Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Har levt med rejäl hjärnskakning nu sedan 15 december, idag var första dan jag har känt mig bättre. Förhoppningsvis ska jag kunna börja jobba normalt senare i veckan.

Tillsammans med yngste sonen besökte jag Hillsongs nyårskonferens hos Hope Church i Märsta nyårsdagens kväll, konferensen Encounter som Hillsong ordnar tillsammans med några andra församlingar av liknande inriktning. De har en fantastisk förmåga att skapa en gudstjänstkultur som når och tilltalar unga människor. Och en bibelförankrad förkunnelse som utmanar till överlåtelse och efterföljelse. Tycker att Andreas Nielsen har en unik evangelistisk gåva. Lärorikt och inspirerande. Är glad över att Elimkyrkan har kunnat stötta Hillsong genom att de har kunna använda våra lokaler för samlingar under veckorna.

Greger Andersson ställer intressanta frågor som kommentar på mitt senaste blogginlägg. Har intresse av att fortsätta driva teologidebatter utifrån min blogg. Ska fundera över detta.

Försöker nu återuppta skrivandet av min nästa bok, om korsets kraft och kristna försoningsläran.

Läser just nu Luthers Galaterbrevskommentar. När jag läser Luther har jag svårt att förstå mig på att någon ny form av bibelläsning och bibeltolkning uppstod på 1800-talet, tidigt 1900-tal genom evangelikalism och konservativ teologi.

Läser också Arne Fritzon och Sofia Camnerins bok om försoningen. De har verkligen grubblat över frågorna, men jag är något förundrad över hur akademiska och moderna teologer så till den milda grad betonar förförståelsen och tolkningsmodeller. Det tycks inte gå att läsa Bibeln längre, man fastnar i sina olika positioner i hur man tolkar Bibeln. Och då blir ju bibeltexterna helt plötsligt sekundära. Att diskutera olika teologers tolkningsmodeller kommer i första hand, bibeltexterna i andra hand. Där ställer jag mig mycket tveksam till metoden.

Men det resonemanget får jag utveckla i den kommande boken. Sofia hamnar också i en tolkningsmodell av korset som blir helt Abelardsk. Korset är ett exempel, Gud led, Gud drabbades av det onda, och det inspirerar oss som lider, och drabbas av det onda.

Det kommer jag också att skriva om i kommande boken. Sofia Camnerin går ju betydligt längre än Waldenström som inte var någon konsekvent Abelardare.

Abelard var en teolog på tusentalet som i polemik med Anselm menade att Jesus inte inte tog på sig syndens straff på korset och Guds vrede. Jesu lidande på korset var ett exempel för oss.

  • Micael Gustavsson

    Hej Stefan,
     Anselm och Abelards modeller är inte de enda. En modell som är vanlig inom Ortodoxa kyrkan, men som jag även ofta stöter på i vissa typer av karismatisk undervisning (och i CS Lewis Häxan och Lejonet) är att det som Jesu offer gjorde var att befria människorna från de anspråk och det slaveri som Satan/synden/döden höll dem i. Till skillnad från hos Anselm, så har vi alltså inte en domsttolsituation med brottmål, och männsiskan som brottsling inför Gud, utan kanske snarare ett civilmål, med människan som förrymd slav, och där den tidigare ägaren måste betalas i domstolen för att dennes krav skall släppas. Till skillnad från Abelards lära är detta också en sorts objektiv, icke subjektiv lära, och i likhet med Anselms så är Guds objektiva rättvisa en utgångspunkt, även om den här utgör grund för att Satan/synden/döden kan komma med asnpråk. Och Guds rättvisa gör att Han inte utan vidare bara kan ignorera dessa anspråk.

  • Sward

    Yes Micael, du har helt rätt.
    Jag håller ju på att skriva en hel bok i ämnet, så mina kommentarer i blogginlägget var mycket fragmentariska.
    hälsn
    Stefan Swärd

  • Ulrika Jansso

    För en tid sedan sade jag ”Hej då” och nu säger jag uppenbarligen: Hej igen Stefan.

    Det finns ingenting som heter ”korsets kraft”

    Det finns korsets anstöt, korsets lidande och korsets trä.

