Slutord från Anders Gerdmar

Tack för tacket, Greger Andersson!

Bara några klarlägganden, men inte några nya frågor (att det tog lite tid att svara var bara för att jag varit upptagen av andra plikter). De som ligger kvar obesvarade från mitt förra inlägg får ligga kvar hos Greger Andersson för begrundan. Men det kommer att fortsätta vara en gåta varför Greger Andersson valde att satsa hela denna debatt på en litteraturvetenskaplig metod som han inte själv tror på, men som förvirrat så många. En sak har jag lärt mig av årtionden av forskarseminarier. När jag får kritik på mina skriverier och folk inte förstår mina argument så har läsaren alltid rätt. Om Greger Andersson uppfattas som oklar har han kanske en hemläxa att göra; som ganska garvad bedömare av vetenskapliga texter måste jag säga att jag har haft svårt att följa med i vad jag uppfattar som glidningar och oklarheter i Greger Anderssons resonemang. Därför faller det säkert också på honom om debatten varit ”märklig”.

En viktig skillnad mellan mig och Greger Andersson kvarstår: jag menar att man bör läsa Jona som historia, naturligtvis utifrån den tidens syn på historia. Men Jesus trodde att Jona var historisk och det gör jag med.

Att jag inte går in på t ex Jesaja, Daniel eller andra GT-frågor är för att en kvalificerad kommentar från min sida skulle kräva månader av arbete; därför kräver jag heller inte att Greger Andersson som GT-exeget ska ge liknande svar på NT-frågor. Om vi bara höftade till något kunde vi väl lika väl syssla med något annat, mer lukrativt :-). Vårt existensberättigande ligger i att vi förhoppningsvis kan ge mer kvalificerade svar än lekmannen. Och så markerar vi gränserna för vår kompetens.

En detalj: angående Greger Anderssons påstående att jag förutsätter Q-källan måste jag säga som jag brukar säga till mina studenter: ”Ingen har någonsin sett Q”, dvs. det är en obevisad hypotes, som har fördelar, men jag har inte sagt att jag köper den. Att jag räknar med en komplex tillkomstprocess bakom evangelierna och många andra texter Greger Andersson alldeles rätt i. Men jag tror Guds Ande vakat över processen och gett oss den Bibel han ville vi skulle ha.

Om Greger Anderssons syn på syndafallsberättelsen och Urhistorien hade vi behövt prata vidare, men det får bli i ett annat forum. Ur teologisk synpunkt är den luddighet som här tycks kvarstå riskabel. Det är just de teologiska konsekvenserna av att Greger Andersson m fl evangelikala teologer ”ändrat sig” som gett upphov till debatten. Och jag befarar att ännu inte sista ordet är sagt i den frågan.

Så: to be continued. Om inte annat kan vi väl ses i cafét alldeles innanför Pärleporten, till vänster, för eviga diskussioner om texter. Jag är ganska säker på att både Jona och nineviterna då skulle vilja ha ett ord med i laget :–).

Anders Gerdmar

PS. Hjärtligt tack, Stefan, för Din generösa gästfrihet!


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Anton

    Du var med på bibelsynsdagen, och Greger har klargjort upprepat och klargjort vad han sagt i varje inlägg som han skrivit. Du borde rimligtvis, som den garvade forskare du är, förstått vad han menat.  Den här ogarvade icke-forskaren tyckte det var tydligt.
    Ett alternativ är ju att du medvetet missförstått Greger.

    En intressant detalj att notera är att du med tvärsäkerhet uttalar dig om Jonabokens syfte trots att du är NT-teolog. Men sen glider undan på Jesaja och Daniel.
    Glidningar och oklarheter.

  • Gerdmar

    Tack för synpunkterna!
    Tycker det är relativt enkelt med Jonafrågan. Anspråket ganska klart. De andra kräver mer omfattande argumentation. Jag är ärlig när jag tycker att Greger kan vara otydlig. Senast nu i frågan om syndafallet.

  • Jonas Rosendahl

    Stort tack till både Anders och Greger för att ni fört denna diskussion så att vi övriga kunnat följa den också. 

    Det som gjorde att jag som teologistudent och Nils Olov Nilsson som teologi doktor skrev den första insändaren till Världen idag var ju att vi upplevde på bibelsynsdagen att man bland annat ifrågasatte Jona historicitet  ( apropå Antons kommentar det var den som diskuterades på bibelsynsdagen och den som föranlett diskussion ).

