Ett nytt försök till slutinlägg i teologidebatten

Jag gör ett nytt försök att skriva ett slutinlägg i debatten om teologi och pastorsutbildning. Det har dykt upp många frågor och kommentarer. David Willgren tycker inte att jag har svarat på hans frågor. Jag vill ta upp två grundläggande frågor som Willgren berör. Hur jag ser på bibelsynen och min inställning till pastorsutbildning. Det är stora ämnen, så det får bli den korta varianten.

Mina svar utvecklar ytterligare varför jag inte anser att akademisk teologi är en bra grund för utbildning av pastorer och präster.

Om bibelsynen.

Jag delar helt Jesu och Pauli bedömningar om den heliga skrift – Bibeln. Det skulle vara ytterst förmätet av mig att ha någon annan inställning till Bibeln än vad de har. Paulus skriver i 2 Tim. 3:16-17 ”Hela skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning”.

Jesus säger i bergspredikan: ”Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett. Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket.” Matt. 5:18,19

Det går att ge en hel del Bibelreferenser om Bibelns inspiration, och hur Nya Testamentet kan inkluderas, men dessa två citat tycker jag räcker i detta fall. Citaten visar att det räcker inte med en Bibelsyn som säger att Bibeln är inte Guds ord men innehåller Guds ord, det räcker inte med en Bibelsyn som bara betonar huvuddragen i Bibelns berättelse. Även detaljerna är viktiga. Jag har i min förkunnelse och bloggande försökt utforma en teologi för en radikal kristen syn på flyktingpolitiken och miljöpolitiken, det förutsätter en mycket detaljerad tolkning av specifika Bibelord, att läsa ord för ord är nödvändigt för att utforma en teologi för radikalt lärjungaskap och efterföljelse.

Både Paulus och Jesus visade en enorm respekt för den heliga skrift. Jag har inte kompetens, mandat eller kunskaper att ifrågasätta Pauli och Jesu bedömningar om Bibeln.

Jag är helt övertygad om att PP Waldenström, Lewi Pethrus och John Ongman skulle hålla med mig om detta till 100 procent.

Bibeln är Guds kärleksbrev till oss, till mig. Där lär vi känna Guds vilja, vi hör Guds röst, vi kan även uppfatta Guds personliga tilltal till oss. Bibeln är fantastisk.

Med tanke på att Bibeln är skriven för 2000-3000 år sedan är det en fantastiskt relevant bok, begriplig – i synnerhet Nya Testamentet, innehåller en visdom som är oslagbar. Vid ett tillfälle blev jag inbjuden till Handelshögskolan i Stockholm att föreläsa om Bibelns ledarskapssyn. Studenterna förundrades över hur oerhört aktuell och relevant Bibeln är när det gäller ledarskapets utmaningar och strapatser. Mose och Nehemjas ledarskap hör till världshistorien, för att inte tala om Jesus och Paulus.

Sedan kan man naturligtvis läsa Bibeln med perspektivet att hitta fel, motsägelser, märkligheter m.m. Man kan läsa Bibeln med ett kritiskt perspektiv, till exempel hitta sådant som krockar med vår tids kultur och värderingar. Det är omöjligt att läsa någonting som är mer än 100 år gammalt som inte krocker med vår tids kultur och värderingar –  det räcker med att läsa Strindberg. Jag läser Bibeln med en helt annan utgångspunkt. Jag förundras över dess enhetlighet, spänst, mångfald, och ändå röda tråd – vilket är fascinerande med tanke på att det är skrifter som skrevs för 2000-3000 år sedan, under mer än en 1000-årsperiod, av många olika författare.

Bibeln ger också bra interna kriterier för hur den ska tolkas. Det är uppenbart att Nya Testamentet är tolkningsnyckeln för det gamla testamentet, för att förstå det profetiska i GT, men också kunna bedöma vad som var tidsmässigt begränsat. En helhetsläsning av Bibeln ger tolkningsnycklar för att förstå vad vi ska göra och följa, och vad som är skrivet för att varna oss, goda exempel och varnande exempel.