  • Kenneth Hermansson

    Talet om korset är en Guds kraft. Nog kan man väl därför, likt Paulus, tala om korsets kraft:  ”Talet om korset är nämligen dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft.” 1 Kor 1:18

  • Ulrika Jansso

     Ja ur det perspektivet hänger jag med.

    Fast med alla influenser och församlingens godkännande av ”New wineande”, katolicism och annan mystik tillät jag mig att överreagera?

  • Jonas Rosendahl

    Angående bibeltolkning och tolkningsmodeller, det är väl det som är lite av strömningen också, man måste bli teolog för att få tolka bibeln, eller så kallar man andra för att syssla med lågintellektuell banalteologi. Ska bli väldigt intressant att se om våra lekmannarörelser går mot ren styrning utav teologer där en akademisk utbildning (skulle gissa på sikt en som är helt kopplad med liberalteologiska lärosäten)  blir krav för föreståndarskapet. Då får vi hoppas på en ny frikyrkorörelse men det blir väl våra barn och barnbarn som får ta den kampen..

  • Jonasq

    Vem tycker att man måste vara teolog för att få tolka bibeln? Låter extremt konstigt. Teologens uppgift är alltid att vara en kyrkans tjänare och ge hjälp och riktning i tolkningen av bibeln. Åtminstone ur ett evangelikalt perspektiv. Vi är alla tjänare åt varandra, var och en med de gåvor vi har fått. 

    Vem har sagt att någon ägnar sig åt ”lågintellektuell banalteologi”? Vem som än har sagt det är det såklart inte representativt för evangelikala teologer.

    Varför skulle teologer styra ”våra lekmannarörelser”? Hur vore det ens möjligt. Kyrkor leds väl av kyrkans ledare, inte av teologer? Återigen, teologens uppgift är att tjäna kyrkan genom exegetiska landvinningar och perspektiv, systematisk-teologiska arbeten  kyrkohistoria och pastoralteologi. 

    Det här undergångsperspektivet som du för fram låter, åtminstone i  mina öron, mycket konstigt. Och vart finns Anden i allt detta? Tror du inte på Guds försyn och på Andens verk att bevara, skydda och leda sin kyrka? ”Dödsrikets portar ska inte bli den övermäktig” sa Jesus. 

    Däremot tror jag, som jag har återkommit till flera gånger här, att teologisk utbildning måste leva närmare kyrkan, bli mer genomskinlig än den är idag. Här har både teologer och pastorer ett stort ansvar.

  • Jonas Rosendahl

    Jonasq du tycks bära på många frågor mer än svar efter att ha läst det jag skrev, kanske jag kan hjälpa att förtydliga något i dimman?
    1. Ulrik Josefsson, utbildningsföreståndare på Akademi för ledarskap och teologi använder uttrycket ”lågintellektuell banalteologi”
    2. Teologer kan i framtiden styra rörelser genom att kraven på teologisk utbildning formaliseras ungefär som skett i sv kyrkan. Förr var ju vad vi kallar ” kallet” viktigast i lekmammarörelsen inte formell utbildning. tankegången börjar dyka upp här och var enligt mitt tycke och då talar jag utifrån pingströrelsens front mest.
    3. Du undrar ”var finns Anden i detta” när det gäller frambärande av ”undergångsperspektivet”? Ja att bedöma ”andligt” är ju en ren subjektiv bedömning och upplever du inte nån slags varningssignal ”andligt” av vad du ”sett och hört” ja då får det ju stå för dig jag delar dock då inte den uppfattningen utan kan se nedgångsspiralen fortsätta som den gjort de sista 50 åren i frikyrkorörelserna. 
    4. Jo, jag tror på Guds försyn därav att jag också avslutar med ” då får vi hoppas på en ny frikyrkorörelse”

  • PeJohansson

    ang1. , finnes det möjligen en länk till citatet?

  • Jonasq

    Ja, många frågor här.

    1. Knappast representativt för vad teologer anser om vanliga kristnas tolkning av bibeln. Det tror jag inte att nämna person heller tycker. Kanske taget ur sin kontext?

    2. Svenska kyrkan leds mig veterligen av Kyrkomötet och ärkebiskopen. Om kyrkan styrs av teologiska institutioner så ligger ansvaret alltså helt och hållet på dessa två organ. Problemet, som jag ser det, är inte teologisk bildning, eller de formella kraven på detta (det är tvärtom bra), utan snarare att den teologiska utbildningen är förlagd till sekulära universitet. Att teologisk utbildning sedan måste vara informerad om och i dialog med samtidens intellektuella samtal är en annan sak. 

