Sen måndag kväll

Nu är det sen måndag kväll och jag behöver väl ge ifrån mig någon form av livstecken här på bloggen, så ni inte tror att jag har avlidit – den trogne bloggläsaren kan nog undra ibland. Har varit över i Stockholms skattekontor och lämnat in deklarationen klockan 23.00 i god tid före deadline. Hade en samling med ett gäng Elimledare tidigare i kväll, och har för övrigt ägnat dagen åt granskning av de rödgröna partiernas budgetmotion.

Vi hade en lyftande helg som ägnades åt församlingsgrundandet. En del kristna undrar varför man ska ägna sig åt församlingsgrundande. Kristi kyrka, Kristi kropp är en, men de lokala uttrycksformerna kan vara många. Antalet kristna församlingar krymper dramatiskt i Sverige, därför behöver det grundas nya församlingar för att balansera nedgången. Det avgörande är om det finns församlingar som lever ut budskapet, är mission, och förkunnar och demonstrerar hela evangeliet till sin omgivning – det är bara sådana församlingar som räknas. Om det inte finns sådana församlingar, så behöver det startas sådana.

Jag tror också på en mångfald av församlingar som kan komplettera varandra. Det behövs både lokala och relationsorienterade husförsamlingar och kommuniteter, och dynamiska megakyrkor som kan hitta de senaste uttrycksformerna för att nå inte minst unga människor. Men Kristus är en och densamma, och evangeliet är ett. Och kyrkan, Kristi kropp är en.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Ulf Stenlund

    Ett exempel på nyttan med mångfald är att här i Västerås finns åtskilliga församlingar med lika syn på det mesta men där mötesstilen varierar. Det finns människor som flyttar från den ena församlingen till den andra. Att folk gifter sig och vill vara med i samma församling är ett exempel men det är inte helt ovanligt att man flyttar pga mötesstil. Någon församling firar gudstjänst traditionellt, någon annan fokuserar mötesstilen på unga medelålders människor men är angelägen att alla ändå ska trivas medan ytterligare någon kör mer ”turbo”. Observera att ekumeniken fungerar väl och att en stor del av stadens församlingar samarbetar i den månatliga ekumeniska bönen. Som sagt många båtar behövs för oss som vill vara människofiskare.

  • Anna

    Själv har jag gått ur en frikyrkoförsamling och har numera min tillhörighet i svenska kyrkan. Jag är så trött på frikyrkolivet och fokuseringen på vad som är rätt och fel och hur man ska var för att passa in. Är väl förtrogen med den miljön efter 30 år och numera upplever jag miljön begränsande och kvävande. Grunden för min tro är att jag vet att Gud älskar mig och att HAN är så mycket STÖRRE än de tvärsäkra bilderna som presenterades inom frikyrkan.

  • Pingback: En deklarationshistoria | Emanuels randanmärkningar()

  • Juha

    Jag håller med om att olika kyrkor och samfund är en del av samma kropp, Kristi kropp. Jag håller också med om att det är nyttigt att ta del av olika traditioner och mötesformer. Men jag ser också en fara i det att vi måste starta nya församlingar som anpassas till olika typer av ”publik” eller börjar anpassa existerande församlingars mötesformer och evangelium (detta sker successivt i olika frågor som samlevnad etc). Vi kan inte ha församlingar som är centrerade kring människor och människors vilja istället för Gud och Guds vilja, eller sätta tjänst för människor före tjänst för Gud.

    Jeff Noblit predikar om fienden som nästlat sig in i den evangelikala kyrkan:
    http://www.youtube.com/watch?v=O8Z8MV838xc&fmt=18

    Graham Cooke talar om kyrkans mötesformer och uppdrag:
    http://www.youtube.com/watch?v=eQqAcll4nog&fmt=18

    De båda männen träffar huvudet på spiken anser jag! Ta er tid att lyssna till dessa predikningar.

  • urban

    Upplever det nog som att det finns stora nackdelar med dessa ”nisch”-församlingar. Men tyvärr är det nog så att dom behövs i vår tid. Risken är stor att ”enfalden” göds och mångfalden bara hittas genom att man vandrar runt till olika församlingar. Jag vill ha mångfald i min församling. I varje församling. Genom att lämna sin församling och gå till en annan församling ”som tycker och är lite mer som jag” så bidrar man ju till att församlingarna urvattnas – det blir ju bara likasinnade kvar. Du som inte är som alla andra i din församling; fortsätt med det och inse att du är viktig. Viktigare än alla dom andra som tycker, tror och uppträder lika i alla lägen. För övrigt så är vi väl (inte alla i varje fall) kallade att starta församlingar utan till att vinna människor.

  • Stefan A

    Genom att använda orden evangelisation och mission har vi med semantik förflyttat det normala kristna livet till nischverksamhet. Mission är något för speciella människor långt borta. Evangelisation är för speciella människor lite närmare. I dag skulle vi behöva skrota dessa i grunden bra termer därför att de snurrar till det i huvudet för folk.

    Grundtextexperter hävdar att Jesus säger i Matt 28 ”när ni går, gör lärjungar”

    I Apg 1 är andens utgjutande kopplat till att vinna människor. ”Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen…”

    Följ mig säger Jesus så ska jag göra er till människofiskare.

    Kontentan är solklar. Detta är kristet liv. Vinner vi inte människor, följer vi inte Jesus. Vi kanske gillar det han säger. Vi kanske är positiva till kyrkan. Vi kanske har teologisk utbildning. Men FÖLJER vi Honom? Här är vunna människor lackmuspappret. Men inte nog med det. Vi ska producera efterföljare som kan producera efterföljare osv.

