Bra artikel. Men det är inte lätt, det får inte bli så att jag måste kidnappa samtal för att jag ska kunna berätta om kristen tro. Då känner jag mej bara som en skrällande cymbal. Här kommer jag igen och så här är min kristna tro! Det måste komma naturligt i ett samtal. Och här är väl problemet rent generellt att de allra flesta av oss aldrig hamnar i djupare samtal.
 
Många lär inte hålla med mej men Bill Clinton var en president jag gillade. Tänker ofta på kung David som inte heller kunde hålla fingrarna i styr vad gäller andra kvinnor. Det är unikt att Hillary stannade kvar – som ett exempel inför hela världen att det faktiskt går att gå vidare i ett äktenskap trots det som hände inför öppen ridå. Bill Clintons memoarer är också såtillvida unika att han där berömmer pingstvänner och rekommenderar alla läsare att besöka ett pingstmöte. Var hittar man sånt annars bland statsmäns politiska memoarer? I Sverige är vi urusla på det här med att kommentera kristen tro.
 
Kommer ihåg en motorvägsmack i Arizonas öken en kväll. På full volym i högtalarna i denna fullsortimentsmack pågick en predikan om den helige Andes gåvor, någon kristen radionkanal. Tänk den tanken när ni går in på Statoil eller Shell här i landet! Det är fullständigt otänkbart från början till slut.

Jag träffade en gång en kristen tjej som berättade om sin situation. Hon hade jobbat på dagis och där varit frimodig och pratat mycket om Jesus och sin tro. Det ledde till att hon fick sparken och inte heller några referenser vilket gjorde att hon var bränd, ingen ville anställa henne. Hon var med i Livets Ord på den tiden. Jag har mött en del kristna som som varit lite väl pang på rödbetan och stött bort människor. Vad jag vill säga att är att vi givetvis ska vara frimodiga med vårt vittnesbörd om det kristna livet. Men vi måste också inse att denna aktivitet inte är frikopplad från vare sig Gud eller vår egen personlighet. Ibland är vi i sammanhang där det inte är läge att tala om Gud, så är det bara och vi behöver få nåd från Gud för att känna in hur vi ska agera.

Häromdagen förvånade jag mig själv när jag i en diskussion om ett orättvist och ojämlikt samhälle fick ett infall och berättade om lagen om jubelåret i Gamla Testamentet när trälarna släpptes fria och egendom återlämnades till de som ursprungligen ägt den (en lag som kanske aldrig tillämpades). Jag ser det som ett svar på min bön om frimodighet och ord i rättan tid att jag på ett naturligt sätt kunde ta tillfället i akt. Bibeln som så ofta förknippas med bilden av en hård och dömande Gud behöver nyanseras och fördomarna undergrävas vilket är en process som tar sin tid.

Dessutom tror jag att vi ska rusta oss med en bra arsenal av argument på vanliga invändningar. Jag har själv haft fördomar om det meningsfulla i att läsa apologetisk litteratur inte minst därför att jag läst några genom åren som inte särskilt bra lyckats finna en syntes mellan ett enkelt och förklarande språk och behandlingen av svåra spörsmål. Då har jag föredragit att själv sätta mig in i olika diskurser och låta dem sjunka ner och assimileras i min egen referensram och sätta den kunskapen i relation till den kristna världsåskådningen. Den bok som jag nu har börjat läsa i denna genre kan jag dock
rekommendera, nämligen ”Kristen tro på säker grund” av Stefan
Gustavsson.

Apologetik är väl ett ämne som har varit omgärdat av fördomar bland många kristna och kanske även en arena där skribenter mer varit angelägna om att framstå som djupsinniga snarare än att inte låta språket stå i vägen för en förståelse. Samtidigt är det ju så att tron är en gåva från Gud genom den helige andes verk i våra liv, kristen tro är inte i första hand ett intellektuellt försanthållande. Däremot kan olika tankebyggnader stå emot Guds tankar, tankebyggnader som Gud kan riva ner när vi får vishet som river ner dessa elfenbenstorn som står emot Guds sanning. Men det är inte bara orden som vittnar, Guds ande vittnar med vår ande om att vi är Guds barn. Vi behövs i alla sammanhang och på alla nivåer i samhället där människor finns. Att följa Gud innebär att göra misstag och att lära sig av sina misstag, att fostras, att överlåta sig på nytt och med tiden nå fram till en frihet där vi kan hantera både framgångar och motgångar utan att komma ut ur Guds beskydd och vilja.

Rättelse av bibeltexten i slutet: ”skall han låta VÄRLDEN FÅ VETA SANNINGEN..”