Min senaste ledare i Världen Idag handlar om den energiöverenskommelse som regeringen slöt förra veckan med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Jag driver ju ett konsultbolag vid sidan om alla min kristna-kyrkliga engagemang, och där sysslar jag med energipolitik, miljöpolitik och klimatpolitik. Jag tycker det är bra med breda politiska uppgörelser över blockgränsen, att vi får mer av samarbete i politiken, mer en konfliktartad blockpolitik. Inte minst är det värdefullt att de två största partierna Socialdemokraterna och Moderaterna kan göra upp i stora framtidsfrågor av stor betydelse för svensk ekonomi.

Sveriges strikta blockpolitik är ju inte självklar i andra länder. T.ex. Finland och Tyskland har bred erfarenhet av både regeringsbildningar och samarbete över blockgränsen.

Skrev tydligen fel tid i blogginlägget, gudstjänsten i Ulriksbergskyrkan Växjö är 10.00 söndag.

Jag hade idag ett spännande telefonsamtal med Ingrid Pettersson född 1920, medlem i Citykyrkan Stockholm sedan dess begynnelse 1938.

Anledningen till samtalet var att hon kände min morfar Emil Lewis, som dog 1947. Det var ju ett antal år innan jag föddes.

Min mormor och morfar Emil och Judith Lewis var ju medlemmar i baptistförsamlingen Saron (Saron har ju inte funnits som församling på många år, ingick i den sammanslagning av baptistförsamlingar som gjordes 1961 då Norrmalmskyrkan bildades) som höll till på Birger Jarlsgatan. Min morfar var ansvarig för söndagsskolan där. Ingrid Pettersson var med i söndagsskolan.

Östermalms fria församling (som numera heter Citykyrkan) bildades 1938, med medlemmar från Elim främst, men familjen Lewis kom med från Saron, min mormor och morfar och deras två döttrar, min mor Gun och min moster Marianne. Både min mor och hennes syster är fortfarande i livet, min mor fyller 92 i september och moster Marianne fyllde 90 för några veckor sedan. Min morfar blev sedan ansvarig för söndagsskolan i Östermalm, och hade det uppdraget nästan fram till sin död, om jag har förstått saken rätt. Ingrid Pettersson blev sedan medarbetare till min morfar, i söndagsskolan i Östermalms fria församling.

Att en äldre man leder församlingens barnarbete, det imponerar på mig. Ingrid berättade att han var glad och vänlig, och ledde arbetet med fast hand.

Den här helgen blir mitt åtagande att resa till Växjö lördag eftermiddag för att predika i Ulriksbergskyrkan Söndag 11.00.

Ser fram emot detta. Temat blir budskapet om korset, och korsets grund för vår frälsning och benådning. Alltså är fokus min förra bok om korset som kom ut för ett år sedan. Men jag har med mig även senaste boken om att Jesus var också flykting för signering och försäljning.

Må evangeliets kraft och befrielse bli uppenbarat för alla troende, så att vi kan leva i den fulla frälsning Kristus har berett för oss.

 

Hej igen. Jag har unnat mig tre veckors extra ledighet under maj, för att fira vår 40:e bröllopsdag. Därför har jag knappt bloggat alls under den senaste månaden. Nu är jag dock tillbaka i Stockholm igen och i fullt arbete så nu är man på banan igen.

Jag har ju ägnat 43 år i rad åt kristet ledarskap i Stockholm utan någon paus alls, förutom lagstadgad semester, så jag har tagit ut lite extra ledighet också för att ladda batterierna inför framtiden.

Senast var jag 0ch hustrun 11 dagar i Skottland och bara hade semester. En fantastisk upplevelse, först bodde vi fem dagar på landsbygden i ett jättefint bed and breakfast, nära St Andrews och Edinburgh. Vi hade då flera dagar då vi bilade runt på skotska höglandet, körde bland annat förbi fantastiskt vackra Loch Ness. Sedan åkte vi färja till Shetlandsöarna och bodde där några dagar, och körde runt öarna i en hyrbil. Sedan avslutade vi med två dagar i Edinburgh.

Notera gärna min ledare i Världen Idag i onsdags med fokus på att bygga församlingar med evangeliet i fokus. Evangeliet är porten in i kristna livet, men det är också grunden. Evangeliet handlar om att Kristus har kommit till världen för att frälsa och benåda syndare. Utan denna grund blir det ingenting av kristendomen och kyrkor.

I morgon predikar jag i vår celebrationgudstjänst i Folkungakyrkan Stockholm 11.00, också tillfälle för signering av nya boken Jesus var också flykting.

Nästa söndag 12 juni predikar jag i Ulriksbergskyrkan i Växjö.

Senare i juni blir det medverkan på Torpkonferensen under midsommarveckan, och New Wine-konferensen i Vänersborg veckan efter midsommar, där jag medverkar under torsdag, fredag och lördag. Veckan därefter blir det Almedalsveckan där jag medverkar i seminarier arrangerade av kristna organisationer.