  • wildwest

    Det är bra med nya församlingar. Allt som görs för att få ut evangeliet till nya människogrupper är bra. Men det kan inte ha varit Guds tanke att det ska finnas en uppsjö små nischförsamlingar, för att ta ovanstående kommentatorers begrepp. Man kan förstås definiera alla rörelser som uppstått genom århundraden som nischningar, dom finns nu och det är inte mycket att göra åt.

    Vad jag ibland upplever är en egoism och en brist på ödmjukhet som gör att får en pastor med sina anhängare inte som han vill i en existerande församling så splittrar han den och grundar en ny. Dom äldre vill ha psalmer och lugn musik, dom yngre vill ha fartfyllda lovsångsshower för att ta ett vanligt exempel. Istället för att underordna sej varandra, komma till kompromisser, så har man inget tålamod utan går sin väg. Är det verkligen så bra? Jag är inte anhängare till den gamla pingstdogmen om en församling per stad, men det säger sej självt att genomslaget i det sekulära samhället blir sämre med många små utspridda församlingar än några större.

  • Juha

    Intressant iaktagelse wildwest i det att det kan finnas en viss egoism och brist på ödmjukhet ibland som leder till att om man inte får sin vilja igenom så går man helt enkelt någon annanstans. Det kan vara nyttigt att ödmjuka sig och underordna sig sin församling även om man inte håller med i allt. Just dynamiken i oliktänkande och att vi vågar ifrågasätta och diskutera företeelser i våra församlingar är oerhört nyttigt. Därmed inte sagt att man ska underordna sig i allt om det rör sig om obiblisk och osund lära – pröva allt och våga ifrågasätta.

    Och som Stefan A säger, vi ska göra lärjungar, inte räkna antal döpta. Vi kan döpa människor men vi måste göra dem till lärjungar i första hand, annars rotar de sig inte i tron och faller av efter vägen. Det är det Graham Cooke bland annat knyter an till i intervjun jag länkade till i tidigare inlägg.

  • http://www.halmstad.korskyrkanludvika.se Fredrik L

    Det hade varit roligt att vara med i helgen, men jag hade tyvärr inte möjlighet att ta mig till Stockholm. Måste säga att jag tycker att initiativet att grunda 50 nya församlingar de närmaste åren är oerhört positivt. Jag är övertygad om att fler församlingar kan nå fler människor. Här i Halland är läget ungefär som i Mälardalen. Det finns 1 frikyrkoförsamling per ca 10.000 invånare. Färre än 1 % av befolkningen bekänner en personlig tro på Jesus Kristus. Det behövs förmodligen 1000-tals nya församlingar i det här landet, för att alla svenskar ska kunna höra, se och förstå vad kristen tro handlar om! När det kristna livet blir en påtaglig del av vår vardag, och församlingar planteras där människor lever sina liv, då tror jag att vi kan få se Guds rike bryta fram pånytt i vårt land.

    Förstår inte vad wildwest (7) menar med orden ”genomslaget i det sekulära samhället blir sämre med många små utspridda församlingar än några större”. Kan du utveckla den tanken? Har du några belägg för det antagandet?

  • wildwest

    Fredrik L: Har upplevt detta i Stockholm där man ibland inte visste vad grannförsamlingen ägnade sej åt när det gällde gatuevangelisation. Plötsligt visar det sej att man konkurrerar om samma torg på samma dag! Det är bortkastade resurser. Vi är ute i ett andligt krig och måste disponera trupperna på samma vis som i ett riktigt krig. Stordriftsfördelar finns också rent praktiskt. Många små församlingar ska avlöna varsin pastor och hyra lokal. Man har varken tid eller resurser att som en liten församling påverka samhället runt sej, personal och medlemmar kommer inte räcka för stora projekt. Eller hur ska en församling på 20 medlemmar hyra Kungsans scen? Eller genomföra en demonstration?

    Pratar vi samordning är det förstås en helt annan sak. Detta förutsätter dock att vi är klarar att samarbeta och att komma överens, det sker inte jämt när man gått ur en kyrka och byggt upp sitt eget. Se bara på den första Jesusmanifestationen, hur många invandrarkyrkor som dök upp, en del med många hundra besökare, som ingen hade en aning om existerade!

    Ser bara en nackdel med stora kyrkor: att man som enskild medlem tappas bort. Men det finns många lösningar på det.

  • Stefan A

    Grundläggande är ”metoden” att följa Jesus Kristus. När man planterar en ny församling upptäcker man plötsligt vilket behov av Herren man har, vilket gör att man är på ”tårna” på ett sätt som man inte är i den lugna stilla vanliga församlingen. Man söker Gud och jobbar hårt och målmedvetet.

    Om man var på tårna i den vanliga församlingen skulle det nog bli rörelse där också.

    Därmed inte sagt att vi inte ska starta nya församlingar för det finns flera goda skäl. Men man kanske skulle tänka till, därför att BARA starta en ny församling är ingen lösning precis som alla andra knep som vi tar till och tror ska fungera!

  • Kerstin

    ”…bara sådana församlingar som räknas.” Räknas av vem? Stefan Swärd eller Gud. Det kanske äer samma sak.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Kerstin,
    Mitt resonemang handlade om i vilka situationer det är motiverat att grunda nya församlingar. Räknas av vem – det handlar om de personer som ska ta beslutet att grunda en ny församling. Att det finns existerande och etablerade kyrkor är ingen garanti för en effektiv mission och evangelisation på platsen, och då kan det behövas nya inititativ.
    hälsar
    Stefan Swärd