Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Ett riktigt välkommet och genomtänkt stöd från katolske läkaren Bengt Malmgren, och hans blogg Bengts blogg, som också går in i debatten om fyrkantsevangelikalerna. Bengt skriver som vanligt kunnigt och balanserat, och lyfter fram det som vi kristna har gemensamt. Han räknar in även biskop Anders Arborelius bland dem Jonas Lundström kallar för fyrkantsevangelikaler. Ibland känner man sig ensam och utsatt när man ger sig in i debatten, Bengts analyser ger ett välkommet stöd, man står betydligt närmare aktivt troende katoliker än flummigt frikyrkofolk i vissa lägen.

  • http://www.teologicafet.tk Andreas

    Jag tror nog att du på det stora hela så som en fyrkantig evangelikal representerar den stora majoriteten av Svenska kristna, så väl som icke Svenska. I alla fall om man ska tro på vad pewforum (www.pewforum.org) säger och de sägs ju vara ganska så trovärdiga. Enligt dem så är 1/3 av alla kristna i världen Pentekostala/Karismatiker som anser att Bibeln är Guds ord. Lägg till en hel hög konservativa evangelikala och på det en hel hög Katoliker och Ortodoxa. Det tycks som om du är i gott (i alla fall enligt mig) gott sällskap, eller snarare tycks det som om en överväldiande majoritet av kristna runt om i världen är fyrkantsevangelikaler.

  • Anders Gunnarsson

    You’re not alone.

  • Tobias Fritzon

    Jag tycker detta visar att skiljelinjerna nuförtiden skär rakt igenom de klassiska samfunden!
    (Sen är det lite viktigt i sammanhanget att påpeka att Jonas Lundström inte är liberal, det blir lika fel som att trycka Fyrke-etiketten på folk…)

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Jodå. Men jag skulle dock vilja lägga till en sak som skulle kunna rubriceras ”Förlorad förundran” (jfr Mike Starkeys utmärkta bok om generation X). Fyrkantiga evangelikaler är för mej såna som liksom jag tror på Jesus´ fysiska uppståndelse, dubbel utgång, mirakler i GT och NT (utöver uppståndelsen) m.m. m.m. MEN SOM INTE FATTAR DE INTELLEKTUELLA OCH KÄNSLOMÄSSIGA PROBLEMEN – eller för den delen den hisnande glädjen, jfr ”då de ännu inte kunde tro för glädjes skull!” (Luk.) – som ofrånkomligen hänger samman med många av de sakerna, utan liksom verkar ta allt ”för givet” och tycka att varje uppväxande ungdom och gammal ateist självklart borde förstå att t.ex. Jesu uppståndelse är världshistoriens bäst bevisade händelse (jo, det finns överentusiastiska kristna som försöker få folk att tro det, trots att Herren efter sin uppståndelse verkar närmast plågsamt – ja, närmast misstänkt! – ointresserad av att ”bevisa” sin come-back inför den stora massan).

    Ingen tvivlande EFK-are eller för den delen ateist borde behöva känna att evangelikaler själva inte har brottats med problemen på blodigt allvar, eller inte ens inser att de utgör problem. Man borde inte behöva läsa Hedenius eller Sturmark för att fullt inse cruxen i credot, den borde man vara fullt förtrogen med från sin egen hemmiljös predikstolar (gäller fler frågor än helvetet). De kan ju t.o.m. i vissa fall göras till en retorisk och kommunikativ tillgång, en markering av det hisnande i Mysteriet (exempelvis Guds människoblivande).

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Det blir intressant att lyssna in tonen i din kommande bok om helvetet, Stefan. Blir den lika smått entusiastisk och frejdig som t.ex. Olof Edsingers bok på CredoAkademins förlag om ”Krigen (läs: folkutrotningarna) i Gamla Testamentet”, så kan den skada din och vår sak mer än den hjälper. (Jag kanske är orättvis mot Olof, men han trycker för lite på det outhärdliga och oförklarliga i det som varje tänkande och kännande människa borde fortsätta frysa och rysa inför, alldeles oavsett tänkbara ”motiveringar”). Ändå tror jag att helvetet GÅR att förklara och motivera bättre än de skenbart liknande folkutrotningarna – i varje fall om det inte framställs som värre än värsta tänkbara jordiskt tortyrkammarscenario för alla som hamnar där och om det inte framställs som fullt parallellt med (och på något sätt en del av) Den Nya Skapelsen. C S Lewis´ Lidandets problem och Den stora skilsmässan behandlar den svåra saken på ett anständigt, inkännande sätt. Hoppas din bok (som väl blir mer i stil med den förra) också gör det.