    Kan också konstatera att den frågan fortfarande ligger öppen för debatt eftersom Anders tolkar som att där går en skillnad. Greger blev allteftersom tydligare och om jag ska tolka honom så tror han mer än vad vi trodde han tror för att formulera det kanske lite tokigt men belysande. 
    Man kan således tolka skriften ur olika avseenden och det är väl lite det som är Gregers poäng att då framkommer enligt honom goda argument för annan än historisk tolkning.

    Jag hoppas också Greger kan ta med sig en fundering, det är att vilka lärjungar följer i lärarens spår?  Jag har kommit i diskussioner med Örebroteologer där deras främsta argument landar i att ”det är ändå ingen frälsningsfråga” alltså saknar historisk tolkning eller författarfrågan avgörande betydelse. 

    Ja så kanske man tolka det. Men det är här vi såg en fara och vår uppmaning kom till de övriga i frikyrkans ledarskap i insändaren. Vi efterlyser en genomlysning av de utbildningar som sker på de frikyrkliga lärosätena. Vi efterlyser horisont och urskiljning utav erfarna och betrodda andliga ledare i vårt land. 

    Tack återigen för att ni båda tagit er tid och vi hoppas på fler teologiska forum i framtiden. 

  • Tommy Wasserman

    Anders, jag hoppas också att du skall svara på mina NT-relaterade frågor som du skulle återkomma om.

  • Jonasq

    Ja, de svaren är jag också ,mycket nyfiken på. För det kan väl inte vara så att Gerdmar känner sig obekväm med att redovisa sina historisk-kritiska tankar här på bloggen?

  • Gerdmar

    Lovar, Tommy, men kanske på min blogg http://www.andersgerdmar.com.

  • Tommy Wasserman

    Någon har i samtalen på denna blogg undrat varför vi skall hålla på och debattera detta, det är verkligen inte uppbyggligt, etc. Jag vill bara säga att jag hellre håller på med konstruktivt (och uppbyggligt) arbete med bibeln, i undervisning och predikan (lyssna gärna, flera är upplagda på min församlings hemsida, http://www.mellringekyrkan.se/predikningar.php. Jag rekommenderar särskilt den 14 juni 2009 då jag just skickat in manus till en bibelkommentar om Hebreerbrevet som Libris givit ut i serien Nya testamentets budskap, och var helt uppfylld av detta underbara brev; eller varför inte 21/2 2010 då även Jona kommer med i predikan).

    Upprinnelsen till debatten som förts här och annorstädes var att just Örebro Missionsskola ifrågasattes mer eller mindre kraftigt i Dagen och i andra media och det har fortsatt i media där enskilda lärare på skolan smutskastat på ett orättvist sätt, och på denna blogg. På skolan ville vi hellre bjuda in till ett gott samtal än att polemisera, och ett sådant gott samtalsklimat rådde under den samtalsdag vi anordnade tillsammans med Svenska Folkbibeln och Svenska Evangeliska Alliansen.

    Debatten har fortsatt på denna blogg; Jonas Rosendahl är en av de som hörts mest och som tagit varje tillfälle att slå på dem han buntar ihop som ”Örebroteologerna”, en etikett som nu inkluderar inte bara lärare, utan alla som läst där. Jag tror det var just den sortens polemik som gjorde John Stott så bedrövad på sin tid då han med sin Evangelical Truth: A Personal Plea for Unity, Integrity & Faithfulness kallade de evangelikala till enhet trots skillnader i detaljfrågor.

    ”Evangelikal” måste få inbegripa fler än dem som 1978 skrev under Chicago Statement on Biblical Inerrancy (för den nyfikne, se http://en.wikipedia.org/wiki/Chicago_Statement_on_Biblical_Inerrancy). Idag har begreppet ”evangelikal” blivit alltmer komplicerat och urvattnat, men det var en motsvarande kallelse till enhet, integritet och trohet som var geisten i Mikael Tellbes suveräna föredrag under samtalsdagen (lyssna till det); en kallelse att vara Kristi ambassadörer istället för gränspoliser i periferin.

