Ett nytt försök till slutinlägg i teologidebatten

augusti 11, 2012augusti 11, 2012 ~ stefan

Jag gör ett nytt försök att skriva ett slutinlägg i debatten om teologi och pastorsutbildning. Det har dykt upp många frågor och kommentarer. David Willgren tycker inte att jag har svarat på hans frågor. Jag vill ta upp två grundläggande frågor som Willgren berör. Hur jag ser på bibelsynen och min inställning till pastorsutbildning. Det är stora ämnen, så det får bli den korta varianten.

Mina svar utvecklar ytterligare varför jag inte anser att akademisk teologi är en bra grund för utbildning av pastorer och präster.

Om bibelsynen.

Jag delar helt Jesu och Pauli bedömningar om den heliga skrift – Bibeln. Det skulle vara ytterst förmätet av mig att ha någon annan inställning till Bibeln än vad de har. Paulus skriver i 2 Tim. 3:16-17 ”Hela skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning”.

Jesus säger i bergspredikan: ”Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett. Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket.” Matt. 5:18,19

Det går att ge en hel del Bibelreferenser om Bibelns inspiration, och hur Nya Testamentet kan inkluderas, men dessa två citat tycker jag räcker i detta fall. Citaten visar att det räcker inte med en Bibelsyn som säger att Bibeln är inte Guds ord men innehåller Guds ord, det räcker inte med en Bibelsyn som bara betonar huvuddragen i Bibelns berättelse. Även detaljerna är viktiga. Jag har i min förkunnelse och bloggande försökt utforma en teologi för en radikal kristen syn på flyktingpolitiken och miljöpolitiken, det förutsätter en mycket detaljerad tolkning av specifika Bibelord, att läsa ord för ord är nödvändigt för att utforma en teologi för radikalt lärjungaskap och efterföljelse.

Både Paulus och Jesus visade en enorm respekt för den heliga skrift. Jag har inte kompetens, mandat eller kunskaper att ifrågasätta Pauli och Jesu bedömningar om Bibeln.

Jag är helt övertygad om att PP Waldenström, Lewi Pethrus och John Ongman skulle hålla med mig om detta till 100 procent.

Bibeln är Guds kärleksbrev till oss, till mig. Där lär vi känna Guds vilja, vi hör Guds röst, vi kan även uppfatta Guds personliga tilltal till oss. Bibeln är fantastisk.

Med tanke på att Bibeln är skriven för 2000-3000 år sedan är det en fantastiskt relevant bok, begriplig – i synnerhet Nya Testamentet, innehåller en visdom som är oslagbar. Vid ett tillfälle blev jag inbjuden till Handelshögskolan i Stockholm att föreläsa om Bibelns ledarskapssyn. Studenterna förundrades över hur oerhört aktuell och relevant Bibeln är när det gäller ledarskapets utmaningar och strapatser. Mose och Nehemjas ledarskap hör till världshistorien, för att inte tala om Jesus och Paulus.

Sedan kan man naturligtvis läsa Bibeln med perspektivet att hitta fel, motsägelser, märkligheter m.m. Man kan läsa Bibeln med ett kritiskt perspektiv, till exempel hitta sådant som krockar med vår tids kultur och värderingar. Det är omöjligt att läsa någonting som är mer än 100 år gammalt som inte krocker med vår tids kultur och värderingar – det räcker med att läsa Strindberg. Jag läser Bibeln med en helt annan utgångspunkt. Jag förundras över dess enhetlighet, spänst, mångfald, och ändå röda tråd – vilket är fascinerande med tanke på att det är skrifter som skrevs för 2000-3000 år sedan, under mer än en 1000-årsperiod, av många olika författare.

Bibeln ger också bra interna kriterier för hur den ska tolkas. Det är uppenbart att Nya Testamentet är tolkningsnyckeln för det gamla testamentet, för att förstå det profetiska i GT, men också kunna bedöma vad som var tidsmässigt begränsat. En helhetsläsning av Bibeln ger tolkningsnycklar för att förstå vad vi ska göra och följa, och vad som är skrivet för att varna oss, goda exempel och varnande exempel.

En helt avgörande princip i Bibeltolkningen är att Anden och Bibeln – Guds ord samspelar. ”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er”, säger Jesus i Joh. 14:26. Andens ljus och ledning är helt avgörande i bibelstudiet och i teologiutformningen. Det är svårt med kommunikation, det är svårt att förstå vad en författare menar. Men Bibeln är inte en vanlig bok, det är Guds ord, och därför har vi Anden som hjälpmedel för att få klarhet i skriftens mening och innebörd, när vi aktivt söker Guds vilja och ledning i skriften. Det är kanske en av de avgörande skillnaderna mellan hur jag ser på dessa frågor i jämförelse med mainstream-akademisk teologi.

Det är en viktig anledning till varför jag inte tror på en icke-konfessionell teologi.

Bibeln är ingen enkel bok. Det är en livslång resa att lära sig den, förstå den, och tillämpa den. Eftersom Bibeln skrevs för flera tusen år sedan på helt andra språk än vad vi är vana vid, en helt annan utgångspunkt än vad Paulus och Jesus hade för 2000 år sedan, så behöver vi lära oss att förstå Bibeltexterna. Här tror jag att allmän vetenskap kan hjälpa till och komplettera i Bibelförståelsen, forskning om språken Bibeln skrevs på, forskning om antikens historia, den tidens tankegångar och uttryckssätt, hjälper oss att förstå hur Bibelns författare tänkte, och vad de menade.

En avgörande fråga för pastorsutbildningen är att Bibeln kan inte studeras och förstås om man hoppar över tillämpningen, det är när vi gör Guds ord som det blir kött och blod. Jesus tränade sina lärjungar genom att undervisa, visa, demonstrera, låta dem öva och praktisera, för att sedan undervisa och demonstrera igen, för att sedan låta dem göra igen.

Akademisk teologi med fokus på teoretiserande är oförenligt med Jesu lära och Jesu efterföljelse. Det var inte så Jesus menade att vi skulle hantera hans ord.

Jesus säger i Johannesevangeliet ”Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom” Joh. 14:21. Ha Jesu bud, hålla fast vid dem, det är att älska Jesus. Och då uppenbarar han sig för oss. ”Om någon älskar mig håller han fast vid mitt ord” Joh. 14:23. Jesus talar i bergspredikan om att den som hör hans ord och gör efter dem, bygger sitt hus på en stadig grund. Notera att Jesu pastorsutbildning, den utövades inte i en sluten teologisk läroanstalt. Lärjungarna tränades bland folket, de fick tampas med fariséerna, saducéerna, romarna – mitt i den miljön tränades och utbildades lärjungarna. Den första kristna kyrkan blev därmed inte en sluten kyrka med stängda dörrar, den fanns mitt ibland folket.

Bibelstudiet – teologistudierna kan inte frikopplas från Anden, de kan inte frikopplas från Jesus, de kan inte frikopplas från att älska Jesus, och det kan inte frikopplas från att göra det Jesus säger, att lyda Jesus.

På det paradigmet måste man bygga en pastorsutbildning.