En helt avgörande princip i Bibeltolkningen är att Anden och Bibeln – Guds ord samspelar. ”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er”, säger Jesus i Joh. 14:26. Andens ljus och ledning är helt avgörande i bibelstudiet och i teologiutformningen. Det är svårt med kommunikation, det är svårt att förstå vad en författare menar. Men Bibeln är inte en vanlig bok, det är Guds ord, och därför har vi Anden som hjälpmedel för att få klarhet i skriftens mening och innebörd, när vi aktivt söker Guds vilja och ledning i skriften. Det är kanske en av de avgörande skillnaderna mellan hur jag ser på dessa frågor i jämförelse med mainstream-akademisk teologi.

Det är en viktig anledning till varför jag inte tror på en icke-konfessionell teologi.

Bibeln är ingen enkel bok. Det är en livslång resa att lära sig den, förstå den, och tillämpa den. Eftersom Bibeln skrevs för flera tusen år sedan på helt andra språk än vad vi är vana vid, en helt annan utgångspunkt än vad Paulus och Jesus hade för 2000 år sedan, så behöver vi lära oss att förstå Bibeltexterna. Här tror jag att allmän vetenskap kan hjälpa till och komplettera i Bibelförståelsen, forskning om språken Bibeln skrevs på, forskning om antikens historia, den tidens tankegångar och uttryckssätt, hjälper oss att förstå hur Bibelns författare tänkte, och vad de menade.

En avgörande fråga för pastorsutbildningen är att Bibeln kan inte studeras och förstås om man hoppar över tillämpningen, det är när vi gör Guds ord som det blir kött och blod. Jesus tränade sina lärjungar genom att undervisa, visa, demonstrera, låta dem öva och praktisera, för att sedan undervisa och demonstrera igen, för att sedan låta dem göra igen.

Akademisk teologi med fokus på teoretiserande är oförenligt med Jesu lära och Jesu efterföljelse. Det var inte så Jesus menade att vi skulle hantera hans ord.

Jesus säger i Johannesevangeliet ”Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom”  Joh. 14:21. Ha Jesu bud, hålla fast vid dem, det är att älska Jesus. Och då uppenbarar han sig för oss. ”Om någon älskar mig håller han fast vid mitt ord” Joh. 14:23. Jesus talar i bergspredikan om att den som hör hans ord och gör efter dem, bygger sitt hus på en stadig grund. Notera att Jesu pastorsutbildning, den utövades inte i en sluten teologisk läroanstalt. Lärjungarna tränades bland folket, de fick tampas med fariséerna, saducéerna, romarna – mitt i den miljön tränades och utbildades lärjungarna. Den första kristna kyrkan blev därmed inte en sluten kyrka med stängda dörrar, den fanns mitt ibland folket.

Bibelstudiet – teologistudierna kan inte frikopplas från Anden, de kan inte frikopplas från Jesus, de kan inte frikopplas från att älska Jesus, och det kan inte frikopplas från att göra det Jesus säger, att lyda Jesus.

På det paradigmet måste man bygga en pastorsutbildning.

En slutsats är att pastorsutbildningar som mer väger in praktiken, som kombineras med utbildningen, är rejäla kliv åt rätt håll. Teologistudier och pastorsutbildning kan inte frikopplas från kristen karaktärsfostran, att göra det Jesus har sagt. I en mer praktikorienterad utbildning är det lättare att få med dessa aspekter.

En annan sak. Jag tror att det är helt nödvändigt att jobba med teologi i den kristna kyrkan, inklusive frikyrkorna och Svenska Kyrkan. I Katolska kyrkan finns det ett tydligt läroämbete.

Frikyrkorna är idag vindflöjlar, en ny amerikansk trend, en ny amerikans kristen guru, trycket från omgivande samhället, får frikyrkornas teologi att svaja som en berusad kråka. Helt plötsligt kan ett frikyrkosamfund ändra sin teologiska inriktning, utan att några beslut har fattats någonstans, utan en bredare teologisk reflektion.

Även om Bibelns budskap är fantastiskt tydligt, så är Bibeln inte en paragrafstyrd uppsättning trossatser. Den måste konstant bearbetas, tolkas och förstås. Vi måste kunna hantera nya impulser på ett bra sätt. Därför är det nödvändigt att även frikyrkosamfunden aktivt arbetar med sin teologi, det måste vara en dynamisk process. Den processen ska inte bara skötas av en liten grupp professionella teologer, eller vid en sluten institution, den processen behöver finnas mitt i församlingsrörelsen.