    När det gäller just författarfrågan till Jesaja som för mig är en sådan detaljfråga i utkanten rekommenderar  jag Allen
    Ross introduktion till boken och särskilt stycket om ”authorship of
    Isaiah” (Ross tror att boken är en enhet och att Jesaja är ensam författare) och fundera över den ödmjuka attityd som Ross ger uttryck för,
    http://bible.org/seriespage/introduction-study-book-isaiah (bravo Ross!).

    Jag vill verka för en god pastorsutbildning som gör att framtida ledare kan få med sig goda redskap att arbeta med, att gräva djupt i myllan efter skatten som finns där; förhoppningsvis kan vi undvika avvarter som att tolka Bibelns profetior och vår samtid med hjälp av Drosnins Bibelkod, eller sprida den värsta sortens svavelosande predikningar med inslag av långtgående spekulationer över bibelns profetior och världshändelser, etc. Allt sådant finns tyvärr i riklig mängd på nätet och i kristna mediakanaler och jag tror det gör mer skada än nytta. Jag tror helhjärtat på att bibeln innehåller profetior om framtiden men jag vill som läsare och lärare inta en ödmjuk grundhållning. Kyrkohistorien har sett alltför många exempel på besvikelse över förutsagda datum som slår fel. Centrala är profetiorna om Messias, som lyser klart i denna adventstid.

  • Tommy Wasserman

    Anders, du behöver inte om du inte vill. Det kanske är bättre att bara lägga ner detta samtal nu och fortsätta på tu man hand istället, vilket är mycket trevligare, så kan vi fira advent i lugn och ro. Jag jobbar gärna vidare med dig, särskilt om de katolska breven (Jak, 1-2 Pet, 1-3 Joh, Judas) som du och jag älskar. Du har redan redogjort ganska detaljerat vad du står i förhållande till evangelierna i tidigare ”Jesusdebatt” på Newsmill.

    Apropå Bauckham och Hurtado som jag vet att du uppskattar träffade jag båda när jag var i Edinburgh för ”Larry Hurtado-day” i samband med att Hurtado pensionerades (http://rbecs.org/2011/10/28/tommy-wassermanthomas-kraus-richard-bauckham-a-day-in-honour-of-larry-hurtado/ ljudfiler här: http://christianorigins.co.uk/author/markbatluck/page/2/).

    Frid!

  • Henrik

    Tack för ett fint och intressant samtal. Själv tror jag att den evangelikala kyrkan kommer förlytta sig allt mer mot det som Örebro fått stå för i denna debatt. Anledningen är enkel, kunskap går inte att stoppa. I den mening man i Örebro vidgat sina vyer kring bibelsyn så beror det givetvis inte på någon illvilja utan på att man övervägt de argument som finns.

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    För det första vet jag inte vilka historisk-kritiska tankar jag har; känner mig inte förpliktad att anamma den beskrivningen utan kvalificering. För det andra tycker jag att jag varit ganska generös med mina tankar i tal och skrift den senaste månaden, både att med några dagars varsel kastas in i en tuff debatt i Örebro och sedan dess efterspel i Världen Idag och här, där man anses ducka om man inte sitter och knackar på tangentbordet hela tiden. För det tredje har jag redan ett drygt heltidsjobb som jag skött under tiden. Nog gnällt :).
    Alltså, hemlighetsfulle Pseudonym (varför använder  en sådan klipsk typ som Hr Pseudonym pseudonym – känner han sig obekväm med att presentera sig här på bloggen?): jag ska svara som utlovat. Kan Du inte vänta hänvisas till min doktorsavhandling: Gerdmar, Anders. Rethinking the Judaism-Hellenism Dichotomy. A Historiographical Case Study of Second Peter and Jude. Vol. 36 Coniectanea Biblica. New Testament Series, Edited by Birger Olsson and Kari Syreeni. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 2001.

    Om Du söker på Newsmill finns bl a denna artikel om Jesu historicitet, vilken retade ateisterna: http://www.newsmill.se/artikel/2011/05/27/docent-i-nya-testamentets-exegetik-harrisons-jesusbild-st-mmer-med-forskarnas-kon-

    Nu tar jag lite helg med frun och hunden Izzi medelst adventspromenad i lärdomsstaden Uppsala.

    God advent!