En slutsats är att pastorsutbildningar som mer väger in praktiken, som kombineras med utbildningen, är rejäla kliv åt rätt håll. Teologistudier och pastorsutbildning kan inte frikopplas från kristen karaktärsfostran, att göra det Jesus har sagt. I en mer praktikorienterad utbildning är det lättare att få med dessa aspekter.

En annan sak. Jag tror att det är helt nödvändigt att jobba med teologi i den kristna kyrkan, inklusive frikyrkorna och Svenska Kyrkan. I Katolska kyrkan finns det ett tydligt läroämbete.

Frikyrkorna är idag vindflöjlar, en ny amerikansk trend, en ny amerikans kristen guru, trycket från omgivande samhället, får frikyrkornas teologi att svaja som en berusad kråka. Helt plötsligt kan ett frikyrkosamfund ändra sin teologiska inriktning, utan att några beslut har fattats någonstans, utan en bredare teologisk reflektion.

Även om Bibelns budskap är fantastiskt tydligt, så är Bibeln inte en paragrafstyrd uppsättning trossatser. Den måste konstant bearbetas, tolkas och förstås. Vi måste kunna hantera nya impulser på ett bra sätt. Därför är det nödvändigt att även frikyrkosamfunden aktivt arbetar med sin teologi, det måste vara en dynamisk process. Den processen ska inte bara skötas av en liten grupp professionella teologer, eller vid en sluten institution, den processen behöver finnas mitt i församlingsrörelsen.

En annan synpunkt på pastorsutbildningen. Den har för ofta fokus på förvaltande tjänstemanna-församlingsledare med lärarinriktning. Är det bara sådana ledare vi utbildar blir det inte mer än mediokra församlingar. Det finns en helt annan dynamik i Nya Testamentets syn på ledarskap. Det talas om att församlingen bygger på apostlarnas profeternas grund. Hur utbildas apostlar och profeter idag? Hur ser sådana tjänster ut idag? De var ju helt nödvändiga i Apostlagärningarnas kristendom. Varför inte idag? Evangelister, var utbildas de? Hur fungerar det idag?

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Pingback: Kampen mot döden « Gunnels plats i rymden()
Bo Lönegren

Tack! Välgörande klart så även en lekman förstår. Delar helt din syn på behovet av bredare ledarutbildning som också inkluderar de övriga tjänstegåvorna.
Henke

Tack för ett tydligt klargörande.

Du skriver ”Citaten visar att det räcker inte med en Bibelsyn som säger att Bibeln är inte Guds ord men innehåller Guds ord, det räcker inte med en Bibelsyn som bara betonar huvuddragen i Bibelns berättelse. Även detaljerna är viktiga”

Hur du från de två verserna kommer till denna slutsats är för mig svårt att förstå. Men mer nyrensat skulle vara att veta om detta är den helt dominerande bibelsynen inom efk. Att hela Bibeln, alla detaljer, allt, är Gus ord, är det den vanliga hållningen? Börjar känna mig ganska vilsen.

”Hela skriften” vilken skrift menar Paulus, vad innebär ”hela” varje ord ordagrant, varje bibelbok väl tolkad… ”lagen” vad menar Jesus med att vi ska hålla varje lunks i den judiska lagen? Han som säger att den viktigaste lagen är det dubbla kärleksbudet. Paulus som menar att det är omöjligt att leva efter lagen och det är just det som är lagens funktion.

Kan verka så självklart när man läser det du skriver men för mig finns det alldeles för många frågor kvar.
PeJohansson

Bra! I synnerhet sista stycket. En uppföljning med förslag på en ny pastorsutbildning, med kombinationen förvärvsarbete/utbildning kanske?
Henke

Tipps på en bibelsyn som jag tycker är väldigt god som poängterar att en vetenskapliga läsningens har ett värde men inte räcker för den troende. http://www.utanh.se/sa-har-ser-jag-pa-bibeln
kjell

Bra Stefan Jag saknar möjligheten att trycka på gilla , men det kan inte skrivas klarare än så här.
NT är tolkningsnyckeln till GT. Frikyrkans teologi svajar som en berusad kråka.
Sward

Henke,
Ämnet om Bibelns inspiration är omfattande och jag uttrycker mig mycket summariskt i inlägget ovan. Det jag menar är att vi måste ha en Bibelsyn som även fångar upp Bibelns detaljer, annars fallerar mycket. Hela läran om jungfrufödelsen som är en central del i Kristologin t.ex. Jag är tveksam till en bibelsyn där vi människor fungerar som domare över bibeln, ska vi välja ut vad som är Guds inspirerade ord och vad som är människors ord, vem har mandat att avgöra det?
Däremot behöver Bibeln tolkas och tillämpas och det är ingen enkel process.
hälsn
Stefan Swärd
wildwest63

Med tanke på Bo Lönegrens kommentar längre ner så är det ju egentligen väldigt konstigt att man är tvungen att säga att inlägget är skrivet så att även lekmän förstår! Börjar man då inte ana hur snett vi är ute? Har vi då egentligen inte ett teologiskt frälse (lite som fariséerna) som sitter i sina elfenbenstorn och kastar grekiska och hebreiska ord omkring sej, slåss med varann, åtminstone med ord – men det hela teologin, utbildningen, kunskapen, visheten borde handla om – att bli bättre lämpad att föra människor till Jesus, att stå upp för biblisk kristendom, för sanning o rätt i samhället tappas bort och försvinner i ett töcken.

Jag är själv akademiker så inget ont om dessa, men en teologisk utbildning som är som vilken annan akademisk utbildning som helst, som enbart för till ett bra jobb, en bra position, det är, skulle jag tillspetsat vilja säga, helt bortkastat. En klingande cymbal till ingen praktisk nytta. Varvid det självklart finns många teol dr och högutbildade församlingsledare som kan kombinera det här på rätt vis.
Pingback: Kommentar till debatten runt teologi- och pastorsutbildningar « METANOIA()
http://metanoiablog.wordpress.com/ David Nyström

Skrivit en kort kommentar här: bit.ly/RBOd6I
Anders Gunnarsson

Att Ständigt uppfinna det teologiska lärohjulet är priset för att ha förkastat läroämnetet!

Man längtar inte precis tillbaka till proteståren.
Inge

”Jag är tveksam till en bibelsyn där vi människor fungerar som domare
över bibeln, ska vi välja ut vad som är Guds inspirerade ord och vad som
är människors ord, vem har mandat att avgöra det?”
Efter att ha plöjt igenom LP memoarer så kan jag konstatera att han aldrig satte sig till domare över ordet, LP fattade inga beslut som gick emot bibeln. Vid meningsskiljaktigheter mellan bröderna så drog sig LP tillbaka för att under bön och tacksägelse studerade skriften , om han då fann stöd i ordet för sin mening, ja då kunde han med frimodighet och styrkt av DHA och ordet gå till handling. Men som du antyder så krävs en ödmjuk ande i tolkningen av ordet. Här krävs även tålamod, vi lever i en tid av stress och jäkt där resultaten måste presenteras omedelbart. Många av de som verkligen har betytt något i den andliga världen fick/får ofta aldrig se resultatet av sin kamp och strävan av att hålla fast vid ordet i bön och sanning. Tur är väl det då vi människor annars så lätt tar åt oss äran.
Henke

Stefan,
Om det är delar i Bibeln som jngfrufödseln du kallar detaljer är jag med dig en bra bit på vägen. Men jag tror man måste ha med sig en tydlig förförståelse med sig för att dra de slutsatser du gör från de två bibelorden, en förförståelse som delvis men långt ifrån helt bygger på Bibeln själv. Krävs helt enkelt evangelikala glasögon för att acceptera din argumentation som hållbar. Men samtidigt måste vi tro på och än mer upptäcka hur Bibeln kan tolka sig själv. Jag tror dock att vi väljer vår läsning. Inte att den enkelt finns i texten. Sen kan det vara ett välgrundat val i kunskap ch ande, men ett val inte desto mindre.
Mikael

Hej Stefan!
De två som styr din bibelläsning är de två bästa!!!