En annan synpunkt på pastorsutbildningen. Den har för ofta fokus på förvaltande tjänstemanna-församlingsledare med lärarinriktning. Är det bara sådana ledare vi utbildar blir det inte mer än mediokra församlingar. Det finns en helt annan dynamik i Nya Testamentets syn på ledarskap. Det talas om att församlingen bygger på apostlarnas profeternas grund. Hur utbildas apostlar och profeter idag? Hur ser sådana tjänster ut idag? De var ju helt nödvändiga i Apostlagärningarnas kristendom. Varför inte idag? Evangelister, var utbildas de? Hur fungerar det idag?

 

 

 

 

 


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Westinbo

    Det är i slutet av Daniels bok som det står att insikten ska växa till. Jag kan tänka mig att Gud med dessa ord avsåg det profetiska skeendet som Gud visat Daniel i form av syner om vad som ska ske fram till tidens slut. När det på Stefans blogg för kanske ett år sedan förekom en diskussion om Uppenbarelseboken, Israel och det profetiska ordet var det någon teolog som nedlåtande använde begreppet ”Darbyism” efter en artonhundratalsteolog som i en bok lanserat iden att Israel skulle få tillbaka sitt land och att de som folk ska upprättas i sitt land, det som nu heter Israel, och att Gud kommer att regera över världen från sin tron i Jerusalem.

    Endast på grund av det faktum att denna ide lanserades på artonhundratalet och inte tidigare i historien så underkände bloggdebattören Darby’s tankar.

    Men då kom jag att tänka på just Guds ord till profeten Daniel om att insikten och kunskapen ska växa till fram mot ändens tid.

    Det finns alltså inget som säger att något som uppenbarats sent i historien inte skulle kunna vara sant. Själv är jag alltså Darbyist om man nu ska etikettera min teologiska tillhörighet i denna fråga.  

  • Nils

    Jag har inga åsikter om darbyismen, egentligen inte om läror och -ismer ö ht. Googlar man så sägs det vara en obiblisk irrlära.

  • Westinbo

    Jag vill bara peka på att man nog inte ska dra för långtgående slutsatser av den vers du nämnde, att den var kopplad till en ökande insikt vad gäller skeendet i den yttersta tiden. Det var inte Darbyismen i sig som var poängen med det torde väl framgå om du bemödar dig om att läsa ordentligt vad jag skrev. Du  Sista inlägget från min sida. Tack! 

  • Nils

    Du har helt rätt att det inte var darbyismen som var poängen. Det är möjligt att det enbart är en ökad insikt och kunskap om det profetiska skeendet i ändens tid som Daniel såg i sina syner som avses. Och att det skulle gälla förståelsen av hela Bibeln bara är önsketänkande.

  • Inge

    p { margin-bottom: 0.21cm; }a:link { }

    Hej Bengt!

    Det smärtar mitt hjärta
    när jag inser den kamp du har och har haft, jag tror att du är en mycket
    ärlig människa men tyvärr verkar du mera ha byggt din tro på vad
    människor säger än på vad Gud ord säger.
    Jag hade hoppats på
    att våra kunniga pastorer skulle presentera några bra svar på dina
    frågor men nu har det gått två dagar utan någon reaktion? Så även
    jag börjar fundera på om all den kunskap man talar om
    ev. bara fastnar i huvudet och blir då svår att omsätta i praktiken?
    Vi får akta oss så att vi inte blir så visa som de Paulus
    talar om i 1Kor 3:18-23.

    När jag läser om din
    jämförelse mellan personer och att de inte har samma gud? Jag
    känner varken Stefan eller Torsten men nog har de samma Gud, det
    finns bara en sann Gud. Möjligen att de ser saker från olika håll? Det
    är ju det som är problemet (eller styrkan) hos oss människor.

    Paulus råkade ut för
    samma problem i 1 kor 3:4. Där människor grundade tron på personer. Han svarade då i vers 11 ”Ty någon
    annan grund kan ingen lägga än den som är lagd, Jesus Kristus.”

    Du nämner flera gånger
    ordet Kristendom med betoningen dom, det blir lätt fel om ordet dom får
    dominera. Jesus sa i Joh 3:17 Inte sände Gud sin Son till
    världen för att döma världen utan för att världen skulle bli
    frälst.

    Nu till de frågor du
    tidigare ställde? Jag tänker göra det enkelt för mig genom att
    låta Jesu egna ord tala till ditt hjärta, min Kristna tro bygger på
    att Gud är kärlek och inget ont finns i honom. Jag utgår till 100%
    att detta är sant när jag läser bibeln, även om jag inte förstår
    allt. När du skriver om mig ”Du verkar vara en vänlig själ.”
    så borde du inte lita på detta! Stefan, Torsten eller jag är bara
    människor med fel och brister. Bara för att någon verkar vänlig
    behöver han ju inte ha rätt eller?