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    Det kommer ett svar, men ska nog lyda Ditt råd att vila lite först 😉 Har definitivt ingen anledning att inte svara (och det trodde knappas Du heller). 
    Ser fram emot mer samtal och gemenskap, Tommy!
    Anders

  • westinbo

    Tack och Guds välsignelse! (Det är nästan som att man inte törs säga det här bloggen av oro för att sandlådekriget ska sätta igång (tar man parti för så tar man parti emot). Men här är Jesus vårt föredöme.

  • Tommy Wasserman

    Det är bra Anders! Jag sympatiserar som du vet med många av dina ståndpunkter och står säkerligen nära dig i de flesta frågor som du och jag sysslar med inom nytestamentlig forskning; förutom att jag tror 2 Pet är beroende av Judas och inte tvärtom ;-).

    Angående gemenskap minns jag att vi särskilt vinnlade oss att inbjuda dig till en samtalsdag med yrkesexegeter om evangelikal exegetik för några år sedan. Bidragen publicerades sedermera i nr. 21 av ÖTH rapport och det numret kan laddas ner från Missionsskolans hemsida och Lennart Thörns bidrag kan ge ytterligare perspektiv på just vår skolas utveckling från 70-talet (http://www.orebromissionsskola.se/viewNavMenu.do?menuID=82).

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    Att du var ute och cyklade i Judas-2 Petrus frågan tar vi som en ungdomssynd :–D
    Ja, jag var ju t o m där vid dagens som väl var en hyllnings till Lennart ?

  • Tommy Wasserman

     ”Ungdomssynd” – det tar 42-åringen som en komplimang ;-).

  • Tommy Wasserman

     Ja, jag vet ju att du var där, det var därför jag nämnde det, men, nej, det var inte hyllningsdagen för Lennart, som vi hade en annan gång, och överlämnade en festskrift (jag minns inte om du var med den gången också).

  • GWP
  • Jonasq

    Ja, vi ska låta dig få fira advent i lugn och ro nu, Anders! Bara ett förtydligande. Varför jag trycker på detta med det historisk-kritiska är helt enkelt för att det finns en föreställning bland många kristna att bejakande av dessa metoder per definition innebär ett förnekande av Guds Ords sanning. Att man kan ha många synpunkter på hur dessa metoder har kommit till, utvecklats (och avvecklats i vissa fall) är såklart sant. Och att det också innebär ett slags inläsning av, och som Barth skulle kalla ”förfogande över Gud”, av bibeln med en ensidig betoning på historisk-kritisk läsning som den enda rätta läsningen av de bibliska texterna. Den kritiken är ju helt befogad. Skriften ska läsas av alla, till tröst och förmaning, under andakt och meditation, under bön om Andens ljus och verk i våra liv. Och alla bibelläsare kan få ut enormt mycket av bibeln utan att känna till ett skvatt om historisk-kritiska metoder. 

    Detta tror jag att både du och Greger delar. Ni är ju båda människor som är drabbade av och som älskar Guds Ord. Det är ju därför ni har blivit exegeter! Det är då mycket olyckligt om människor här på bloggen, och ut över svensk kristenhet, skulle få för sig att skiljelinjen mellan en hög bibelsyn (evangelikal om man så vill) och förkastande av Guds Ords sanning gick vid frågan om historisk-kritisk metod. Och att Greger representerar detta och d representerar något annat. Det verkar nämligen som om vissa tror att Greger använder dessa metoder, men inte du. Och att du som exeget arbetar utifrån några andra kriterier som fundamentalister glatt skulle stämma in i. 

    Min vilja att du ska redovisa dina historisk-kritiska argument i olika frågor syftar alltså inte till att kräva dig på någon sorts bekännelse utan till att skapa en bredare och mer generös syn på vad det är att arbeta med Guds Ord.

    Hoppas att du förstår vad jag menar. Känn dig inte tvingad att svara på detta inlägg, julen är viktigare, men jag vill ändå förtydliga mig.

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    OK, förstår. Begreppet historiskt-kritiskt är dock för mig för laddat med viss ideologi för att jag ska identifiera mig med det. Men visst, jag tror på ett vetenskapligt sanningssökande också när det gäller Bibeln. I ett sådant använder vi vissa verktyg, metoder. Men i min analys är forskarens glasögon lika viktiga som de verktyg hon använder. Och egentligen handlar denna diskussion minst lika mycket om grundläggande paradigm, dvs teologisk grundsyn. Där vet jag ännu inte om Greger Andersson och jag är överens, eftersom han nästan endast har uppehållit sig kring fakta-fiktionsfrågan.