  • Ulf Stenlund

    Personligen är jag helt övertygad att vi lever i den yttersta tiden. Precis som Elia fick upptäcka att det, i en trängd tid för tron i Israel, fanns 7000 troende som Elia inte visste om upptäcks idag att det utöver ca 500 miljoner Pentekostala/Karismatiker finns, som Andreas påpekar, ”en hel hög konservativa evangelikala och på det en hel hög Katoliker och Ortodoxa” som anser att Bibeln är Guds ord. Detta är enligt min mening ett tidstecken. Alla försök att liberalisera tron och skippa mysterierna med exempelvis jungfrufödsel och Kristi guddom har hittills lett till stagnation för rörelser som släpper in sådant. Tack käre Gud att Anden blåser vart den vill.

  • Anonym

    Stefan, du borde också tänka lite på hur du uttrycker dig. Jag tror att en hel del av dem som ifrågasätter ”Fyrke” är genuint troende och tänkande människor som tar sin tro på allvar. Att då bunta ihop dem under epitetet ”flummigt frikyrkofolk” skadar mer än det bygger upp för människor som redan känner sig sårade och ifrågasatta.

  • Anders Gunnarsson

    dHA blåser korsdrag i Kyrkan, den blåser inte vart som helst och hur som helst… :-)

  • wildwest

    Den rätta vägen är smal och porten är trång säger Jesus. Tycker jag hänger bättre ihop med fyrkanter än den breda vägen där vad som helst duger. Jag har fortfarande inte helt fattat skiljelinjen i den här debatten. Men är det så att några anser att jungfrufödelse, Jesu död o uppståndelse, den dubbla utgången etc är onödigt och fyrkantigt så handlar det snarare om att vara kristen eller inte kristen alls. Den skillnaden finns, den går numera genom varenda samfund o kyrka.

  • Stefan Swärd: ”Ibland känner man sig ensam och utsatt när man ger sig in i debatten, Bengts analyser ger ett välkommet stöd, man står betydligt närmare aktivt troende katoliker än flummigt frikyrkofolk i vissa lägen.”

    – Ja, möjligen ”i vissa lägen”. Men jag hoppas verkligen att jag inte kommer att finna också ditt namn tillsammans med Peter Halldorfs i Bjärka Säby. Där fanns en (o)salig blandning talare, även döda talare. http://tidskriftenpilgrim.se/bokning/go

  • Anders Gunnarsson

    Per Mases må vara död, men hans Ande lever… De som tror på mig, ska leva om de än dör… Kanske Kristi seger över döden ger effekter även in i Kristi kropp! Kanske att döden har misst sin seger och sin udd! Kanske att ekumenik inte bara är av den onde (KV kanske var det ibland)? Kanske det är spännande att mötas över traditionsgränserna!

    Eller kanske inte; utan bättre är att hålla sig på sin lilla kant och spy galla över katolikerna; ty det är en 400 årig anrik tradition i denna kgl ankdamm!

    Allt gott och simma lungt, SÅ du inte stöter foten mot någon sten/klippa/hälleberg/petra

  • Ulf Stenlund

    Att Anden blåser vart den vill innebär förstås inte att den blåser hur som helst men ofta blir man förundrad över Andens verk. När jag växte upp var det en orimlig tanke att den Helige Ande skulle finnas i exempelvis den katolska kyrkan. När Guds Ande nu blåser korsdrag även i kyrkor som tidigare ansetts döda så må Gud hjälpa oss på den karismatiska sidan. Den fyrkantiga trosbekännelsen är omistlig men till syvende och sist heter det att bokstaven dödar men Anden gör levande.

  • Anders Gunnarsson

    Amen!

