En utmaning att ändra kyrkornas opinionsbildning

~ stefan

Nu tänkte jag lägga mig i den riktigt tunga kyrkopolitiken i Sverige. Vi har ju ett unikt samlande organ i svensk kristenhet som heter Sveriges Kristna råd. Den bredd som detta råd har är unikt, jag vet knappt någon motsvarighet i något annat land, genom att ortodoxa, katolska, pingstvänner, Livets Ord, Vineyard, Svenskkyrkliga, traditionellt frikyrkliga – alla är med.

Jag vet att denna formella ekumenik ofta ringaktas i de troskarismatiska kretsar där jag mest rör mig, ibland ses det som oviktigt, ibland blir det en ren demonisering av en organisation och struktur.

Jag tror dock att Sveriges kristna råd behövs, och svensk kristenhet behöver en samlad röst. Inom Evangeliska Frikyrkan har vi dock tidigare betonat att SKR inte ska säga för mycket, det blir lätt att man säger saker som vissa samfund inte gillar.

Den opinionsbildning SKR har nu, tycker jag är bra, försöker hitta en samlad kristen röst i aktuella frågor, där man är överens.

Jag har dock ett förslag till förändring. Det handlar om generalsekreteraren. Tidigare var det Sven-Bernhard Fast, som sedan blev biskop i Visby stift. Under senare år har det varit Karin Wiborn som tidigare var samfundsledare i Baptistsamfundet. De har varit utmärkta och samlande administratörer. De har dock inte varit kända utanför kyrkornas värld.

Jag tror att nästa gång det blir dags att välja generalsekreterare, jag antar att det inte dröjer så länge, då Karin har haft detta jobb i en del år, då skulle man välja någon som kan vara en profilerad opinionsbildare, och som framförallt rör sig utanför den internkyrkliga sfären. Som blir en kyrkornas samhällsröst, och som kan vara det på ett sätt så att både pingstvänner, svenskkyrkliga, katoliker, livetsordare m.m. känner sig bekväma.

Jag föreslår att vi satsar på att välja Joel Halldorf som kommande generalsekreterare i Sveriges kristna råd. Han är den person som jag tror bäst skulle kunna axla en sådan mantel. Jag skriver detta nu eftersom hans namn dyker upp när det gäller att bli biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan. Jag tror att det här uppdraget skulle passa ännu bättre.

Opinionsbildningen behöver läggas om och bli mer snabbfotad och kompetent. Nuvarande SKR-modell där ett antal kyrkoledare ska komma överens, det kan funka i vissa frågor, där man gör planerade utspel. Men i dagens snabbfotade medievärld behöver vi ha en generalsekreterare som får ett tydligt mandat att vara en kyrkornas gemensamma röst, och som snabbfotat kan delta i debatter, svara på inlägg, träda fram i paneler och intervjuer. Här tror jag att Joel skulle passa bäst, han har också den breda bildning som uppdraget kräver, och den ingående förankringen i kyrkornas värld.

  • Mattias

    Joel kommer aldrig att bli en ledare. Han är född till att vara analytiker.

  • Inge

    Troligen inte bara den Evangeliska Frikyrkan som undviker att säga saker som vissa andra samfund eller andra religiösa grupper inte gillar?
    Att inte riskera den kyrkopolitiska vänskapen är troligen viktigare än att hålla sig till Bibeln?
    De statliga bidragen vill man ju antagligen heller inte riskera?

    Stefan om du nu verkligen menar allvar med att lägga dej i den riktigt tunga kyrkopolitiken i Sverige? Ställ dej då till SKRs förfogande som frivillig kandidat att leda SKR framöver. Jag är beredd att ge min röst om du blir nominerad.

  • Mikael Nyman

    Jag kan inte se i Bibeln att kyrkan fått något uppdrag att direkt vända sig till makten för att åstadkomma politiska förändring. Vissa politiska idéer kan bygga på filosofier som är oförenliga med vad Bibeln lär (som t.ex. marxism eller nazism), i sådana fall bör det ingå i kyrkans ”ordinarie” förkunnelse att lära ut detta.