    3. Helt korrekt, jag upplever inte de varningssignaler du tydligen gör. Herren dömer.

    4. Bra att du tror på Guds försyn. Jag för min del tror att Gud i sin försyn bevarar de sina, alltså ser jag inte behovet av en ny rörelse. Nåden är var morgon ny.

  • Jonas Rosendahl

    Sök på google och du ska finna. Jag gör det till dig denna gång. Varsågod:
    http://www.varldenidag.se/nyhet/2012/07/09/Kopplingen-mellan-stat-och-teologisk-utbildning-problematisk/

  • Jonas Rosendahl

    Just horisonten, och den profetiska klarheten behöver komma fram i den teologiska debatten. Var leder oss teologin just nu? Jag med många fler har efterfrågat den från de andliga ledarna i landet. En del tiger stilla och en del har talat. ”a´lea iacta est”

  • Jonasq

    Tack för det. Och det bekräftade ju att du hade tagit Ulriks citat ur sin kontext. Du kopplade ihop detta uttalande med något slags progessionellt teologiskt förakt för vanliga kristnas bibeltolkning. Men det är ju inte alls vad Ulrik säger. Tvärtom, han betonar vikten av församlingen och talar om en utbildning i skärningspunkt mellan akademi, kyrka och folkhögskola. Och så säger han att ”ingen” är intresserad av ”lågintellektuell banalteologi”. Och det är väl sant, det är väl ingen som vill ha något sådant? Han säger definitivt inte att kristna som saknar formell teologisk utbildning ägnar sig åt sådant när de tolkas sin bibel.

  • Jonas Rosendahl

    Ska tilläggas att Nils Olov och jag frågar just Ulrik angående detta i vår senaste insändare i världen idag vem han menar sysslar med lågintellektuell banalteologi. Vi får se om han orkar svara.  

  • Jonasq

    ”den profetiska klarheten”. Vad är det för någonting? Kan du förtydliga? 

  • Jonas Rosendahl

    Jag hoppas uppriktigt att det just det du skriver är det han menar. Men tills han har förtydligat går det faktiskt att tolka det som jag gjorde först. Det är alltid en risk att spela på ”den allmänna planhalvan”, och det varnade redan Bo Giertz för på en prästkonferens 1970 ( från boken då föll Herrens eld) där han pekar på en ofruktbar strid mellan vetenskapen då man började använda bibeln på ett sätt den inte var ämnad till dvs bortsåg från bibelns frälsningsavsikt. 

  • Jonas Rosendahl

    Jag googlade på uttrycket och kom till en sida där faktiskt en Örebropastor uttryckte det jag menar: 
    Per-Åke Eliasson, pastor i Kristet Center i Örebro, talade om bönens betydelse. – Vår villighet till bön mäter ut hur mycket vi vill av det som Gud vill. Genom bön får vi klarhet om var vi befinner oss och vart vi är på väg.

  • PeJohansson

    Tack för denna ynnerst, vilken jag hoppas få tillfälle att återgälda.

  • Tommy Wasserman

     Tack Jonasq att du illustrerar hur viktigt det är med exegetik i allmänhet, inte bara när det gäller bibelordet, och hur farligt det är att rycka saker ur sitt sammanhang, medvetet eller omedvetet.

  • Tommy Wasserman

    Alla som läser bibeln tolkar bibeln. Sen är det bra om man i en utbildning får med sig redskap att själv tolka bibeln bättre och, när det gäller vissa komplicerade frågor, ha koll på olika tolkningsalternativ (t ex ifråga om försoningsläran som skall sysselsätta Stefan Swärd närmaste tiden). Det är alltså inte heller bra för lekmannarörelser att uppifrån, från en samfundstopp eller pastor, få serverat den enda sanna och tillåtna tolkningen (så som är fallet i Jehovas Vittnen). Då kan det gå riktigt illa.

    Det är alltså mycket bra när din vän Nils Olov Nilsson, baserad på en sundare läsning av nytestamentliga texter, kunde propagera för en bibeltolkning som avvek från en samfundslinje vad gäller kvinnligt ledarskap i Pingst – detta tangerar verkligen det du talar om som ”krav för föreståndarskapet”. John Ongman startade Örebro Missionsskola, bl a just i kampen för kvinnors möjlighet till tjänst. Jag undrar hur denna fråga hanteras på andra fria teologiska seminarier i Sverige.