    Därför låter jag ordet
    tala från för sig själv från Joh 3: 1-21. Jesu egna ord till
    Nikodemus, läs detta, bedja i Jesu namn att DHA skall levandegöra
    orden för dig.

    Jag skall bedja för dig
    Bengt att du skall hitta svaren på dina frågor på samma sätt som
    Nikodemus gjorde. Jag öskar dig allt gott och Guds rika välsignelse över
    ditt liv.

     

  • David Wedegard

    Hej Stefan. Tack för att du tog dig tid att skriva om din
    bibelsyn, med tanke på att jag frågade om du ville utveckla den när tillfälle
    gavs. Jag läser med spänning, men samtidigt med ett visst mått av frustration
    måste jag säga. Låt mig förklara.

     

    Jag tillhör kategorin ”blivande pastor som läser på en akademisk
    fakultet”. Visst måste man erkänna att studietiden ofta innebär kamp och
    mycket funderingar, men jag försöker se det som en kamp med Gud själv. Syftet
    med studierna är att hela tiden komma närmare Gud och lära känna honom allt
    mer. För hur ska man kunna älska den man inte känner med hela sin själ, sin
    kraft, sitt förstånd och hela sitt hjärta. Förståndet är en del av helheten.
    Studierna är en del av livets vandring till att lära känna kärlekens ursprung
    och grund, Gud. 

     

    Jag känner mig tvungen att ändå ta upp vissa svårigheter med det
    du skriver. Får se om jag får respons av dig på detta:

     

    Du säger att du har Jesus och Paulus som vägledare! Bra val av
    föredömen. Men det är uppenbarligen lättare för dig än vad det är för mig, och
    jag läser inte Bibeln i syfte att hitta motstridigheter, de finner jag ändå
    (även om ”sekulär- akademisk- vindflöjelteologi” ibland uppenbarar
    vissa motsättningar). Min kamp med dessa motsättningar i ”Guds ord”
    är inte att blunda för dem, som du måste göra. Min fråga är: ”Hur och vad
    gör vi med de Bibelställen som är djupt problematiska ur ett, både historiskt
    och hermeneutiskt (nutidstolkning och applicering) synsätt. Du sviker de som i
    sanning kämpar med skriften genom att bara upphöja
    din fascination över Bibelns enhetlighet. Hade du varit min vägledare
    i skriften hade jag blivit ännu mer frustrerad eftersom du inte hade gett mig
    ett adekvat svar på hur jag ska hantera de motstridigheter som FAKTISKT finns.
    Överhuvud tycker jag att de som kallar sig ”evangelikaler” ofta har
    problem med detta. Jag har ingen föreställning om att jag kan lära känna Gud
    helt och fullt, men eftersom frågorna finns i mig, finns förutsättning för nya
    svar som för mig djupare in i Guds väsen. Jag tänker ge dig två exempel, som du
    själv refererar till ovan:

     

    Som du citerat ur Matteusevangeliet och bergspredikan så är Jesus
    benhård mot de som överträder lagen och menar att lagen skall bestå till dess
    att allt har skett. Det är inte helt enkelt att hantera Jesu utsaga i Matteus
    med Paulus i Galaterbrevet 3 för att ta ett exempel. Paulus ändrar lagens bud,
    och menar att Abrahamsförbundet är giltigt medan Sinaiförbundet har satts ur
    spel. För att inte tala om bekymret med omskärelse som de första församlingarna
    kämpade med, vilket är ett tydligt bud i GT medan Paulus menar att det är ett
    fördärv för galaterna. Här går vi ner till detaljnivå och studerar, och detta
    enbart för att bringa mer klarhet, inte för att visa på alla fel och brister.
    Jag betvivlar dessutom att du följer buden som Jesus talar om i bergspredikan,
    men rätta mig gärna om jag har fel.

     

    Jag erkänner gärna, även om jag studerar till pastor och kanske
    borde ha ett bra svar, att Gudsbilden mellan NT och GT är svår. Ibland undrar
    man liksom om det verkligen är samma Gud i 5 mos 20 och i Matt 5:39. På vilket
    sätt och hur är båda dessa ställen Guds ord, inte bara innehåller Guds ord utan
    verkligen ÄR Guds ord som du så starkt betonar?