Men vad får de för utrymme att hjälpa dig att se vad som står där?

Jesus sa: Lagen kom för att upprätta människor, inte tvärt om!

Paulus blir ofta felciterad då man använder hans lära att slå andra i huvudet med, att ta ut brottstycken från hans brev och inte bry sig om vad han säger i ande och mening skapar fri tolkningsrätt, den har skapat vår kyrka från mycket tidig tid i kyrkhistorien!

Paulus var kanske medveten om detta då hans namn betyder: Den lille!

/Mikael
Nils

Svårt förstå mig på vad du menar. Inlägg ”så att även lekmän förstår” som du skriver. Men jag tycker flera akademiker visar att de mycket väl kan skriva begripligt, inte minst det mycket intressanta och givande inlägget ovan av David Nyström. Att skriva begripligt handlar inte endast om ordval, egentligen mycket mer om kunnande, logik, stringens osv. Och här fallererar ditt eget inlägg en aning tycker jag. För vart vill du komma. Dels talar du illa om ”ett teologiskt frälse” som du å andra sidan säger ”inget ont om dessa” eftersom du själv är akademiker, ekonom om jag minns rätt från ett annat inlägg, ”räknenisse” då som vissa säger, och har väl själv då ”ett bra jobb, en bra position”, men som i ditt fall då inte är ”helt bortkastat” får man förmoda. Sen kör du med en helgardering att ”det självklart finns många teol dr och högutbildade församlingsledare som kan kombinera det här på rätt vis.”

Det ena behöver alltså inte utesluta det andra som jag förstår att du själv också menar. Precis som att sitta vid köksbordet och räkna på hushållsekonomin inte måste utesluta att det även finns ekonomer på fler och mer avancerade nivåer som exempelvis nationalekonomer och att även dessa kan, om de vill, tala och skriva begripligt.
http://bengtwikstrom.blogspot.com/ Bengt Wikström

Du påstår helt fräckt att judarna inte förstår sina egna heliga skrifter: ”Det är uppenbart att Nya Testamentet är tolkningsnyckeln för det gamla testamentet, för att förstå det profetiska i GT, men också kunna bedöma vad som var tidsmässigt begränsat.”

Den självgodhet ni kristna har uppvisat sen 300-talet saknar sin motsvarighet. När jag hör er kristna säga att ni ”uppfyllda av den helige Ande”, tänker jag på ord som arrogans, högmod och förmätenhet. Vad hände med judarnas Ande?

Judarna har hållit ihop i tusentals år under ett ständigt hot om att bli utplånade. Ni kristna har under tiden svartsjukt bevakat era privilegier i olika samhällssystem. (Ett privilegium är en lagstadgad, exklusiv rättighet som ges av staten till en viss person eller grupp.)

Varför måste ni kristna klättra på andras ryggar i er fåfänga strävan att nå himlen? Varför kan ni inte älska Gud Fadern utan att omyndigförklara ett helt folk? Lämna judarna ifred!

Det handlar inte om ”tolkningsnycklar” utan om att älska Gud Fadern, Jehova, Herren så gott man kan. Det är allt. Det är A och O.
I den hebreiska texten lär vi oss allt om livet i en enda mening: ”Herren skyddar dem som älskar honom, men alla de onda förgör han.” (Ps 145:20)

Judarna älskar Gud. Ni kristna tror på Gud.
Ps23enkristens

Jag tycker det här var mycket bra och genomtänkt artikel av dig Stefan Swärd .Och en vägvisare om äckta tro på Gud och Guds Ord, och om möjligheten till sund teologisk och pastors utbilning…Genom verklig gemmenskap med Jesus Herren igenom bön och Guds Ord bibeln ,och äckta lärjeunga tränning , med bibelstudier, och teologi ,och praktisk tillämpning ,och för de som ska bli Herrens tjännare för Guds församling …Och att även inkludera ,de övriga tjänstegåvorna från Gud, som Aposteln och Profeten och inte bara lyfta fram pastors och lärartjänsten …Och låt oss inte glömma evangelistens ,och hjälptjänsterna/ Diakoni tjänsterna, och den social omsorgen heller …Genom Guds nåd och sanning och kraft och allmackt och allstädesnärvarande och allvishet och allvetande och kärlek och omsorg nåd och räddning/ frälsning och hjälp ,för alla och hela livet .Och stat och samhälle och Guds församling … Jag tycker dock att ta katolska kyrkans läroämbete, eller Livets Ord ,som ett exempel ,inte är idealiska föredömmen …Även fast de som läroämbeten, har omfattande teologi och telogisk forskning och utbildning och praxis, för sinna präster och sin kyrka …Utan att var tydlig om deras i flera ämnen missvisande undervisning och tjänst bådde histioriskt eller under samtiden …Jag är ingen katolik eller Livets Ord hatare ,eller av någon ,under någon sorts form av telogi och praxis, eller annat ,på varken akademisk, eller folklig nivå ,eller i privatlivet…Men missvisande akademisk undervisning eller praxis, eller mer folklig , eller i form av egna ideer och ideal och verk är inte rätt och att förespråka och uppmuntra till och efterfölja…För varken mig, eller någon, eller nått sammanhang, eller stat eller samhälle, eller kultur, eller kyrka, eller religion, etz. … Och jag tycker inte Katolska Kyrkan och Livets Ord och även andra Kristna sammanhang alltid håller måttet om tron…Men det kan jag ge Livets Ord ,som Jag varit med i , att de är nog med ,att ge en allomfattande syn på tron på Gud och livet och Guds Ord…Och utvecklat och anpassat sig fram om sen 80-90 talet då jag var med i Livets Ord …Men som jag anser det ,ändå inte alltid hållit måttet för att bli sund i tron, i den sunda tron och läran Guds Ord bibeln, och att kunnat göra en församling sund och en Herrens tjännare…Och av vad jag förstått ,så stämmer det in Histiorisk och under samtiden på Katolska Kyrkan också …Och om man ska vara ärlig på de flesta kyrkor och samfund och kristna rörelser och även de moderna sammanhangen också tyvärr …Men kanske man kommer att kunna rätta till sånt med tiden om vi vill eller när vi vill det…Men som läroämbeten kanske bådda dessa sammhang kan sägas vara ducktiga och duggliga ,och mer än andra med…
Jonasq

Stefan!