  • Ulrika Jansso

     Hej igen!

    Har funderat lite till på vad jag egentligen tänkte.
    Jag tänkte helt enkelt på faran att börja tillbe korset som om det innehöll krafter. Vid första tanken kanske det verkar löjligt men om vi börjar titta på hur saker, som ”vi” numera godkänner som att kyssa avbilder (katolicismen), vandra till gravar och hämta kraft (”Amerikaprofeterna”) osv blir min farhåga motiverad?

    Lyssnade precis på en lovsångsskiva som jag plötsligt kände avstånd till. Skönsången verkade mer handla om själva namnet Jesus än om Jesus själv. Tänk om korset av trä blir mer ”kraftfullt” för oss än den Guds kraft som bibelversen faktiskt egentligen talar om.

  • gäst

    Över 600 st i vårat land heter Jesus, men det är lättare att sjunga namnet Jesus, men i hjärtat handlar det om Jesus-Kristus, försök gärna att skriva om sångerna men i många fall är det svårt.
    En av dom finaste sånger är ”Jag älskar dig Jesus”, och när den sången sjöngs så handlar det inte om något ”frieri” till någon jordisk Jesus.
    http://www.youtube.com/watch?v=-djvXI0bk8Y

  • gäst
  • Ulrika Jansso

     Ja,
    Det är inte helt lätt det här men samtidigt vet vi om följande bibelord:
    (Kan bli konstig layot eftersom texten inte går att korrigera)

    Matt 7:22-23

    ”Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte
    profeterat med hjälp av ditt namn*och med hjälp av ditt namn drivit ut
    onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? 

    Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!” Slutcitat

    Vi behöver ju läsa mer av hela texten (hela bibeln typ) men det som vi hört ska vi beakta och jag frågar mig: Vad betyder texten för oss idag? Ingen av oss tycks vara laglös längre och ända skall MÅNGA säga Herre utan att han känner dem.

    Tänker på när Petrus fick möta Jesus efter att Petrus förnekat sin Herre och Jesus frågar: Älskar du mig? och Petrus svarar ungefär ”Du vet redan allt” Ärlighet verkar vara en av nycklarna.

  • gäst

    Det syns på dom som sjunger och lyssnar att det inte handlar om vilket kors eller Jesus namn som helst.

  • Ulrika Jansso

     Mest på insidan?

  • gäst

    Det finns ”namn” som betytt mycket för mig och då är det en särskild person som jag tänker på fastän dom kanske inte är kvar bland oss, och att det kanske finns många andra med samma namn har ingen betydelse.
    ”Jesus sjunger det därinne ifrån morgon och till kväll”
    http://www.kurt-ulander.com/beteltarnsjocom/Halleluja-o-det-jublar.htm

  • Ulrika Jansso

     Tack, härlig text.

  • wildwest63

    Jag håller med att man inte ska ta saker ur sitt sammanhang, men vi hamnar snart i ett dike här när varje uttalande ska vara vetenskapligt vattentätt och de icke-verbala underströmmarna inte får kommenteras. Förr dömde man folk efter kläderna, nu är vi så sofistikerade att vi inte vågar ha en synpunkt på någon (=vi är ju alla syndare och Paulus var synnerligen burdus o kaxig…) om vi inte har en textanalys på vederbörandes liv med verifierade uttalanden av vittnen vars vidimerade id-kopior bifogas.

    Det finns en underliggande känsla som jag delar med Jonas Rosendahl att det är nåt fel med pingströrelsen i allmänhet och frikyrkorörelsen i synnerhet. Om alla goda teologer i dessa rörelser ägnade sej åt att understödja kyrkans framgång skulle vi inte befinna oss där vi är nu.

    Var är samhällspåverkan? Vilka butiker har kristen radio som ”skvalmusik”? Var är trafikstockningarna kl 11 på söndag? Var går brottstatistiken ner, när bokar vi Friends Arena för möten en gång i månaden? Var törs t o m en pastor framträda i debatten och påpeka att vissa livsstilar leder till fördärv?