Jag har varit lite däckad nu i några veckor då jag för 15 dagar sedan drabbades av lunginflammation, en rejälare variant, och är fortfarande inte alls bra. Så allt går på lågvarv just nu.

Idag hade jag i varje fall en ledare i Världen idag om att söka rötterna i den apostoliska kristendomen.

I måndags var Sveriges radio hemma hos mig och gjorde en intervju för ett program i Människor och tro. Vi får se vad det blir och när.

Söndag morgon har jag och hustrun planerat att resa bort för att fira 40:e bröllopsdagen. Så det blir lite pausande framöver.

 

Kom idag att tänka på den debattartikel som jag och Lennarth Hambre skrev i slutet av 2004, alltså för 11,5 år sedan, om djupare samverkan och närmande  mellan pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan. Vid den tidpunkten var Hambre missionsdirektor i EFK och jag var ordförande. Vad tycks? Har våra resonemang någon aktualitet? Tänker på detta i samband med den gemensamma pastorsutbildning som nu skapas, vi berör ju även detta i artikeln. Här finns den.

Jag är fortfarande på semester i Frankrike för förfirande av bröllopsdag tillsammans med familjen. De flesta har rest hem, men jag och hustrun och svärmor är kvar några dagar till i Nice. Har dock blivit rejält sjuk senaste fem dagarna, och idag uppsökte jag franska akutsjukvården och fick diagnosen lunginflammation. Har påbörjat antibiotikabehandling av detta. Så det ska säkert bli bra framöver, och så ber jag till Jesus som jag gör för allting, att han ska hjälpa.

Jag är på semester den här veckan med familjen, med barn, det enda födda barnbarnet och det ofödda barnbarnet, svärmor, svåger, våra barns kusiner och berörda respektive, så jag är lite off denna vecka. Det är lite förskottsfirande av vår fyrtionde bröllopsdag.

Men debatten går vidare på olika sätt. Idag har jag en ledare i Världen Idag om politiskt korrekt respektive politiskt inkorrekt, och hur detta förändras över tiden, ibland mycket snabbt.

Tar exemplet med ofödda barnens skydd och rättsskydd. Där har det förändrats dramatiskt vad som ansågs vara politiskt korrekt.

Som kristna följer vi inte politisk korrekthet utan Gudsrikes lagar och principer som är uppenbarade i skriften.

Det är detta jag och Micael Grenholm försöker göra i vår bok ”Jesus var också flykting”, det är uppenbart att detta budskap är långt ifrån politiskt korrekt idag, tidsandan svänger snabbt, vi kristna behöver ha djupare grund än så för våra åsikter.

Idag fortsätter jag och Micael Grenholm debatten med SD-ledningen, genom en till artikel i Svenska Dagbladet.

Ikväll kommer jag att medverka på Livets ord i Uppsala i det tredagarsseminarium de ordnar.

Som väntat blir jag och Micael Grenholm utsatta för bombardemang av kritik från kristna Sverigedemokrater. Det finns på olika Facebooksidor och kommentarsfält av olika slag. Jag har långt ifrån läst allt, men lite har jag plockat upp.

Här följer ett försök till svar och kommentar på några av de kritiska punkterna.

En sådan skriver på en blogg att jag är folkförrädare, sänd av satan för att driva Sverige in i det muslimska kalifatet.

Svar: en riktigt kraftig salva, att jag skulle vara sänd av Satan – nu har jag ju hela mitt liv sedan 18 års ålder arbetat med ledar- och förtroende uppdrag i hela svenska kristenheten, och får inbjudningar idag till alla kategorier av kyrkor och samfund, så om detta stämmer måste förvillelsen vara total i kristenheten, varför skulle någon kyrka vilja bjuda in eller lyssna på någon som är sänd av Satan. Att jag skulle vilja driva Sverige in i det muslimska kalifatet, något sådant har jag aldrig sagt vad jag minns, jag vet inte här vad kritikern åsyftar.

Det är skrämmande att en sådan som du har rösträtt.

Svar: Ja, så kan det vara, jag tackar för den kristligt kärleksfulla kommentaren. Om man ska börja dra in rösträtter, frågan är ju vilka kritikern åsyftar, det kan ju knappast gälla bara mig.

Börjar faktiskt allvarligt undra hur pass kristna författarna är . kan de till och med vara falska profeter som Jesus varnar för?.

Svar: Här tycker jag nog kritikern överdriver vår betydelse, att Jesus särskilt skulle tänka på mig och käre broder Grenholm när han talade om falska profeter. Jag tror att Kristus är uppstånden från det döda och att Jesus är Herre, och har varit med i en lokal kristen församling i hela mitt liv, och vet att jag är en syndare frälst av nåd, utan korset finns inte någon frälsning för mig. Har svårt att se att jag missar något här angående min frälsning, men man får gärna precisera kritiken. När det gäller falska profeter, det ska pröva i den kristna församlingen, och i gemenskapen av församlingar, och även om jag får utstå mycket kritik, främst från teologiskt liberala kretsar och light-evangelikaler, tycker jag nog att jag har hyfsat förtroende i vissa kristna kretsar.