Vad menar du egentligen med ”teologi” och ”akademisk teologi”? Vid en teologisk fakultet studerar man traditionellt exegetik, etik även kallat pastoralteologi), kyrkohistoria, systematisk teologi (även kallat dogmatik eller troslära), bibelteologi (systematiseringen av teman, böcker, GT eller NT) och historisk teologi. För att koppla till din diskussion, ”bibelsyn” i normativ bemärkelse är något som brukar diskuteras som en del av den systematiska teologin. I alla systematisk teologiska verk redovisas hur man förhåller sig till bibeln som historisk text, Guds Ord, auktoritativt osv. Fler discipliner kan idag ingå i en teologisk fakultet, exempelvis religionshistoria, religionssociologi och religionspsykologi.

Självklart påverkas allt vi gör som människor av vår tro och föreställningsvärld, så även vår vetenskap. Men i strikt mening är det bara dogmatiken som är konfessionell. Således har vi lutherska, reformerta, baptistiska, katolska och ortodoxa systematiska teologier, alla med sina särdrag. Men när det gäller exegetiken så är det konfessionella inte alls lika framträdande, även om specifika konfessionella övertygelser kan skina igenom lite här och där. Det är väl dock ganska ovanligt att ateister ägnar sig åt exegetik, eller någon av de andra teologiska disciplinerna heller för den delen, möjligtvis religionshistoria, religionspsykologi, religionssociologi och etik.

Jag tror att du behöver klargöra vad exakt du menar med ”teologi” och varför den inte är bra när den bedrivs inom en teologisk institution på ett universitet, college eller liknande.

Men tillbaks till detta med bibeln, för det är ju något som du har fokuserat på. Hur tycker du att man ska gå tillväga om man vill skaffa sig så god kunskap som möjligt om en bibelbok? Jag skulle föreslå att man förutom det egna studiet av texten läser några riktigt bra bibelkommentarer. Men då kommer man med nödvändighet att stöta på ”akademisk teologi” i bemärkelsen att man kommer att läsa texter av människor som är utbildade i teologi vid en teologisk institution och som bedriver forskning och utbildning. Alternativet är att man vänder sig till lekmän som på oklara grunder uttolkar bibelboken ifråga. Hur skulle du föreslå att man gick tillväga?

Sedan måste jag, återigen, bekänna att mina egna studier i dogmatik, exegetik, grekiska, kyrkohistoria osv. har varit helt omistliga för min tro och förkunnelse. Och jag tror, som du, att Skrifterna är gudsandade (theopneustos).

Du har ju nu skrivit ett slutord, men jag tycker inte att du har klargjort så mycket egentligen. Kanske du kunde utveckla det hela ytterligare?

Jonasq
Ps23enkristens

Men vad hjälper väl det ,om det har allvarliga och missvissande fel, i sin teologi och praxis,och historik och samtid med, om tron och livet. Och om hur en församling kan bli enligt Guds Ord, och en kristens liv som Gud vill… Och förhållandet med hur verkligheten varit, och är, och kan tänkas bli, och även om omvärlden …Om man inte erkänner och bättrar sig om det ,eller förnekar, eller låtsas som det aldrig förekommit några större missar ,eller varit några större problem…Utan att det för det mesta bara stått väl till ,och gör, och kommer att göra..Eller upplyser och praktisera om sanningen på ett felaktigt vis…Och som läroämbete …Vad nytta har man av det om man inte vill veta sanningen och rätta sig efter …

Och inte vill lysna på Gud och Guds Ord och vilja och nåd och saning om det hela ,och de och det ,använda av Gud för dem ,och alla om det och allt med …Och lära och lära om och bättra sig som Gud vill…

När den ödmjukheten för Gud och hans Ord och vilja och nåd och sanning vuxit till ,då kanske de, kan anses som tillräkligt godda föredömmen och godda läroämbeten i tron…Och det gäller ju oss alla ,och alla sammahang, anser jag ,när det kommer fram till trovärdighet i livet och bildning och praxis och arbete…Och i frågan om hederlighet och integritet …Och i tron och livet och stat och samhälle och kyrka och privatliv…Och inför Guds nåd och sanning om det hela…Och inför hans nåd behöver ingen av oss frukta , när vi vill vända om till Gud …För då förbarmar sig Gud över oss allmänt och särskilt och personligt och ger oss nåd och han sanning om det hela och kraft och mod och vilja att gå vidare som Gud vill. Och angående allt det Gud inte vill med, hur vi kan ödmjuka oss, tryggt och klokt och fromt och behärskat , för Gud .Och igenom Gud blott och förhålla oss till Gud och Guds Ord och vilja om det med ,som om allt, bara som Gud vill också enligt bibeln enligt det nya testamentet…Och är Gud för oss vem kan då vara emot oss för vår kärleks skull till Gud och nästan (som angående de som förföljer oss för vår tros skull om så skulle ske), även om vi får lidda förföljelse för trons skull på Gud…Och när vi är på rätt väg med Gud , så blir det ett vittnes börd emot dem som förföljer , att de har fel och gör, och vi rätt och gör…Som kan ledda dem till omvändelse och tron och frälsningen av nåd från Gud, med evigt liv med Gud…Och även för oss om vi förblir i tron frälst av Gud av bara hans nåd och sanning i tron enligt blott Guds Ord bibeln…Frid Ronny
Sward

Jonasq
Tack Jonas för synpunkter. Ska försöka följa upp detta. Men det blir nog i form av ett till blogginlägg.
Stefan Sw
Ps23enkristens

Det jag skrivit om i minna tre kommentarer nu med denna, är som jag uppfattar det hela, och om tron ,och i frågan om artikel ämnet …Men har väl sinna fel och brister säkert med , eftersom jag är bara en vanliga människa jag med, och endast Gud har hela sanningen, om honom och Ordet bibeln , tron ,och om livet … Och oss kristna och Guds församling, och Guds nåd och sanning ,om det hela , och frälsning i tron på Gud , för de som vill…Och att tron på Gud och teologi och praxis enligt bibelns menning om Gud och livet och frälsningen och Guds församling ,av hans nåd och sanning och kraft från Gud ,igenom tron ,handlar bara om sådant… Man inte kan klara av , och att förstå och vilja och tro på Gud och Guds Ord bibeln om, och lära i egen kraft, och förstå med mänsklig vishet ,och eget förstånd.Och lära om, och göra teologi och praxis av, som är från Gud, och behagar Gud ,och förstå enligt bibeln Guds Ord …Utan är bara möjligt för Gud, och i tron på Gud …Guds frid och Gud välsigne er !!! Ronny… (Är nåt fel , eller problem med ,är ps 103 till stor tröst och hjälp och uppmuntran om Guds nåd och sanning ,och vilja ,att hjälpa och välsigna och ge oss ro .Och bota och förlåta, och gör allt väl igen, och under hela vårt liv ,och om tron på Gud och Guds Ord bibeln…)
Sward

JonasQ
1. När jag skrev akademisk teologi i blogginlägget ovan menade jag sekulär akademisk teologi.
2. Teologisk institution, college eller dylikt, tycker man strikt måste skilja på en konfessionell institution, konfessionellt college, eller ett som drivs enligt svenska högskoleverkets riktlinjer.
3. Ska det handla om pastors- och prästutbildning eller liknande, det blir ett modernistiskt perspektiv att dela upp exegetik och dogmatik. Och karaktärsfostran och lärjungaskap, och Andens aktiva närvaro. Det behöver integreras enligt min mening. Har svårt att begripa att exegetiken kan vara så icke-konfessionell.
4. Jag betonar dock i mina inlägg att sekulär teologi kan vara värdefull som komplement, för den som studerar Bibeln utifrån trosövertygelse eller för att fungera som församlingsledare och ge undervisning i församlingen. Ge kunskap i språk, kontext, historia m.m. Jag är ju inte helt svart-vit där, antingen-eller, och det gäller väl alla. Har svårt att begripa att det är kontroversiellt. Alla pastors- och prästutbildningar skiljer ju strikt på konfessionella kurser och de som ger högskolepoäng. Jag diskuterar balansen mellan det konfessionella och icke-konfessionella i utbildningarna.