    Vi ser inget av detta. Om man inte befinner sig i, förlåt uttrycket, den frikyrkliga subkulturen, så märker man överhuvudtaget inte av att det finns levande kristendom i Sverige idag. Det har faktiskt inte alltid varit så. Och det blir definitivt inte bättre.

    Ja, och Gud ser till att hans barn bevaras, men det behöver inte alls betyda att han låter ljusstaken vara kvar i nuvarande kyrkor o samfund.

  • Jonas Rosendahl

    Ja dessa egensinniga Örebroare som inte tyckte betelseminariet räckte och ville ha en särskola i Örebro, ja så blev det och den lilla örebro missionsförening startade en utbildningsanstalt för missionärer och pastorer 1908. Det hela berodde på att man inom stockholmsbaptisterna tyckte att Örebroarna accepterade allt och även exstatiska fenomen inom pingströrelsen. Här kom en skiljelinje och Örebroarna blev ”baptistpingstvänner” även om de formellt höll sig till baptiströrelsen. 
     Men egentligen var det Götabro som började med evangelistkurser för både män och kvinnor och detta så tidigt som 1890. Detta hakade sedan även Ongman på. Men att örebroarna startade sin egen utbildning det har bara med rent trots att göra och inget med kvinnor att göra  :-) <=

  • PeJohansson

    Vad är ”lågintellektuell banalteologi” som du inte heller vill ha?
    Var någonstans presenteras det vi inte vill ha och hur identifierar vi den?

  • PeJohansson

    Vore det inte spännande att se om/hur synsätt och uppfattningar vad som exempelvis är lågintellektuellt och banalteologi skulle förändras om ett av intagningskraven för att överhuvudtaget komma ifråga på antagandelistan för pastorsutbildning skulle vara minst två års sammanhaängande arbetslivsefarenhet utanför facket?
    Istället för att som till exempel ALT ha som merit att ha haft församlingstjänst, eller försmalningstjänst

  • Jonasq

    Det finns väl mindre bra teologi? Som inte bygger på gedigna studier. Och som är banal därför att den mest består av proklamationer och slagord? Var och en får väl klara av att identifiera den själv tycker jag. Tror inte att den ”presenteras” på någon särskild plats. 

    Inte konstigare än att det finns banala resonemang, bristande reflektion och eftertanke, svaga argument etc. Och sådant vill man ju undvika om man kan. Eller ska vi tänka oss att alla resonemang är lika goda, och all teologi är lika bra? Förstår inte riktigt varför den här frasen har blivit så uppmärksammad.

  • Tommy Wasserman

     Det var festligt att du kan vår historia på ÖMS bättre än oss ;-). Både Ongmans bibelskola och den långa utbildning som han startade 1908 hade en stor betydels för kvinnors möjlighet till tjänst och det var en mycket kontroversiell fråga på den tiden. Utsändandet av kvinnliga förkunnare var en av Ongmans banbrytande insatser!

    Varför inte läsa lite ur Kenneth Hermanssons föreläsning här:

    http://hem.passagen.se/pasteur/johnongman.htm

    Särskilt rekommenderas styckena om Ongmans lärjungar och Ongmans flickor. Tydligen har Kenneth lagt upp en mer fullständig uppsats här:

    http://www.kennethhermansson.se/ongman.pdf

    När det gäller Örebro som relästation för pingstväckelsen i Sverige så har jag redigerat en skrift om detta:

    ”Azusa Street i Örebro”: Pingstväckelsens intåg i Sverige. Nils-Eije Stävare och Tommy Wasserman (red.).

    Den skall vara tillgänglig från vår hemsida, men jag ser att länken inte fungerar just nu. Jag skall försöka få vår webansvariga att ordna detta.

  • Tommy Wasserman

     Givetvis menar jag inte att kvinnors möjlighet till tjänst skulle vara den enda anledningen till att Ongman startade ÖMS, men det var en av faktorerna (och skiljelinjerna). Hur ser det ut med denna fråga idag i pingströrelsen? Det är väl så att Nils Olov Nilssons linje numera dominerar fullständigt?