  • GWP

    Glömskans hav Så gick tiden vidare
    och med den mina misstag,
    som svallvågor på livets ocean
    hann de ikapp mig en dagOch du som dömde, letade efter varje antydantill att vågor höjde sig, men det var glömskans hav  

  • Pingback: Finns det historiska bevis för Egyptens tio plågor? | Heawenson.com()

  • Jonasq

    Ok. Men tycker du inte att en institution som ÖTH har betytt väldigt mycket för precis ditt sätt att närma dig bibeln? Som Guds Ord men samtidigt som människors ord i historien som vi kan undersöka? För i den här debatten har många klankat ner rejält på ÖTH och ”Örebroteologerna”. Personligen är jag oerhört tacksam över dem, de har varit pionjärer för en robust och intellektuellt trovärdig evangelikal bibelsyn i Sverige som har bokstavligt talat räddat liv. All heder åt dem! Visst skulle du kunna ge dem lite cred för det och kanske vara lite mer generös och tro honom om gott i de här frågorna? Jag tror att du och Greger är långt mer överens i de centrala frågorna än den här diskussionen har visat, men det får ni såklart reda ut själva.

    God jul!

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    För mig personligen har ÖTH nog inte betytt någonting alls, bara att jag har kollegor där. Min utbildning har jag fått i Lund och Uppsala. Jag uppskattar mina NT-kollegor som är de jag känner bäst som fina bröder och forskare. Jag har faktiskt själv inte yttrat mig om Örebroteologer et cetera, det har andra gjort. Jag tvivlar inte på kollegornas kompetens eller vilja att bygga Guds rike. Sedan har det av samtalen framgått att vi inte alltid är överens i bibelsynsfrågor. Detta behöver jag nog inte dra en gång till :). Det finns skiljelinjer, men jag vill gärna fortsätta samtalen…

  • Jonasq

    Men går det en skiljelinje mellan Lund-Uppsala och Lund alltså? Eller vad menar du med det? Vad är det här för skiljelinje som du återkommer till? Det verkar centralt?

  • Jonasq

    Jag menar såklart Uppsala-Lund vs ÖTH. Där Lund-Uppsala är institutionerna som du står för? Eller vad handlar det om?

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    Nej, men DIn fråga var: ”Men tycker du inte att en institution som ÖTH har betytt väldigt mycket för precis ditt sätt att närma dig bibeln?” Mitt svar var bara att jag haft väldigt lite kontakt med ÖTH.
    Jag står teologiskt för LOTS, Livets Ords Teologiska Seminariums, profil, är utbildad i Lund och Uppsala och docent vid Uppsala universitet. Ser inget versus-förhållande där. 

  • Jonasq

    Ok, då fattar jag. Det är en LivetsOrd-grej det här? Där du som representant för LO står upp för Livets Ord Bibelsyn? Det är Livets Ord vs,. ÖTH det handlar om alltså? I sådana fall borde väl den gränsdragningen och konflikten i ännu högre grad gälla Lund och inte minst Uppsala? Eller vad är det jag missar här? Vilket flagg seglar du under egentligen?

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    Från dag ett har det varit  klart vem jag är, ansvarig för teologiutbildningen vid Livets Ord Theological Seminary och docent i Nya testamentets exegetik. Så presenterades jag av Tommy Wasserman på ÖTH och så är det. Precis som densamme är lärare på ÖTH och docent i Lund.

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    Du får prata med kollegorna som inbjöd mig att delta på Bibelsynsdagen.
    God natt!

  • Jonasq

    Javisst, det känner jag såklart till. Men du verkar ju ha ha något slags representationsproblem här i alla fall. Men det får ju stå för dig. Tack för samtalet! För om vi fortsätter så får vi bara en milimeter utrymme att prata på!

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    ang ”representationsproblem”: ser inte vad det skulle vara. Jag är en individ som har olika relaterade engagemang. Har jobbat/forskat parallellt på Uppsala universitet och LOTS sedan 1994. Går hur bra som helst :–). Helt analogt med t ex broder Wasserman eller br Tellbe, bara att de är docenter i Lund.