Snabbkommentar, återkommer
STefan Swärd
Jonasq

Ok, Stefan. Tack för ditt svar. Tror att vi pratar förbi varandra litegrann. Svårt att prata på en blogg känner jag. Vi kanske får anledning att prata över en kopp kaffe eller någonting någon dag, då kan jag förtydliga mina frågor. Vet nog inte riktigt vad ”sekulär akademisk teologi” är heller. I Sverige har det varit ett lutherskt perspektiv som varit förhärskande på universiteten. Är det ”sekulärt” för dig? Det här med ”modernistiskt” blir lite knepigt också. Vad är inte modernistiskt för dig? Ska det vara premodernt eller postmodernt eller vad menar du? ”Bibeltroget” i gammaldags mening. Sorry, frågorna är allvarligt menade, men lite svåra att diskutera här kanske.

Alles gut,

/Jonas
Inge

Bäste Bengt!

Du verkar helt ha missat att Gud för 2000 år sedan sände sin enfödde son Jesus Kristus
avlad genom Helig Ande, född av jungfru till denna jord för att visa oss
vägen till Gud genom att lida och dö på korset, till försoning för våra
synder. Uppstod igen på tredje dagen, sedan återuppstigen till
himmelen, nu sittande på Guds Faderns högra sida och manar gott för oss.
Sände DHA hjälparen till oss.

Har du helt missat detta? Eller har talet om korset blivit en dårskap för dig? Då har du i så fall missat något!

Du verkar däremot ha ett stort bekymmer och omsorg om Judarna? Det är
bra, vi Kristna har fått ett speciellt uppdrag att välsigna och be för
Israel och Judarna, det innebär inte att de gör allt rätt men Gud har
lovat att ta hand om sitt utvalda folk. Gud sviker inte sina löften han
gett till det Judiska folket. Vi Kristna har det gemensamt med Judarna
att vi har samma Gud och väntar på samma Messias den Messias de missade för 2000 år sedan. Tecknen är många nu på
att Hans återkomst är nära även om du tycker dig ha hört detta i alla
tider utan att något hänt.

Bengt det är nog hög tid att du ser om ditt eget hus. Hur är din egen
relation till Gud? Jag vet att du har känt kallelsen, men du vill ha
mera konkreta bevis på Guds existens. Du har sett falskhet i de som
kallar sig kristna, vilket fått dig att tveka, men Guds nåd till
frälsning räcker även för dig. Se inte på människor då blir du bara
förtvivlad utan se på Jesus och bli förvandlad. Det finns dock bara en
väg till Gud och det är genom Jesu död och försoning! Men Gud tvingar
ingen, det är du själv som väljer Ja eller nej till Guds erbjudande om
frälsning.
Du tycker att man i alla tider sagt att Jesus kommer snart?
Egentligen är det inte så viktigt för den enskilde människan då det
handlar om ett individuellt val varje människa måste göra under den tid
vi lever här på jorden. Varken du eller jag kan vara helt säkra på att
vi lever i morgon, vi vet heller inte om Jesus kommer i dag eller om
1000år, eftersom de handlar om din relation till Jesus i detta livet
före Hans andra tillkommelse så är det viktigt att ta en personlig
ställning.

Därför säger den helige Ande: I dag, om ni hör hans röst, så förhärda inte era hjärtan…… Hebr 3: 7-15
Wildwest63

Jag skriver inga vetenskapligt vattentäta avhandlingar här, så visst kan jag säga emot mej själv. Finns ju inte hur mycket utrymme som helst att utveckla tankar.

Men nog måste Du hålla med om att det i grunden är skillnad på en teolog och en ekonom. Visst ska vi alla vara själavinnare, men en teologs själva grund är själavinnandet (borde vara det), medan ekonomens grund är att förvalta fysiska finansiella tillgångar (finns massa varianter av ekonomer naturligtvis, allt från revisorer till makroanalytiker).

En teolog lär sig om Bibeln för att förstå den bättre, för att sedan kunna förklara den för andra, för att därmed leda människor till Kristus. Vad är annars en teologs uppdrag? Så split? Grunda en förnekelserörelse? Föra människor vilse? Vara allmänt intresserad – men vad är målet med det om jag inte får anledning att påverka någon med det jag lärt mig?

Att man förvisso kan ha en uppburen position i samhället, tjäna miljoner varje år och vara väl ansedd, det är ingen motsägelse. Så länge man vet varför man är teolog.

Men att, generellt sagt, som teolog inte ha som syfte med sin utbildning att han är till för att föra människor till Kristus, då tycker jag vederbörande är ute på djupt vatten. Då har man en felaktig grundinställning.

Ungefär som att jag är ekonom för att jag tycker romerska siffror är estetiskt tilltalanade med Garamond-font eller för jag älskar att bygga Excelmodeller.
ulrikajansson

”I Katolska kyrkan finns det ett tydligt läroämbete”, skriver Swärd.

Det är så här som det ser ut och kommer att se ut framöver i sättet hos tex. ledare Swärd att skriva. Trovärdigt och till synes rent med hänvisningar till Bibeln, Jesus osv. men så smygs den dolda agendan med en enhetskyrka fram utifrån en dagsanpassad agenda hur långt man kan gå utan att hindra den dolda agendan. Tappar vi medlemmar? Oj, då nämner vi bara det katolska i svepande sammanhang så smaken av dess draksådd inte blir för övertydlig.
Hur många slantar har LO investerat i enhetens kyrka apropå osmakliga investeringar. Har Swärds församling investerat i Östanbäck eller vad det heter? Eller är Swärds bidrag just nu att föra sin skock in på det spåret genom Tjenisskriverier i LO,s tidning?

Vad har det katolska ämbetet med ett sant evangelium att göra?
Vi har ju inte samma tro även om Swärds församling skriver på sin hemsida att man har det.

http://solascriptura.se/wordpress/?page_id=588
ulrikajansson

”Hur utbildas apostlar och profeter idag?”, frågar sig Swärd.

Svaret är väl att de sanna apostlarna och profeterna alltid har utsetts av Gud och därmed utrustats och vägletts av Honom.

De övriga är människoverk.
Nils

En teolog ska givetvis lära sig och förstå mer om Bibeln och kunna förklara detta för andra, inte minst för predikanter vars uppgift är att på denna grund predika en tro som har bäring. Vem är betjänt av villoläror även om dessa får människor att tro på något som de kallar för kristen tro men som vid en närmare granskning inte håller för sanningen? Sanningen ska göra er fria, sägs det. Osanning är alltså ofrihet. Och vart leder detta i längden för dessa människor? Diskussioner om Livets Ord har pågått i många år, jag har själv aldrig haft att göra med denna rörelse men har inte kunnat undgå att läsa om människor som farit illa trots att deras ledare säkert varit bibelkunniga med avsikt att ”leda människor till Kristus”.