  • Birgit Hedstrom

    Hej Ulrika!
    jag har också funderat över vad Jesus menar med orden i Matt 7, att många en dag kommer att höra dessa ord av Jesus: …jag har aldrig känt er….För något år sen när jag igen läste texten upplevde jag att den Helige Ande pekade på det som står i Rom 8:3 ”Men om någon älskar Gud är han känd av honom”. Att det handlar om vår personliga kärleksrelation till Jesus. Vi kan säga herre, herre hur många gånger som helst, men om vi inte älskar Jesus så blir det tomma ord. Den text från Joh 21 där Petrus svarar Jesus ”Herre du vet allt” så fortsätter Petrus också med orden ”du vet att jag har dig kär”. Tre gånger förnekade Petrus Jesus och tre gånger fick han också förklara sin kärlek till Honom. I 1 Joh kapitel 4 och 5 skriver Johannes om kopplingen med att älska Gud och varandra, att om någon säger sig älska Gud men hatar sin bror så ljuger man. Den som inte älskar sin bror….kan inte älska GUD… Jesu budskap som Han gång på gång lyfte fram var: älska, förlåt, älska, förlåt. Det är tuffa men likaväl sanna ord, och i egen kraft klarar vi ju det inte. Men vi får i lydnad böja oss under Jesu ord: älska och förlåta, och typ säga till Honom att vi vill följa och lyda dessa hans ord, att ge Honom rätt, och be att Han fyller oss med sin kärlek. Och hela tiden reser Han oss upp när vi stapplar och faller.

    Guds goda hand över ditt och dina nära och käras liv önskar jag dig!

    Birgit
     

  • Birgit Hedstrom

    Ååå! vilken underbar stark lovsång till vår underbare Herre och Frälsare Jesus!!

    Gud välsigne dig!

    Birgit

  • Jonas Rosendahl

    Inte anade jag att när jag precis satt mig på den höga hästen av kunskapsmästrande skulle bli halvt nedskjuten av min gamle kurslärare Kenneth Hermanssons gedigna arbete om Ongman. 😉
    Men jag vill ändå drista mig till att ge en kompleterande bild, för även om det då tycks vara så att Ongmans amerika vistelse gjort honom gott på allehanda sätt så lyfter professor Gunnar Westin fram i en av sina böcker uppgifter som snarare ger för handen att helgelseförbundet var banbrytande genom att öppna väg för kvinnliga evangelister. Ja, Fredrik Fransson lär redan 1888 sänt ut kvinnliga evangelister från en bibelkurs i Örebro. Att Ongman sedermera också tillät kvinnor på sin skola kand man då dra en stilla slutsats att han influerats av flera sammanhang. Däremot ger det inte med tydlig bild om det först skedde från bibelskolan som startades tidigare än själva utbildningsanstalten 1908 men jag skulle gissa så. 
    Det intressanta för denna tid var ju också att kvinnan alltmer sågs som självklar som evangelist och sålunda som en utmärkt predikant i det ämbetet.  

  • Jonas Rosendahl

    För det första har jag inte läst Nils Olovs avhandling i ämnet så det känns konstigt att dra in den här. Men vad jag förstått har den används av både det ena och andra syftet. Pingstväckelsen hade ju många församlingsystrar som fungerade i framförallt evangelistens tjänst och tanken fanns väl inom pingst vad jag förstått att öppna upp dörren till den styrande äldstekåren och därmed också ändra namn till församlingstjänare och däri finns även idag kvinnor representerade, om de sedan enligt politisk korrekthet är med jämstställhet till fullo representerade skulle jag tvivla på.
    Detta är ju en av många frågor som frikyrkan haft att hantera, har det inte varit nattvarden, medlemskap så har denna fråga funnits. För mig har det ingen frälsande betydelse alls, det finns ju även olika syn på om överhuvudtaget äldstekår måste finnas. Inom trosrörelsen låter man ju endast tjänstegåvorna finnas  bland de andligt styrande. Kyrkan utvecklade så småningom också biskopsämbetet och från därur kom så småningom flertalet påvarna  och eftersom en endast fanns i väst riket så blev det vad vi nu betecknar som påve osv osv…

    Men dessa förändringar kan inte ses i nåt slags paritet med det vi i övrigt diskuterat sedan bibelsynsdagen. De förändringarna som skymtade där är av en helt annan dignitet och allvar och är snarare en väg till paradigm skifte i bibelsyn inom frikyrkorörelsen.