  • Anders, att mötas över traditionsgränserna har jag inget emot, men det har för många inte bara stannat vid gränsen. :(

    Vad lugn Anders, jag rör mig på djupt vatten. Jag är väl baptist! :)

  • Anders Gunnarsson

    SÅ: …jag rör mig på djupt vatten. Jag är väl baptist! :)

    AG: De djupaste fiskarna finns kanske i de mörkaste vattengravarna! SÅ, akta dig för svartrockorna och de fula petrusfiskarna! 😉

  • Sigrid L

    Vågar man sig på ett ungefärligt citat av Bo Giertz här: ”Jag trodde att gammel-Adam drunknade i dopet – men det aset kan simma…”

  • Henkeloov

    Hej! Jag tycker det är bra att vi som kristna vågor stå upp för den tro vi har utan att skämmas för sådant som samhället vänder sig mot just idag. Men Jag är lite orolig över att rädslan för en liberalteologisk vändning också misstänkliggör diskussionen om vad de kristna sanningarna innebär. Exempelvis som när funderingar kring om ett evigt straff inte kan betyda ett utsläckande istället för evig pina. Jag blir lite orolig när allt delas upp i två läger där det ena är liberalteologiskt och det andra bokstavstroende. Gärna fundamentalist i den meningen att vi utgår från ett evigt fundament i bibeln och de trosläror som vi ärvt från gamla kyrkomöten. Men det intressanta är ju vad dessa fundament betyder, inte om de är sanna. Utan en sådan öppenhet hade kyrkan varit obsolet för länge sedan. Blanda inte ihop viljan aty göra kristen tro relevant idag med relativism. Det förra kommer från en längtan att nå människor medan det senare följer från viljan att själv styra Gud.

  • Anders Gunnarsson

    Hihi

  • Herr_Gusstafson

    Men de gör ju likadant… De är minst lika dåliga i denna fråga… tyvärr tycker jag att Jonas m.fl framstår lite som ”andlig elit”…. Deras väg är bäst! De traditionella är tråkiga och långt ifrån Kristus…typ.

    Lite trött på sånt.

    Läser man Jonas blogg kan man dessutom undra var han står ifråga kristen tro….. Men läs själv vet jag!

  • Herr_Gusstafson

    Glömde säga att deras motståndare gör sig skyldig till samma sak…. Te x så Svenska kyrkan åker alltid på ”stryk” och anses som förlorad mer eller mindre av en hel del ”bibeltrogna”….

    Undrar om inte alla kristna skulle vinna på om dessa debatter kunde ske utan att alla ger varandra namn… ”fyrkantsevangelikal”, ”flummig” ”villolärare” osv…. Varför inte bara ”kristen” eller broder”?

  • Anonym

    Men kom igen, man kan väl inte kritisera en affisch som är skriven innan Per Mases dog, för att vara nån slags helgontillbedjan eller seans eller vad menar du? I så fall har jag själv gjort mig skyldig till detta, då jag skrivit församlingsblad där predikanten var död när väl söndan kom.

  • Anonym

    Alltså, nu råkade jag trycka på gilla-knappen av misstag. Nåväl. Jag tycker inte att ”de gör ju likadant” är ett argument som håller för den som vill leva i Jesu efterföljd faktiskt. Redan kung Salomo skriver ju att vänliga ord är som balsam på såren (kommer inte ihåg det exakta ordet just nu). Man kan uttrycka en annan åsikt utan att för den skull skriva raljant. Det hjälper ingen.

  • Det var ämnat som ett skämt, men jag glömde skriva det. 😉

  • Christian

    Stefan
    Hur skulle Arborelius kunna kallas evangelikal menar du? Syftar på hans proklamerande av Paulusåret härförleden med full valat om man vallfärdade till Rom eller Gävle eller vart det nu var… :-)

  • Christian

    Syftar du på hans proklamerande av Paulusåret härförleden med full avlat… skulle det stått

    Se fö denna diskussion http://erevna.nu/?p=3273

  • Sward

    Håller med om att ordvalet var olyckligt. Ursäkta. Men det var ju inget personangrepp, jag åsyftade ju inga specifika personer, kyrkor eller samfund.
    hälsn
    Stefan Swärd

  • Sward

    Jag utgick bara från de trosfrågor som Lundström drog upp och som Bengt Malmgren menade att Arborelius också står bakom. Det handlar om Jesu uppståndelse, Jesu gudom, jungfrufödseln etc.

  • Anders Gunnarsson

    F ö är ”full avlat” också utfärdad mot att läsa Skriften 30 min… Hemska tanke :-)

  • Torbjörn S Larsson

    Jag tycker det var ett misstag att ta upp denna tråd.
    Fundamentaliststämpen på folk som från början var ett tecken på människor som ville ena sig om trons fundamenta typ Jesu uppståndelse blev ju helt förryckt i tolkning. Nu har ett nytt ord kommit från helvetet som får många att jubla.



Subscribe to Stefan Swärd