är en diskussion för sig)

    Jag kanske fattade hela meningen fel, men antar att ”hen” syftar på Jeremia (?)

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    Vem ”man” är här är ju ingen hemlighet, Greger Andersson, som endast antytt vilken syn han har på fakta och fiktion i Urhistorien och exodusberättelsen. Vore ju intressant att veta mer.

  • gäst

    Jag har läst Jer 31 som op pekar på, och när jag läser hela kapitlet i 1917 års bibel så reagerar jag för översättningen i vers 22 varför står det på jorden i bibel 2000 när hela kapitlet handlar om landet, och varför har dom översatt till värna mannen, när det står ”beskärm” sök på det ordet så får du se, det handlar om inflytelserik person myndighet regent o dyl.

  • Jonas Rosendahl

    Du tycks ha fått din insändare tillslut så världen idag är generösare än Dagen 😉 
    Noterar också att du rycker nåt citat från baksidan av Rick Walstons bok, utan att du gjort nån forskning om hur Nils Olov resonerat…hmm det bevisar att vi behöver lära oss mer om akademiskt tillvägagångsätt :-)

  • Greger Andersson

    Jag hoppas att de som följt debatten haft förmågan att se vem den ”man” är som undviker alla svåra frågor. Jag hade gärna diskuterat den här typen av frågor vilket jag sa redan i mitt inledande föredrag.

    Greger Andersson 

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    Men varför då inte göra det, Greger Andersson? Det har ju fastnat i Jona, och jag har försökt få Dig att utveckla det Du antydde om Urberättelsen samt exodus. Vad ser Du som fiktion/myt i dessa?

  • http://www.facebook.com/people/Anton-Johnsson/684543403 Anton Johnsson

     Kära herr Gerdmar! Han har ju faktiskt svarat på dina ”raka” frågor. Men du kanske vill att han ska skriva en liten uppsats om varje ämne?
    Du tenderar dock att på varjeNT- fråga du får sväva iväg i någon form av: ”Det-beror-på-vilket-perspektiv-man-har-svar” (huh för alla 1700-tals deister) samtdigt som du framhåller dig själv som en ”seg gubbe”. På GT svarar du att det inte är ditt gebit. Fast Jona råkar du vara expert på.

    I irration, men dock välvilja
    Anton Johnsson

  • http://www.facebook.com/people/Anton-Johnsson/684543403 Anton Johnsson

     Exegetik kanske inte ens är värdefullt?
    Vi kanske bara ska hålla på med perspekiverade läsningar (typ ”seg gubbe”-läsning)

  • Greger Andersson

    Jag håller mig dig Anton. Jag är också oerhört besviken på Gerdmar och nivån på hans inlägg. Det har gjort att den här debatten inte har nått dit där den skulle ha kunnat komma. Men vi får släppa detta.

    Greger

  • Jonasq

    Det är väl framför allt du som inte svarar på frågorna, Anders. Måste bero på de här dubbla stolarna du sitter på. Dina inlägg har mer karaktären av inledningstext/introduktionsföreläsning. Jag saknar ordentliga redogörelser för dina egna tolkningsval. Men om diskussionen handlar om att slå fast en hög bekännelse så har du lyckats. Men det betyder ju inte så mycket för själva sakfrågorna, även om det säkert känns betryggande för en och annan här på bloggen. 

  • Jonasq

    Väntar fortfarande på detta. Vill höra hur du tycker att man ska läsa Urhistorien. När kommer ditt inlägg? Bjud in Greger att presentera ett tolkningsalternativ också. Så att skiljelinjerna som du har varit så intresserad av blir tydliga.

  • Jonasq

    Håller med dig. Har aldrig varit med om konstigare diskussion. 

  • Jonasq

    Gerdmar har sagt att han ska ge sin syn på Urhistorien och Exodusberättelsen på sin blogg. Det ser man ju fram emot. 

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    Svar till Greger Andersson mfl.

    Hej Anton, Jonasq och Greger!
    Har inte kunnat engagera mig så mycket under helgerna, men sett en del inlägg.Visst kan jag uttrycka hur jag ser på fiktion i Urhistorien och Exodusberättelsen och beklagar att Greger är ”oerhört besviken”. Jag avstår från känslomässiga reaktioner på olika insatser i diskussionen, men har tyckt att det har varit trögt att får svar på vissa frågor. Och att det har varit märkligt svårt att ta sig utanför Jonafrågan.Jag kanske fortfar att göra en del besvikna på att jag inte går in i dessa texters traditions- eller källhistoria. Jag ÄR inte inläst på det, respekterar de exegeter som läst in sig på det och ser inte att det för någonstans att jag sprätter iväg några halvreflekterade kommentarer om dessa ganska tekniska frågor. Jag HAR faktiskt, Anton och Jonasq, svarat ganska ordentligt på de frågor som rör mitt eget gebit och kan gärna göra det mer. Att jag inte är och inte vill fuska som GT-exeget får ni respektera. Greger Andersson har i inget fall gått in på NT-frågor i denna debatt. Generellt har jag dock en slags traditionshistorisk syn på den Israelisk-judiska litteraturen och ser inga problem med att det finns olika traditioner och traditionsstråk där. Det är högst naturligt.Urhistorien och exodusberättelsen tillhör de allra viktigaste formativa berättelserna i judisk och kristen tradition, det är väl alla här överens om. Det är därför oerhört viktigt vad dessa texter förmedlar, inte bara etiologiska (i efterhand konstruerade förklarande) berättelser om hur människan blev till, hur det onda kom in i världen et cetera. Utan de är autentiska berättelser, inspirerade av den helige Ande, som berättar vad som hände, hur det gick till. Tidsaspekterna i de sex dagarna har jag aldrig hängt upp mig på, men hur Gud skapade människan, vad han sa, att han såg att det var mycket gott, att han formade människan av stoft och blåste in sin næfæsch, livsande, att det fanns ett kunskapens och ett livets träd, att satan kom och frestade, vad som hände då, att de blev utkastade. Et cetera et cetera. Inget av detta skulle jag beteckna som myt eller som fiktion i meningen något som inte autentiskt återger skeendet. 

    Detta är centralt för kristen tro. Och jag skulle nu gärna höra vad kollegorna säger.

  • Tommy Wasserman

     Hej, jag har inte ryckt något citat från baksidan. Jag har talat om att Nils Olov Nilsson skrivit rekommendation för Walstons bok – du vet en sån där ”blurb” på baksidan där olika personer rekommenderar boken. Du får själv sätta dig in i vad Walstons bok handlar om och fundera på om frågan han diskuterar är viktig inom Pingströrelsen eller ej.

  • Tommy Wasserman

     Och, notera nu att jag inte kritiserar Nils Olov Nilsson för att han rekommenderar boken. Tvärtom, jag tycker det är bra, oavsett om Nilsson håller med Walston eller inte. På detta sätt visar Nilsson att han är öppen för att seriöst lyssna på olika argument – tolkningar – även om det rör sig om en klassisk pingstdoktrin, vilket skulle kunna vara oerhört känsligt. Så jag förstår inte vad du menar med att ha ryckt något citat från baksidan…

  • Guest

    Mmm den där Gerdmar är verkligen jäääätte konstig och håller säkert på med hemska saker… 😉 Osar det lite härsken härskarteknik här inne eller? 

  • Jonasq

    Diskussionen uttalade jag mig om, inte Gerdmar. Viktigt att skilja på sak och person.

←  Older Comments
 →