Följande citat talar för sig självt:
”Men jag menar också på allvar att den i min mening smått gnostiska bibelsyn som dominerar i många frikyrkomiljöer, inte minst karismatiska sådana, där bibelordet tolkas helt fritt från sin mänskliga (kulturella, historiska, och filosofiska) miljö är direkt skadlig och kan leda till grova vantolkningar av texten.” (David Nyström).

”Två osökta frågor växer nu fram: är det verkligen ”Bibeln” studenterna börjat tvivla på eller är det allt det de fått höra om Bibeln i sina kyrkor och samfund som senare visat sig vara inkorrekt? Om det senare, ligger problemet hos de vetenskapliga institutionerna eller hos de kyrkor som antingen är okunniga om eller medvetet slarvar med sanningen?” (David Nyström).

”Snarare skulle jag säga att en grundlig kunskap om Bibeln (och då menar jag inte bibelsprängdhet, utan en förståelse för den tillkomstmiljö och framskrivningsprocess som texterna förmedlar) kan ge otroliga förutsättningar för den profetiska skärpa, andliga klarsyn o.s.v. som är nödvändig i församlingsgemenskapen. Jag ser alltså inte motsättningen mellan ett historiskt svar och ett Guds ingripande. Verkar inte Gud i historien?” (David Willgren).

Stefan Swärd skriver i Världen Idag att: ”Frikyrklig teologi blir närmast en vindflöjel i dessa dagar när beprövad teologi och etik snabbt omprövas, på grund av någon ny teologisk trend eller samhällets påtryckningar.”

Men ingen ”akademisk teolog” som skrivit här på sidan har ju varit ”vindflöjel” utan tvärtom försökt vara ankare.

Visst är det skillnad på en ekonom och en teolog. De sysslar med olika sorts ämnen. Men visst kan båda hamna i skrå och frälse. Och visst kan båda ha olika åsikter inom sina fack. Och med sina kunskaper påverka samhället i olika riktning. Båda har anledning tänka på vem de tjänar. Mammon eller någon annan.
Pingback: Läroämbete eller fria teologiska spekulationer? | Bengts Blogg()
Westinbo

Jag läste nyligen i en tidning om att det finns starka spänningar inom den katolska kyrkan, mellan en liberal och en konservativ inriktning. I USA pågår ett uppseendeväckande skeende där nunnorna, som kan räknas i miljontal, ifrågasätter vatikanens syn på preventivmedel och homosexuelaitet mm. Nunnorna bjuder in feministiska föreläsare och man försöker få rättning i leden. Många tror att KK riskerar att splittras i tvår delar. En del är rädda för att KK kommer att bli en samlande kraft inför en kommande världskyrka och de reagerar när Swärd berömmer katolikerna i något avseende för att de står emot tidsandan. Men jag tror att det är först när KK börjar domineras av liberala och sekulära krafter som vi borde höja på ögonbrynen ordentligt. Fast jag tror att även nuvarande påven vid något tillfälle uttalat sig postivt för en mer global ansats för att lösa världsproblemen. Hursomhelst finns det bara en sak som kan bevara oss för att hamna i religiös villfarelse, och det är att vi har den helige ande i våra liv och hjärtan, så vi inte låter lura oss av falska profeter och falska fredsduvor. Utan anden i våra liv (olja i våra lampor) blir vi lätta offer för förförelsens krafter. En världsvid skökokyrka där alla religioner inkluderas (en trolig utveckling enligt många eskatologer) behöver vara väldigt flexibel och tolerant mot synden och new age och ondskans andemakter. Jag tror inte att KK för närvarande kan och vill acceptera en sådan utveckling. Men kanske blir det möjligt om mer sekulära och liberala krafter tar över inom KK.

Exegetik är säkert ett bra och viktigt instrument för att kunna tolka och utlägga skriften så länge Guds ande får vara med och uppenbara och förklara ordet som Gud vill. Man jag tror inte att det andliga läget i Sverige nämnvärt skulle förbättras oavsett hur många teologer vi utbildar. Det är den kommande tidsålderns krafter, en allsmäktig Gud som känner oss innan och utan och som inte bara ger intellektuell kunskap utan förvandlar oss på insidan genom sin ande och sin fostran som ”utbildar” och gör oss kompetenta att tjäna honom, kunskap som handlar om att kunna göra Guds vilja. En kompetens som handlar om att ha förstått sin inkompetens, sitt fulla beroende av Guds nåd och vikten av att samarbeta med Gud, att inte gå före Guds osv.

Har vi färre evangelister idag? Kanske möjligen de som kallas riksevangelister men enskilda männsikor som är starka evangelister tror jag att vi har gott om idag, speciellt hos den brinnande ungdomen och de som blivit frälsta från världen träldomen under synden. Profeter då, var finns dom? Jag tror att också de finns, men oftar saknar vi nog de andliga känselspröt som behövs för att urskilja det profetiska talet som kan interfoliera i de mest olika sammanhang.
http://bengtwikstrom.blogspot.com/ Bengt Wikström

Och om jag inte tar emot frälsning? Vad händer då?
Vad exakt är det du (och Jesus) vill rädda mig ifrån?
wildwest63

Ja, ingen kan friskriva sig från vem han tjänar! Varken en fattig gatuförsäljare i Afrika eller en rik teolog, aktieanalytiker i Sverige. Sker yrkesutövningen enligt rätt o sanning så finns inget att säga. Far jag med orätt, är jag ute efter att berika mej själv (nu är finansbranschen i skottlinjen så här dyker mycket smörja upp av uppmärksamheten) så är jag på fel spår och är högst klandervärd både enligt allmänna principer och självklart enligt Jesu eget ord.

Det finns något som frikyrkan ofta ändå inte velat ha sant, nämligen traditionen. Det som traderats genom århundraden, det som har prövats, ibland befunnits för lätt, det som sållats i den stora vasken, mainstream evangelisk kristendom. Det är väl bl a därför jag själv tycker kyrkohistoria är så intressant.

Denna tradition får ju idag inte sopas under mattan, lösgöras från sin historia, vi får inte fritt flygande uppfinna det teologiska hjulet på nytt. Och det gäller både Livets Ord-folk och klassiska lutheraner. Under inverkan av det som Stefan just anfört om inomvärldslig vetenskap känner åtminstone jag en oro för att risken idag är större att man vill omdefiniera gamla sanningar i nytt kritiskt vetenskapligt ljus och därmed försvinner mycket som förut har hållits för rätt och sant. Och det som isåfall kommer istället är ett allmänt relativistiskt tvivel. Teologi i sin grund är ju inte vetenskap. Att Gud finns eller inte finns är inte vetenskap utan just tro.

Absolut, det finns vits att forska, gräva, komma fram till nytt ljus, men alltid med grundinställningen att detta ska komma andra till del på så vis att det leder fram till en personlig tro. Inte för att sprida otro och tvivel. Utgångspunkt måste vara att Bibeln är Guds ofelbara ord. På detta axiom kan man sedan forska hur mycket som helst. Sker det?