Hela boken grundar sig på en lögn.

Här menar man visst att Jesus och hans föräldrar inte flydde till Egypten, och inte kunde klassas som flyktingar. Nu står det faktiskt i Bibeln att de flydde, så de som framför den här kritiken har nog en helt annan bibelsyn, och ser ner på bibelordet på ett sätt som vi inte gör.

Vi ägnar oss åt nitisk vänsteragitation.

Här förstår jag inte kritiken. Jag och Grenholm tror på marknadsekonomins välsignelser, jag har vid sidan om att vara pastor jobbat inom näringslivet i stort sett hela mitt liv efter doktorsexamen vid 29 års ålder. Jag tycker nog att jag i själva flyktingpolitiska frågan har ungefär samma uppfattning som tidigare regeringsledningen, Reinfeldt & Borg, och de kan väl knappast kallas för att driva vänsteragitation. För att inte tala om tidigare KD-ledaren Alf Svensson, har han drivit vänsteragitation? Jag har samma uppfattning som Alf Svensson i denna fråga.

Vi har farit vilse när det gäller frihandel och marknadsekonomi.

Liknande typ av kritik. Har svårt att förstå exakt vad man menar. Jag tror att marknadsekonomin är det bästa för att hjälpa världens fattiga folk. Tyvärr har vi för lite marknad, de fattiga ländernas exportprodukter där de har stark konkurrenskraft beläggs med tullar, och motsvarande produktion i rika världen gynnas, medan rika världens produkter säljs tullfritt globalt. Det är brister i marknadsekonomin som missgynnar de fattiga.

Vi är korkade.

Detta är en form av kritik som är mycket rationell, och vi har mycket svårt att värja oss mot den. Hur ska man argumentera för att man inte är korkad? Och hur definierar kritikern korkad? Menar kritikern att han inte är korkad medan vi är korkade? Jag överlåter till bloggläsarna i allmänhet att bedöma detta, jag känner mig nog lite ställd mot väggen här. Jag är nog så pass korkad, så att jag inte riktigt vet vad det är att vara korkad, då är det nog illa ställt.

Vi är betalda av vänsterextremister.

Självklart är vi det. Jag har fått ett litet anslag av tyska vänsterextrema sekten Baader-Meinhof-ligan som faktiskt lever kvar i skymundan och i hemlighet. Kommunistregimen på Cuba brukar också skicka mig pengar för att uppmuntra mig i min verksamhet,  och Venezuelas vänsterpresident Chavez brukade skicka en liten slant från sina oljevinster, tyvärr upphörde betalningarna när han dog häromåret. Dessutom finns det ett institut som verkar för att främja Che Guevaras idéer som rikligt skickar pengar, för att inte tala om stiftelsen för främjandet av Karl Marx minne som håller till på Plymouth street i sydöstra London, som brukar skicka en hacka då och då, för man tycker jag är så mycket vänster. För att inte tala om ung vänster som gärna tömmer hela kassan för att främja min & Grenholms verksamhet.

Jag är en förrädare och sätter mina landsmäns liv på spel.

En riktig salva, men eftersom jag inte är politiker, som stiftar lagar om invandring m.m. bör ju rimligtvis kritiken riktas mot tidigare och nuvarande regeringen, inte mot kära bröderna Swärd & Grenholm som är ytterst obetydliga i detta sammanhang.

Vi drar skam över kristenheten i stort.

Om detta stämmer är det naturligtvis mycket sorgligt. Jag vet inte hur många som delar kritikerns ståndpunkt här. Det behöver också preciseras i vilka avseenden vi drar skam över kristenheten, annars är det svårt att kommentera denna form av kritik.

Vi gör oss till domare över andra kristna, vi svartmålar och demoniserar andra kristna genom påståenden av tvivelaktig sanningshalt.

Detta kan ju hävdas om allt och alla som för fram någon bestämd ståndpunkt i någon fråga, och där man vet att vissa delar av svensk kristenhet har en annan uppfattning. Så är det uppenbarligen i denna fråga, men det gäller ju också alla andra frågor. Frågan är ju här hur kristna Sverigedemokrater beskriver andra kristna som inte delar deras uppfattning, jag känner mig nog också lite svartmålad, demoniserad här. Vi kanske ”simmar alla i samma båt” här, som Refaat el Sayed brukade säga på åttiotalet.

Till sist.

Ett försynt påpekande från oss är att alla kritiker först läser vår bok. I kritiken ges inte någon antydan om att kritikerna har läst boken, eller diskuterar något av bokens innehåll eller tankar. Boktiteln kritiserar också men man bör nog läsa boken först, innan på ett rimligt sätt kan tolka boktiteln.