Den predikan skall jag lyssna på det första jag gör i morgon. Spänningen är olidlig.

Jag har lyssnat på din predikan och tycker den var väldigt bra; klar och rak. Tycker dock att du kunde ha problematiserat mer med den andliga faran med sexuella synder rent generellt (jag antager att tidsfaktorn spelade in här). En annan sak som jag anmärkte på när jag lyssnade gällde behandlingen av onani; vilket jag tyckte du tog lite för lätt på. Otillbörliga fantasier som kommer till uttryck i onani är utan tvekan SYND.
 
Bibeln behandlar dock indirekt onani i ovanstående mening i Matteus 5:28 ff
a. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap.
Om ditt högra öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kastas i helvetet. Och om din högra hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kommer till helvetet.(Mat 5:28-30 S00)
 
Utsagan visar på sambandet mellan:
i. otillbörlig fantasi
ii. synintryck
iii. utförd handling
iv. konskevens av handling.

En annan utsaga med liknande laddning kommer från Paulus
 
b. Ni vet ju vilka föreskrifter vi gav er från herren Jesus.3 Detta är Guds vilja: att ni skall bli heliga. Ni skall avhålla er från all otukt.
4 Var och en skall lära sig att hålla sin kropp i helgd och ära,
5 inte utlämna den åt lidelser och begär som hedningarna, som inte känner Gud.(1Th 4:2-5 S00)Magnus
3 Detta är Guds vilja: att ni skall bli heliga. Ni skall avhålla er från all otukt.
4 Var och en skall lära sig att hålla sin kropp i helgd och ära,
5 inte utlämna den åt lidelser och begär som hedningarna, som inte känner Gud.
(1Th 4:2-5 S00)

Magnus

Hej Stefan.

Jag måste säga att det är väldigt sparsamt med kommentarer här. När Du skrev några blogginlägg om sex och samlevnad för en tid sedan så exploderade ju kommentarfältet.

Nu har jag i alla fall lyssnat på din predikan och måste säga att….
….jag måste nog lyssna på den en gång till (minst) innan jag ger respons.
Är det OK om jag kommer tillbaka om en dag eller två med några frågeställningar om äktenskapskapet (mellan man och kvinna alltså, homoäktenskap lämnar jag därhän) och en frågeställning om onani ?

Mvh
Markus

Vi får inte blanda ihop det som Onan gjorde, ”med att ta saken i egna händer” han hade ett krav att skaffa avkomma åt sin broder,och om jag förstått det rätt så fick han bara ha sex med Tamar tills hon bevisligen var havande, och sett ur den synvinkeln så kanske det var populärt om det tog extra lång tid.
Paulus säger att det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär, problemet är att man måste vara två om det, när barnet kommer så har hon  inte tid med mannen,och då knakar det i fogarna.

Så, sent på kvällen kommer man till och kan ställa frågor.
Såvitt jag förstår är det för dig och enligt Bibeln viktigt att samlag sker inom äktenskapet mellan man och kvinna. Det som slår mig är att äktenskapet som det (tror jag i alla fall) definieras är att man ingår äktenskap enligt SVENSK LAG. Fram till 1987 hette lagen ”Giftermålsbalken” och därefter ”Äktenskapsbalken”.

Vad jag vet -rätta mig om jag har fel, jag är ingen expert på området- så reglererar äktenskapsbalken per idag endast makarnas ekonomiska förhållanden och vårdnads- och försörjningsskyldigheter gentemot barn födda inom äktenskapet. Lagen säger ingenting om fysisk eller mental otrohet, kärleksplikt, plikt att skaffa barn, plikt att dela med sig av sex, kärleksyttringar och ömma känslor etc, utan är bara ett rent praktiskt och materiellt ramverk kring samlevnaden.

När ett par gifter sig ”i kyrkan” (citationstecknen beror på att det sannolikt finns skillnader mellan kyrkor och kyrkor avs. vigselritual och formalia) så går jag ut ifrån att man i alla kristna kyrkor fortfarande klargör för paret att de ingår i ett äktenskap:
-Som är Instiftat av Gud.
-Att det är deras plikt att älska varandra. 
-Att det är dera plikt att ära varandra (vete 17 om det där ”ära”” finns kvar nuförtiden, Du kanske vet, Stefan). Ev sträcker sig plikten in i döden, detta har dock blivit frivilligt i modernare tid.
-Som är till för samhällets fortbestånd (dvs göra barn).

När ett par gifter sig ”i rådhuset” eller ”hos borgmästarn”, sk ”borgerlig vigsel” så finns inte dessa saker med i ritualen. Det är i stort stt bara att svara ”JA” på frågan om man vill ingå äktenskap med den man har bredvid sig och därefter skriva på ett papper. Gud finns inte med i den här sortens äktenskap.

Så min fråga blir nu:

Är ett ”äktenskap” alltid ett ”äktenskap” oavsett hur det har ingåtts, bara det har ingåtts enligt svensk lag. ? (För att förenkla frågeställningen…låt oss låtsas att vi talar om äktenskap mellan en man och en kvinna ingångna före 2009).
Eller finns det skillnad på äktenskap och äktenskap ? Är äktenskapet ingått enligt kyrklig ritual (vilken kristen kyrka det nu vara må) så att säga ”bättre” än ett borgerligt ingått äktenskap? Eller för att uttrycka det på ännu ett sätt: Är ett borgerligt ingånget äktenskap ett ”Äktenskap light” i jämförelse med ett kyrkligt d:o ?

Vidare till onanin….
Först och främst gläder det mig att den stackars Onan lyste med sin frånvaro i din predikan.

Här ger jag dig ett scenario att ta ställning till:
Ett kristet gift par (man och kvinna….gifta i Elimkyrkan) har gått och lagt sig i sin stora mysiga dubbelsäng. De älskar varandra lika högt och rent som de gjorde innan de gifte sig för 20 år sedan. Efter gemensam aftonbön släcker de sänglamporna och säger godnatt. Efter någon minut börjar den ene att ”pilla” lite på den andre, ett säkert tecken på att nu vill den ene ha lite myspys och sannolikt samlag.
Den andre är dödstrött efter en hård dag på jobbet och säger:

”Nej älskling, jag orkar faktiskt inte hur gärna jag än skulle vilja, men vi gör som vanligt när en av oss inte orkar” skall jag hålla om dig ?

”Ja tack” säger den ene och börjar onanera. Efter ett antal minuter är den ene färdig, kysser den andre och säger.
”Härligt”, gud välsigne dig.
”Gud välsigne dig med.” Säger den andre och kysser tillbaka.
…och snart snarkar de bägge två i varandras armar…

En vecka eller två senare upprepar sig samma sak, men nu är det den ene som inte orkar och den andre som onanerar i sin älskades famn.

Poängterar än en gång att det rör sig om ett kyrkligt gift heterosexuellt par, de har gjort så här de senaste 18 åren. I scenariot är det oväsentligt vilken av ”den ene” resp ”den andre” som är man eller kvinna.

Så till frågan:
Tycker du att det här är ett OK sätt att hantera situationen när ”den ena vill men inte den andra” ?

Vad säger Bibeln ?

Vad säger EFK ?

Vad säger andra kyrkor ?

MvH
Markus

Hej @stefansward:twitter 
Nu har jag skrivit ett blogginlägg om din predikan på min blogg: http://bit.ly/ofG3j2