För övrigt har inte bara människor inom Livets Ord farit illa utan så har skett i alla samfund under olika tider. Tänker på kulturrädslan inom Pingströrelsens och dess omåttliga konsekvenser om man bröt någon samfundsregel, som inte ens hade bibelstöd. Men, å andra sidan, hur illa far inte människor inom många av de klassiska kyrkorna när man understöjder tvivlet, undanröjer en spirande tro och för folk vilse? Det är den värsta misshandel som kan existera! Den som förför en av dessa mina minsta, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes runt hans hals och han sänktes i havens djup.
Nils

Jag kan inte kommentera huruvida ”man vill omdefiniera gamla sanningar i nytt kritiskt vetenskapligt ljus” eller inte, eftersom jag inte vet. Inte heller om resultatet blir ”ett allmänt relativistiskt tvivel” eller om ”många av de klassiska kyrkorna” för folk vilse, understödjer tvivel och undanröjer en spirande tro. Undrar om du har konkreta exempel på allt detta eller om det bara är allmänt lösa antaganden och fördomar i varierande grad.

Jag tänker mig att en forskare måste kunna vara kritisk, tvivla och ifrågasätta. Och att utgångspunkten är att komma fram till sanningen med stöd av fakta. Det går förstås inte att gräva fram bevis för Guds existens. Men om forskare gräver fram Döda havsrullar så går det inte i förväg att veta om rullarna kommer att förstärka biblisk tro eller inte. Eller att utgå från och ta för givet att vad man hittar måste vara ”Guds ofelbara ord” som måste leda fram till ”en personlig tro”. Det ser illa ut att sitta i kyrkan och berömma eller fördöma forskningen beroende på vad den kommer fram till.
ulrikajansson

Om du inte tar emot de ”kristnas” frälsning?

Svar:Ingenting.

Kanske börjar jag förstå ditt språk nu min nötknäppare i skrattkammaren.
ulrikajansson

Tack,
men splittringar är inte det intressanta utan vad Gud säger i varje sak. Vilket jag tror att du kan hålla med mig om?
Det synliga går alltid att åtminstone tala om och reagera på. Den spricka som KK har i vissa frågor blir därför inte det mest förrädiska. Utan det lömska, lögnaktiga är alla dolda agendor bakom stängda dörrar där den svåraste villfarelsen kommer från mest oväntat håll. Just nu ser jag tex. ett djupare problem i ”Toronto-trosrörelse”-träsket för det är så mer invecklad och otydligt. Dimman är på något sätt tjockare där än hos tex.KK. Det är troligen lättare att förstå avgudadyrkan inom KK än alla villfarelseandar som far runt på både bredden och djupet inte minst inom trosrörelsekretsar.
Man verkar söka ordning alternativt makt genom nya tankebanor kring ämbeten osv. men glömmer att Gud ska sitta vid rodret. De första församlingarna hade ledning kopplad och styrd av Ordet och Hjälparen men inte tillstymmelse av ämbeten.
Inge

En bra fråga Bengt?
Jag skulle kunna ge dig ett rakt svar utifrån mina lekmannakunskaper i vad bibeln säger i den frågan, men eftersom ämnet på denna blogg handlar om utbildning av teologer och pastorer i nutid så skulle det vara intressant att höra vad en teolog eller pastor skulle svara utifrån den kunskap de inhämtat från vår tids teologiska läroanstalter?
Exempel David Willgren som representant för modern pastorsutbildning hur skulle du svara på Bengts fråga?
Stefan Swärd du får representera de lite äldre dessutom har du startat din bana på BI. liksom jag, hur svarar du på Bengts fråga?
Jonasq

ser fram emot det. Och kan du inte reda ut vad du menar med ”icke-konfessionell teologi” också? Låter knepigt, eller du kanske syftar på exegetiken? För den är ju sällan konfessionell i samma bemärkelse som dogmatiken är det. Dogmatiken är ju just bekännelse, kyrkans systematiskt reflekterade bekännelse av sin tro. Och i princip alltid med utgångspunkt i en specifik kristen tradition: luthersk, reformert, baptistisk etc.

Exegetiken är ju inte konfessionell i samma bemärkelse. Den ägnar sig åt historisk-grammatiska frågor med fokus på en texts tillkomsthistoria, historiska kontext, litterära genre, argumentation, teman osv. Och många gånger korrigerar exegetiken traditionernas bekännelse genom att påvisa att man har läst in främmande element i bibeltexterna och missförstått eller gjort en höna av en fjäder (eisegetik). Däremot är väl få människor idag vetenskapsoptimister av tidigt 1900-talssnitt så att man inbillar sig att man är ”neutral” som exeget. Men exegetiken vill ju ändå leva upp till ett intersubjektivt ideal så att man klart och tydligt ger belägg för sina slutsatser, varför motkritik måste svara på argumenten och visa varför de är svaga eller dåliga om man vill hävda något annat. Riktigt så kan man ju inte göra med den systematiska teologin eftersom den rör sig på en annan nivå ganska högt över de bibliska texternas historiska betydelse. Självklart vill man inte förvränga texternas innebörd men i strävan efter att foga in dem i en heltäckande konfession av tron betonar man alltid något på bekostnad av något annat, arbetar med centrum och periferi, bakgrund och förgrund osv.

Ditt begrepp ”sekulär teologi” verkar handla om något annat, men jag blir inte riktigt klok på vad eftersom jag aldrig har stött på begreppet tidigare, inte heller känner jag till någon som ägnar sig åt något sådant. Därav behovet av klargöranden från din sida.

Alles gut,

/Jonas
O P

Det är omöjligt att svara Bengt eftersom han förvränger allt,
2 tim. 3:5
ulrikajansson

Inte alls.
Han försöker bara följa bibelord som att inte göra skillnad på människor tex.
Westinbo

Mina utläggningar om KK kunde jag lämnat därhän.

När det gäller analysen måste vi fråga oss var gränsen går mellan konspirationsteorier och relevant analys. En del kristna, jag vet inte om du behöver ta åt dig, har hamnat i en negativism över hur illa allting är inom kristenheten. De plöjer igenom internet för att finna bekräftelse för sina åsikter och en gemensam nämnare för en sorts åsiktsgemenskap. Jag får ibland dåliga vibbar när jag möter personer som inte kan ta upp något annnat än sin vanliga kritik. Jag tror inte att detta skulle vara ett lika stort problam om inte internet fanns. Det är inte bara Breivikar som formas genom att få bekräftelse via internet. Jag säger inte att allt är bra inom kristenheten men vi måste fråga oss om det vi säger leder till något gott eller om vi drar ner oss själva i en ond spiral. Det bästa är att försöka anvisa en positiv väg framåt och inte bara stanna vid att beskriva eländet. Inom Livets ord kunde man få höra att våra ord har en formerande kraft, till välsignelse eller förbannelse. Jag tror att det ligger något i detta även om jag inte köper allt annat som de undervisat om. Det finns många allvarliga ord i skriften om tungans rätta bruk. Sjäv har jag nog med att arbeta och kämpa för min egen kristna autenticitet och försöker hålla mig till det. Sagt i bästa välmening …
ulrikajansson

Om du vill hindra onda spiraler så lär du börja göra det nu och inte blunda i en önskan om en annan verklighet som tyvärr inte finns.

