Nu är det sen måndag kväll och jag behöver väl ge ifrån mig någon form av livstecken här på bloggen, så ni inte tror att jag har avlidit – den trogne bloggläsaren kan nog undra ibland. Har varit över i Stockholms skattekontor och lämnat in deklarationen klockan 23.00 i god tid före deadline. Hade en samling med ett gäng Elimledare tidigare i kväll, och har för övrigt ägnat dagen åt granskning av de rödgröna partiernas budgetmotion.
Vi hade en lyftande helg som ägnades åt församlingsgrundandet. En del kristna undrar varför man ska ägna sig åt församlingsgrundande. Kristi kyrka, Kristi kropp är en, men de lokala uttrycksformerna kan vara många. Antalet kristna församlingar krymper dramatiskt i Sverige, därför behöver det grundas nya församlingar för att balansera nedgången. Det avgörande är om det finns församlingar som lever ut budskapet, är mission, och förkunnar och demonstrerar hela evangeliet till sin omgivning – det är bara sådana församlingar som räknas. Om det inte finns sådana församlingar, så behöver det startas sådana.
Jag tror också på en mångfald av församlingar som kan komplettera varandra. Det behövs både lokala och relationsorienterade husförsamlingar och kommuniteter, och dynamiska megakyrkor som kan hitta de senaste uttrycksformerna för att nå inte minst unga människor. Men Kristus är en och densamma, och evangeliet är ett. Och kyrkan, Kristi kropp är en.
Pingback: En deklarationshistoria | Emanuels randanmärkningar()