  • Jonasq

    Jo, men du skriver ju här att du representerar LOTS. Ordagrant: ”Jag står teologiskt för LOTS….” och ”är utbildad i Lund och Uppsala”. Men du arbetar väl också vid Uppsala Universitet? Men om det su säger ska vara begripligt så Står du inte för exegetiken vid Uppsala Universitet, utan endast för den bibelundervisning som bedrivs vid LOTS? Och därav det här talet om ”gränsdragningar” som är så viktigt för dig, alltså en gränsdragning som går vid det som LOTS står för och den akademiska exegetiken generellt? Eller hur ska man begripa det här? Säger du när du undervisar i Uppsala att du egentligen inte står för det som institutionen representerar utan det som LOTS representerar? Det verkar ju viktigt. 

  • Gerdmar

    Teologiska institutionen ska vara värdeneutral och jag ingår i en forskningsgemenskap där sedan 1994. Där finns folk med olika profil, också jag. Egentligen kan inte en statlig vetenskaplig instit. inte ha ngn egen teologisk profil och idag är det högt i tak. Vi argumenterar på grundläggande lika villkor. Min undervisning har ja på LOTS.

  • Jonas Rosendahl

    Tommy – ett tips är att du och Greger söker copyright på ordet ”goda”. På det sättet kan ju ingen annan använda ordet oavsett betydelse och därmed är ju inget annat gott heller. 😉  Men tills dess önskar jag dig allt gott i dessa adventstider! :-)

  • Jonasq

    Tack för det klargörandet! Och god natt!

  • Jonas Rosendahl

    Jonasq håller på med dumheter här. Det finns inga representations problem. Var du inte på bibelsynsdagen så lyssna på den på nätet så kanske det klarnar.

  • Jonasq

    Dumheterna är det nog du själv som stått för i den här debatten. Du saknar helt argument men är ändå tvärsäker på det mesta. Alternativt är du ”bedrövad”.

  • Anton

    Tack för svaret.
    Men. Väldigt många skulle ju säga att Daniel har tydliga anspråk. Till skillnad mot Jona så dateras boken och synerna (7:1, 8:1).  Jesus talar om ”förödelsens styggelse”, vilket antyder att han menar något framtida.
    Är inte detta ännu tydligare markörer än i Jonafallet?
    Om så varför tvekar du om bokens anspråk i detta fall, medan du uttalar dig med stor självsäkerhet när det kommer till Jona?

    Kan det bero på att det tillhör genren apokalyptik? Och att denna genre ofta anavänds för att ur ett himmelskt perspektiv ge kritik mot samtiden?
    Eller har du ingen uppfattning ifrågan eftersom du inte sysslar med GT?

    (Och för att ingen ska kunna anklaga mig för anonymitet: Anton Johnsson, Örebro, 900115)

  • Canskog

    900115?

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    Anton Johnsson, som så modigt framträder med namn :)!
    Som jag sagt kräver en professionell kommentar till Danielfrågan att man sätter sig in i diskussionen och har något kvalitativt att bidra med. Jag överlåter åt GT-kollegorna att göra det jobbet. Min allmänna fråga kvarstår: är det för att man har svårt att acceptera att Daniels bok kunde profetera så exakt som man istället väljer att se det som en profetia utifrån händelsen. Där kommer för mig ett mer allmänt kunskapsteoretiskt resonemang in. Jag kan inte acceptera en världsbild som inte accepterar profetia eller andra övernaturliga saker.
    Frågan om Jona var inte så komplicerad: det är ganska klart från hur texten presenteras att det är en berättelse om en person som uppfattas som verklig och dito händelser. 

    Hav en bra dag!

  • Jonasq

    Jaha, det var viktigt med namn. jonasq är alltså ingen pseudonym utan förnamn och begynnelsebokstav på mitt effternamn: Jonas Qvarsebo. Historiker till vardags. Försöker dock undvika att ha några miljoner ur professionell synpunkt meningslösa sökträffar på Google, men har alltså inget med mod eller brist på mod att göra.

