Det som har hänt i Norge senaste dygnet har varit en chock. Jag blir extra berörd när unga människor drabbas av det besinningslösa våldet. Eftersom jag hade en dotter som befann sig 75 meter från Oslobomben är jag direkt personligt berörd av det som har hänt.
Jag betraktar det som har hänt som politisk terrorism. Den som har utfört massmördandet hade tydliga politiska värderingar. Attentatet i Oslo var riktat mot regeringen och regeringskansliet. Massmördandet på ön var riktat mot ett politiskt ungdomsförbund.
Vi blir återigen påminda om att trots all välfärd och trots att Norden har varit skonat från krig sedan andra världskriget och uppfattas som en stabil och fredlig oas i världen, så kan vi aldrig slå oss till ro. De totalitära och våldsamma ideologierna lurar ständigt runt hörnet, vi kan aldrig slå oss till ro i kampen för demokrati, försvar för människovärdet och i kampen för mänskliga rättigheter.
Jag ser en direkt koppling mellan norske massmördaren Anders Behring Breivik och Hitler – Stalin – och Allatoya Khomeini i Iran. Trots de stora olikheterna på ett ytligt plan, och även om dessa personer avskyr varandra, så är man samma andas barn.
Vi som är födda på femtiotalet är uppvuxna med vänsterextremismen. Det var samma tendens där bland de mest extrema, att använda mord och massmördande för att genomföra politiska reformer. Samma mentalitet präglade nazisterna på trettiotalet, de hade också ett starkt stöd – inte minst på svenska universitet. Vi ser att våldsideologierna lätt fångar extrema och udda personer även i Norden. Hitler och Stalin-Lenin-Mao gjorde en fabrik av massmördandet. En totalitär ideologi, viljan att döda för att rensa samhället förenade extrema vänstern och extrema högern. Och det är samma anda som präglar Anders Behring Breivik. Detta var mer än ett vansinnesdåd. Det var politisk terror. Det är samma mentalitet som präglar extrema muslimer.
En totalitär ideologi, en totalitär stat, beredd att döda oliktänkande, detta förenar Hitler, Stalin, Mao, Lenin, Bin Laden, Khomeini och nu också Anders Breivik.
Vi har återigen blivit påminda om att vi aldrig kan slå oss till ro i kampen för demokrati och människovärde. Hoten finns även i Norden. Det som har hänt i Norge är en väckarklocka för oss alla.
Den stora frestelsen i dessa situationer är att överreagera, och att möta våldet med eskalerande våld. Det är ju så dessa extrema grupper provocerar varandra. Extremvänster möter extremhögern med våld och extremhögern möter extremvänster med våld. Antimuslimer möter det mångkulturella samhället med våld, som muslimska extremister också möter med våld. Hatet och hämnden löser aldrig problemen eller går till roten med det onda. Men naivitet och okunnighet om onskan som lurar i skuggorna, är ett minst lika stort hot. Vi måste ta upp kampen mot de extrema ideologierna, extremvänstern, extremhögern, muslimsk terrorism – med debatt, med fasthet, genom en ständigt pågående opinionsbildning. Vi som kristna och som kyrkor måste utan kompromiss vara en del av denna kamp.
Som kristna ska vi inte bara reagera med fasa. Vi behöver be till Gud för våra länder i yttersta norden. Vi behöver be till Gud för att denna katastrof, som inte orsakats av Gud, utan av en människa som drivits av det onda, att det leder till bön, söka Guds ansikte, och en förkrosselse inför Gud, att inse vårt andliga beroende.