  • gäst

    Ps 89:16 saligt är det folk som vet vad jubel är.(Läs gärna hela kapitlet 1917 års) särskilt 27-34″Ja, Guds barn de har det saligt redan här, men ännu bättre skall det bliva där. Ty vad vi smakat här, en droppe endast är, av sällhetshavet ovan där.”

  • PeJohansson

    Personligen tycker jag det är intressant bl.a. därför att på något sätt så står uttrycket i sitt sammanhang för en uppdelning.Hur man än vrider och vänder på ordet Teologi så är det väl rimligt att när det används inom ett kristet sammanhang finansierat helt eller till del av gåvomedel inom församlingen så torde väl det inte vara uteslutet att diskussionen, även om den förs  i ett rum som kallas akademi, ska ha till sitt yttersta syfte att göra Ordet lätt tillgängligt och förståeligt för att så många som möjligt ska komma till tro?Banalt kan också vara det enkla och vardagliga, det som är nära väldigt många.Exempelvis söndagsskolan och all andra branaktiviteter som har en stor uppgift ute i samhället.Som givare så känns det viktigt att i det här fallet Ulrik Josefsson, förtydligar sitt begrepp.

  • Ulrika Jansso

     Tack Birgit.

    Idag behövde jag ditt vittnesbörd extra mycket.

    Ulrika

  • Christian

    Bra Stefan! Luthers Galaterbrevskommentar kan aldrig läsas för mkt.

  • http://www.facebook.com/people/Anton-Johnsson/684543403 Anton Johnsson

    Apropå Luthers Galaterbrevkommentar, så kan det ju vara intressant att uppdatera sig lite kring hur många tänker kring Paulus idag efter noggrant exegetiskt arbete: http://en.wikipedia.org/wiki/New_Perspective_on_Paul

  • Kenneth Hermansson

    Men Jonas, har du glömt bort min pacifistiska hållning? Inte skjuter jag på teologiska ryttare 😉

  • Jonas Rosendahl

    :-) Jag har saknat dig Kenneth, vi hade roliga men hårda debatter där ett tag på crossnet tiden.

  • Greger Andersson

    Poängen är att Nils-Olov, eller vem som helst, har rätt att läsa texterna noga och sedan föreslå en omförhandling av en hållning som länge präglat p-rörelsen. Om man istället tänker sig att bibelforskningen/undervisningen ska vara helt underordnad t ex pastorernas uppfattning så skulle det, så vitt jag förstår, innebära att det finns utbildningar idag där man inte kan komma med t ex förslaget att kvinnor kan vara föreståndare. Det var också av det skälet som Jonas Q’s hänvisningar till LO:s 80-tal i diskussionen med Gerdmar var relevanta, eftersom en ordning där pastorn bestämmer vad undervisningen får innehålla skulle ha betytt att om det då funnits en teologisk utbildning vid LO så skulle man där fått lära sig att dessa kritiserade läror var sanningen. Problemet  är alltså att hitta en balans mellan en skolas frihet och dess koppling till sin rörelse.

    Greger Andersson

  • Jonas Rosendahl

    Hej Greger! Först av allt, god fortsättning! 
    Angående balans mellan teologer i sin skola och rörelsen. Gerdmar tar i sin senaste insändare upp detta med bibelforskarens ensammhet med sin teoriproduktion som han uttrycker det. Kan du på något sätt känna igen en identifiering i detta? Kan det vara så att rörelser kommit en bit ifrån sina teologer i vissa fall?

  • Greger Andersson

    Jag tror att ÖTH ligger väldigt nära EFK som församlingsrörelse, dessutom är vi som lärare mycket engagerade i våra lokala församlingar. För Pingströrelsen, som jag själv tillhör, är situationen nog delvis en annan. Man har helt enkelt inte haft tillfälle att bygga upp samma tradition av kontakt mellan utbildning och rörelse. Av det skälet är det viktigt att vi kan föra öppna och ärliga samtal och hitta goda strukturer för sådana samtal. Du, och andra, har, uppfattar jag, reagerat på att om det samtalet förs på den akademiska planhalvan får teologerna ett felaktigt övertag. Det kan nog stämma men å andra sidan får vi inte förenkla situationen. Det är viktigt att vi ”vågar” pröva nya perspektiv, använda ovana begrepp etc och ställa oss i dialog med kyrkans långa historia. 

    Greger Andersson  



Subscribe to Stefan Swärd