  • Jonasq

    Dessutom finns är vi två personer i Sverige med samma ovanliga namn, vilket skapar en hel del märkliga träffar på Google. Min namne publicerar massor av musik på nätet…

  • Jonasq
  • Henrik

    Jag har en fundering kring den här debatten. Som jag
    förstått det så har den huvudsakliga frågan varit vad som ryms i en evangelikal
    bibelsyn. Som samtalet utvecklats har det till stora delar förts mellan
    teologer från Örebro Missionskola och Anders Gerdmar. Örebro Missionskola som
    varit bärare av det evangelikala  perspektivet
    under en rad år och var drivande i att föra in det i det svenska sammanhagnet.
    Och  Anders Gerdmar som tycks
    representera två sidor. Dels sin exegetiska hemvist vid Uppsala universitet och
    dels sin hemvist i Livets ord där han också är drivande i LOTS. Där teologerna
    från Örebro fört fram att det går alldeles utmärkt att inom ett evangelikalt
    perspektiv läsa Jona som fiktion och anamma standardförklaringar kring författare
    och dateringar vad det gäller exempelvis Jesaja, Daniel och Efesierbrevet. Men
    här har Gerdmar kommit med invändningar, men vad är det egentligen han har
    invänt mot. Som jag förstår det menar han att det utifrån hans perspektiv tvärt
    om går att läsa Jona som en historisk händelse. Men vilket är då detta
    perspektiv? Jo, han skriver själv tydligt att han inte ser sig som evangelikal,
    vilket han ser som ett allt för snävt perspektiv, istället bär han sin förförståelse
    från Livets ord som tillsammans med hans gedigna exegetiska kunskapsbank tycks
    vara utgångspunkt. Gerdmar har också varit tydlig att det med hans perspektiv,
    som hemmahörandes i Livets ords förståelsehorisont, går alldeles utmärkt att
    med exegetikens verktyg läsa Jona som historisk händelse. Sen har då debatten
    gått lite fram och tillbaka om exegetiken alls, oavsett perspektiv, tillåter en
    sådan tolkning. Men, var tog ursprungsfrågan vägen? Frågan om vad som ryms inom
    en evangelikal bibelsyn tycks ha ersatts av frågan kring vad som ryms inom en
    akademisk bibelforskning. Vilket i och för sig varit grymt intressant att följa
    men, som jag förstår det, är upprinnelsen till debatten på i alla fall adenna
    blogg att en person, nämligen Stefan Swärd, har upptäckt att han inte delar
    bibelsyn med den utbildningsinstitution som varit bärare av det evangelikala
    idéarvet. Istället visar det sig ganska snabbt i debatten att han snarare delar
    det perspektiv som Gerdmar och Livets ord bär. Bäst beskrivs väl denna som
    fundamentalistiskt men tyvärr bär epitetet all den negativa klang som andra
    delen i motsatsparet, ”liberal”, gör. Så frågan är då, är Swärd en beskyddare
    av det evangelikala och de som delar Örebro Missionsskolas perspektiv numera
    något annat, eller rör detta sig snarare om en personlig identitetsfråga för
    Swärd. Med tanke på missionskolans historia och tydlighet med sin, som jag
    förstår det, evangelikala utgångspunkt så lutar jag åt det senare alternativet.
    Problemet för Swärd är att man på Örebro missionsskola följt den evangelikala
    utgångspunkten med att båda ta Guds ord på allvar och utforska bibeln som ord
    vilka kommer genom människor. Så förstår jag det intressanta men något spretiga
    debatt som vi har haft glädjen att följa. Sen har allt givetvis också ramats in
    av inlägg som snarare tycks vara drivna av allmän ilska och aversion, men det
    lämnar jag därhän.

  • Sefast Tronde

    Jag håller med dig. Det finns relevans för den oro, och de frågor du ställer. 

    Efter som så många av oss i så hög grad utgår i från våra föreställningar om vad olika institutioner representerar, kan man i vart fall fråga sig i vilken riktning Örebro Missionsskola rört sig över tiden? Det bör i vart fall inte anses kontroversiellt att påstå att den nu inte är, lär och representerar det den gjorde för några decennier sedan. En förändring har skett.

    Sedan noterar jag att du får motta en del som kan tolkas som kritik för att du framfört din oro såsom du tydligen gjort. Man kan till och med tolka det så att man anser att du borde ”hållit mun” och tigit. Underförstått att den kritik du framfört skulle vara oförskämd i någon mening, och sakna substans.