     

    Svårigheter med Bibeln upptäcker man inte bara om man läser med en
    kritisk anda. Jag misstänker att alla bibelläsare någon gång har gjort det. Jag
    är helt med dig om att Anden skall få genomsyra vårt liv och vår tolkning både
    av Bibeln och av Gud. Det svåra är väl när två helt, till synes lika Anderika
    människor säger två helt olika saker.

     

    Jag känner mig ändå rätt så Bibeltrogen och är uppväxt i ett
    sådant sammanhang, men jag börjar få allt svårare för svar i stil med det du
    gav i ditt inlägg. Som du skriver ” Sedan kan man naturligtvis
    läsa Bibeln med perspektivet att hitta fel, motsägelser, märkligheter
    m.m. Man kan läsa Bibeln med ett kritiskt perspektiv, till exempel hitta
    sådant som krockar med vår tids kultur och värderingar.” Alltså, upptäcker man
    sådant läser man med ett kritiskt perspektiv, vilket då är fel. Ditt svar på
    det är att titta på allt som däremot stämmer överens. Nej, det här måste du
    utveckla. 

  • kjell

    Som jag förstår det så talar Jesus till dom som fortfarande lever under lagen, men vi som lever i tro på Jesus är befriade genom nåd från lagens bokstav
    Paulus skriver mycket tydligt i Gal. 3

    En söndag när jag var på hemresa från kyrkan fick jag se att det var rea hos trädgårdsmästaren, passade då på att köpa med en del växter som jag ”jordslog” när jag kom hem, då dök min granne upp och sa, du som är religiös får du göra sådant på söndag, jag kände mig fri att göra detta, men han levde fortfarande kvar under lagen.

  • Sward

    Hej David,
    Bibelsynsfrågan är viktig men jag berör den ju mycket marginellt i denna debatt. kan bara kortfattat kommentera dina frågor.
    för att besvara frågor om motsägelser och spänningar i Bibeln behöver vi den systematiska teologin. Det handlar om att väga samman olika bibeltexter och skapa någon form av syntes. Man bör komma ihåg att bibeln innehåller ett gammalt och ett nytt förbund, och skrevs under en tusenårsperiod, så rimligtvis ska Bibeln innehålla en hel del spänningar.
    bibeln är inte skriven som en dogmatisk troslära i punktform, utan är Guds tilltal in i våra liv, för att tillämpas och förstås i våra liv. Utan Andens hjälp är det svårt att få ihop det. Spänningarna i Bibeln ser jag mer som Guds pedagogik för att vi inte ska fastna i ett dike, utan olika texter balanserar varandra. Och även det som specifikt hör till gamla förbundet, kan lära oss något.
    Jag återkommer i ett till blogginlägg.
    Stefan Swärd

  • David Wedegard

    Tack för att du svarade och vill utveckla dina tankar. Jag ser mycket fram emot detta. Anledningen till att jag anser att detta är centralt, egentligen i hela den debatt du har dragit igång är just på grund av din syn på Bibeln som Guds ofelbara ord som inte vem som helst kan förstå på ett korrekt sätt (ifråga om konfessionell kontra sekulär teologisk utbildning, Ande eller utan ande). Därför är det viktigt, om inte annat för mig, att förstå hur du vill tolka Bibeln som skrift och som tilltal till människan av idag. 

  • David Wedegard

    Jesus säger dock aldrig i evangelierna att det gamla förbundet med Mose ska upphöra, vilket Paulus i viss mening ändå gör. För att ta ett annat exempel så säger Jesus i evangelierna att skilsmässa inte får äga rum, möjligtvis om otukt förekommit. Paulus däremot lägger till andra förhållningssätt till skilsmässa som han medvetet säger är hans egna ord. 

    Det verkar aldrig som om Jesus vill starta en ny ”religion”, utan har kommit för att upprätta sitt folk Israel, alltså judarna/judendomen. Tyvärr sker en splittring mellan kristendom och judendom som jag inte tror Jesus hade som tanke. 

  • kjell

    Matt 16: 19 säger Jesus till Petrus att allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen, sedan kan vi läsa i Matt 18:18 att han ger samma löfte till dom övriga lärjungarna   

  • Pingback: Utbillning « Den tvivlande agnostikern()