Det är ju för att vi och andra inte ska dras ner i alla dessa onda spiraler, verkligt onda, som vi försöker påtala riskerna.

Att kritisera dem som försöker hålla rent kan i sämsta fall bli både manipulativt och en del av villfarelsen.
Westinbo

Det gäller att finna en sund balans och kunna påtala riskerna, eller hur?
ulrikajansson

En balans mellan vad och vad?
O P

Ja så skriver han just nu, men om du går längre tillbaka på bloggen, så skriver han på ett annat sätt, ibland tar han över bloggen helt med sin antipropaganda. Men om du tror att du kan åstadkomma något så har han en egen blogg.
wildwest63

Ja men det är det här som oroar mej!

När Du skriver att man inte kan veta om Döda havsrullarna förstäker eller inte förstärker biblisk tro! Det är fel utgångspunkt. Bibeln har ofelbart rätt. Jesus säger själv att varenda punkt och komma vakar han över.

Det som vi upptäcker som till äventyrs inte stämmer överens med Bibeln är antingen inte relevant, tolkas fel eller vi får lägga ner analysen tills vi vet bättre. Det kan aldrig upptäckas något som i dagens (nb!) vetenskapliga ljus ska behöva förändra Bibelns budskap. Då är vi absolut fel ute.

Om vetenskapliga upptäckter kan omformulera Bibeln så är Bibeln en samling skrifter som är föränderliga beroende på kutlur, omständigheter och vetenskaplig mognad. Varför ska vi isåfall ens lita på skrifterna om att Jesus är Guds son? Förutom att det vetenskapligt inte alls går att bevisa en sån sak? Då simmar allt i relativismens damm. Vem gagnar det?

Kan hitta massor med exempel på tvivel och vilseföringar. Ta numera biskop Bonniers starka tvivel på jungfrufödelsen. Om den inte fanns så finns inte Guds son, då är han Josefs son, då finns heller inte frälsning och ett evigt liv. Det är väl att totalt gå emot sin egen lära o sina egna prästlöften. För att det förstås inte kan stämma vetenskapligt med nån jungfrufödelse…
Nils

Men Bibeln säger väl också det att insikter och kunskaper med tiden kommer att öka och växa till. Kan inte referera till något bibelställe men har en känsla av att det finns skrivet. Då är allt inte statiskt. En utveckling pågår mot ett högre medvetande. Jag påstår inte heller att upptäckter har gjorts som förändrat Bibelns budskap, det vet jag inte. Men vill naturligtvis inte heller påstå att det aldrig skulle kunna göras upptäckter som förändrar något i Bibeln, varför skulle jag ha en sådan rigid inställning. Vad som kallas för kristendom, kristen tro, Bibelns budskap osv är redan nu en sådan mängd olika sorts tro, uppfattningar, teologi och riktningar som spretar åt olika håll att jag börjat tvivla på att någon enda kan redogöra vad som är den egentliga kristna tron. Försoningsläran finns i flera varianter som väl numera får plats och kan samexistera i kyrkor med högt i tak, ffa SvK. Men så har det inte alltid varit. Waldenström blev ju utkastad ur SvK efter sin upptäckt av den subjektiva försoningsläran och att den då rådande objektiva försoningsläran saknade stöd i Bibeln. På samma sätt påstår de rättrogna än idag att just den läran tvärtom är den enda som har stöd i Bibeln. Vad man själv tror beror antagligen mest i vilken kyrka man råkat hamna i. Man kan fortsätta med fråga efter fråga, livet efter detta, treenigheten osv. Du nämner själv biskop Bonniers tvivel på jungfrufödelsen. Och K G Hammar har kanske sin egen definition av uppståndelsen. Protestanter påstår att katoliker dyrkar Maria som en avgud. Katoliker tillbakavisar. Att bara hänvisa till Bibeln går inte när alla hämtar sitt stöd där. Expertkunskaper krävs för att inte hamna helt fel i alla lärofrågor.

Så hur ser den enda rätta tron ut. Du säger själv att om Jesus är Josefs son så finns ingen frälsning och inget evigt liv. Den slutsatsen beror förstås på ett slags teoribygge i den teologiska labyrinten. Att Jesus är Guds son är nog alla överens om, sen kan man tvista om betydelsen av ordet Guds son. Och givetvis även säga att Guds son betyder just det och inte att han är Gud. Jag tvivlar mer och mer på att teologi öht är en väg att nå upplysning. Vilket ju inte hindrar att man ändå kan vara intresserad av de tankebanor som finns i detta provisorium. Finns till för sammanhållningens skull, på samma sätt som en kyrkobyggnad har ett ändamål. Tror helt enkelt att andligt liv handlar om något helt annat än teologi och den ”rätta” tron.
http://bengtwikstrom.blogspot.com/ Bengt Wikström

Stefan Swärd och Torsten Åhman — båda bekännande kristna — tror på olika gudar. Swärds Gud hotar med helvetet. Åhmans Gud gör det inte. Helvetet skiljer dem åt.

Inge, vilken Gud ska rädda mig? Du kan väl inte mena att det handlar samma Gud?

Kärlek och förnuftstro är sunda drivkrafter i mitt liv. Kristendomen är sjuk av motsättningar, intriger och falskspel och saknar dessa drivkrafter.

Torsten Åhmans blogg:http://www.utanh.se/
Henke

Som jag förstått det har det moderna paradigmet mycket förenklat beskrivet påverkat den kristna kyrkan och tron på följande sätt;

1: Där människan tidigare stod i relation till Gud och hans frälsning som del i ett kollektiv/folk/kyrka blir människan nu som individ antingen mottagare av nåden, som i Luthers trälbundna vilja, eller ansvarig för det egna valet som i exempelvis den baptistiska traditionen.

2. Det sker en uppdelning mellan naturligt och övernaturligt där det förra placeras i vetandets kategori och det senare i trons. Något som dock inte utesluter det övernaturliga utan poängterar att det är föremål för tro. Vilket också är tänkt att rädda tron genom att ge den en kategori av varande som inte utesluts av den empiriska vetenskapen som får råda i sin kategori. ”God of the gaps” är en typisk modern reaktion.

3. Människan skiljs från den objektiva och absoluta kunskapen om omvärlden, däribland historien. Individens upplevelser blir istället trons fundament.

De finns fler vändningar att räkna upp men utifrån de här tre tycker jag det är så otroligt tydligt hur den frikyrka som nu vänder sig mot det moderna paradigmet är ett barn av densamme. Självklart ska vi försöka komma vidare men då kan vi inte bara vända oss mot det i paradigmskiftet som vi tycker är negativt för tron utan också göra upp med den moderna utgångspunkt som till så stor del genomsyrar vår traditions antaganden. Att utifrån ett tydligt modernistiskt perspektiv hävda att det moderna perspekivet är förkastligt ger inte så stor trovärdighet. Frågan hur vi ändrar på ett modernt paradigm är viktigt men då måste vi våga ställa samma fråga till oss själva.
http://bengtwikstrom.blogspot.com/ Bengt Wikström

Mitt språk får inte bli obegripligt tungomålstal, inte heller någon exakt vetenskap. Mitt språk ska vara personligt och andas fria rymder och tankefrihet.
ulrikajansson

Ja, samtidigt som jag vill försöka förstå vad du menar.