    Utan att tagit del av annat än vad här skrivits ställer jag mig frågande till varför din oro och kritik av ÖM tolkas så negativt, och så tydligt måste avfärdas från skolans sida. Borde man inte fastmer inta en lite ödmjukare förklarande inställning, och sökt dialog, i stället för att avfärda den? 

    Ordstävet säger ju ”ingen rök utan eld”, och röken upplever jag mig sett även från min horisont, från långt avstånd, utan att mer ingående sökt svar på vad röken kommer sig av. I debatten här har jag dock tyckt mig se att det trots allt finns orsaker till röken, även om man givetvis måste förstå att skolans olika företrädare försvarar sin institution. 

    Det vore trots allt olyckligt om det skulle etableras uttrycket ”Örebroteologerna”, med en negativ klang, som markör att skolan inte längre är vad den var. Här har skolans olika företrädare definitivt en utmaning att arbeta med.

  • Sefast Tronde

    Jag tror du gör fel om du använder begreppen ”evangelikal bibelsyn”, ”Livets Ord förståelsehorisont.. / ..perspektiv” etc. som fack att stoppa in olika personer i. Frågorna är nog lite mer mångfacetterade än att skapa gränser och motsatser genom tillskapandet av förenklade schabloner. 

    Väl kan orden i sig innebära vissa förklaringar, rätt använda. Men, jag tror inte någon av de olika debattörerna vill stoppas in i en fyrkantig låda, där de implicit tillskrivs uppfattningar och värderingar de inte riktigt står för. 

    Inget illa ment i övrigt, bara ett nyanserande. Vi måste låta var och en definiera sig själva, och förklara sin tro, utan att alltför hårdhänt stoppa in dem i olika fack. (Givetvis med undantaget att som retoriskt påstående söka få någon att tydliggöra sig genom precisering och distansering från schablonen.)

  • Anton

    personnummer

  • Anton

    Det handlar alls inte om att man förkastar profetian.  Men vi har flera exempel på hur apokalyptik används för att främst kritisera samtiden. Henoksböckerna osv.

  • Henrik

    Det blir ganska svårt att undvika kategorier när hela upprinnelsen till debatten just är vad som ryms i en av dessa, den evangelikala. Annars håller jag med om att det är bra att undvika att klistra på varandra sådana etiketter. Men vist påverkas vårt tänkande och vår förståelse av Bibeln av vilket sammanhang vi tillhör och, inte minst, vill tillhöra. Att bena lite i varandras förförståelse är nog ändå lite av startpunkten i en rimlig hermeneutik. Det är ju precis som när vi försöker förstå vad en bibelbok försöker säga, utifrån författarens utgångspunkt och sammanhang. Vill verkligen poängtera att jag hyser stor respekt för såväl Gerdmar som Livets ord i allmänhet, men de är inte det sammanhanget jag är hemma i.

  • Tommy Wasserman

     Hej Sefast Tronde,

    Jag hoppas att läsare i allmänhet kan uppfatta skillnaden i tonen mellan de olika inläggen på denna blogg och vem som har en ödmjuk och förklarande inställning. Jag hoppas också det är tydligt att vi på ÖTH sökt dialog med dem som först tagit initiativ till att kritisera oss i olika kanaler – samtalsdagen om bibelsyn som hölls på ÖTH var ett led i denna dialog. Det var ÖTH som tog initiativ till den.  Det är inte bara vi som är tacksamma för det gemensamma samtalet. Tillåt mig citera Tony Larsson från Svenska Folkbibeln:

    ”Vi är tacksamma till Gud för den goda och varma ton i vilket vårt samtal
    ägde rum, och vill dessutom uttrycka ett tack till alla medverkande och
    närvarande och särskilt till ÖTH för värdskapet, och hoppas på ett
    fortsatt gott samtalsklimat även i framtiden.” (Se http://www.folkbibeln.com/folkbibelbloggen/efter-bibelsynsdagen-27-okt).

    Jag tror att det personliga mötet, som är omöjligt att åstadkomma i ett kommentarsfält skulle underlätta en ”god och varm ton” (op. cit.).

    När det gäller användningen av schabloner som ”Örebroteologerna” (som använts som beteckning på alla lärare och studenter på ÖTH) så får väl du och andra själva avgöra om den typen av retorik är förenlig med den ödmjuka inställning du efterlyser; kravet gäller rimligtvis inte bara den som står under eldgivning.