    Med en ledarskapsmodell där företrädarna utan förankring medlemmarna kan göra uttalanden, uppstår lätt det problemet att det är oklart vilka man egentligen företräder. När det gäller SEA så har deras företrädare vid några tillfällen skrivit debattartiklar etc där det jag funnit det oklart om det är företrädarnas personliga åsikter som förs fram, eller om åsikterna är förankrade i SEA:s styrelse eller medlemmar/samarbetsorganisationer. Det var väl bland annat detta som gjorde att Pingst och SAM drog sig ur. Skulle samma modell införas i SKR kan jag tänka mig liknande problem.

  • wildwest63

    Väldigt problematiskt med SKR. Det vore ju i den bästa av världar (eller som det kanske var tidigare?) en röst som omfattar biblisk kristendom eftersom man inbillar sig att kristna från alla samfund ändå skulle vara överens om Bibeln som Guds ord. Så är det ju inte längre. När man får svävande besked från SKR avseende aborter, homosexualitet, Israels rätt att existera och försvara sina gränser, samt inlägg i partipolitiken om klimat-, genus- och identitetspolitik – då finns för mig ingen anledning att bry mig om SKR eller anse att det ens är bra att de finns till. De ger en bild av kristendom till politiker, opinionsbildare och på religionsområdet analfabetisk allmänhet som inte är sann.

    Det har alltid funnits nyansskillnader mellan kyrkorna. Förr i tiden betraktade man barndöparna inom Sv kyrkan som icke-kristna. Idag är vi ändå längre ifrån samsyn. Jag vet inte hur rollen som kyrkans röst i samhället ska lösas. Det vore bättre med enskilda tongivande debattörer, kanske med mandat från resp samfund, än att försöka samsas intill oigenkännlighet. Man kan säkert samarbeta i vissa frågor.

    Däremot håller jag med om att rösten rent generellt behövs, att den måste vara betydligt mer snabbfotad och inte väja för debatter, smutskastning och de sociala mediernas ståndrätter. Där behövs en hårdhudad övertygad person, vem det än är. Ingen mjukis. Helt enkelt för att kristendomen inte är nånting mjukt, det är himmel eller helvete, evig förtappelse eller evig välsignelse – men redan där skär det sig väl numera i SKR…

  • Stanley Östman

    Logiskt att du som gillar ryggdunkarnas representativa sammanhang för kristenheten försvarar strukturen SKR.

    De som haft rätt hela tiden är de som i generationer myntat uttrycket – ”Utanför lägret med Jesus”.
    Tidigare föraktade av övriga kristenheten, men deras devis har en profetisk bärighet.

    Vill man värna väckelsebudskapet om evighetsallvaret, då värnar man inte SKR !

    Vill man däremot värna deltagande med dialog bland de sekulära samtida och spilla sin tid på det uddlösa politiska spelet, då är säkert SKR en vällovlig plattform.
    Men det är knappast en plattform för förkunnare som främjar omvändelseförkunnelse !

    Sen till sist:
    Ni som främjar representativa kristna plattformar där ni utger er för att ge röst till era egensnickrade politiska idéer med kristen täckmantel kommer att fortsättningsvis uppleva att era tankebyggnader inte har de mandat ni eftersträvar.
    Det kommer allmänheten att se och uppleva, för ni tar er anspråk från det som inte var er givet.
    Ni kommer att framställas pss. som stora delar av kristenheten tidigare förhållit sig till kyrkornas världsråd – ni talar inte i evangeliets sak & ni har inte mandat för uppdraget även om ni får politiskt gillande från de politiska hemvister ni sympatiserar med.

  • Petri Kinnunen

    Kan du ge exempel på: ”När man får svävande besked från SKR … , Israels rätt att existera och försvara sina gränser …”

  • GoranDuvenett

    I gamla testamentet finns det gott om exempel där profeter fick uppdrag att direkt vända sig till makten. T.ex profeten Jeremia. Gäller fortfarande GT som exempel?

  • Mikael Nyman

    Man kan inte bygga läror på exempel. Läror måste byggas på klara bibelord. Ofta när kyrkliga företrädare gör politiska uttalanden så tar de ställning i sådant som Bibeln inte har någon klar undervisning om. I

    Det kan finnas politiska åsikter som kommer i konflikt med vad Bibeln lär. Även i dessa fall skulle jag ändå tycka att kyrkans strategi borde i första hand borde vara att ta upp detta i sin vanliga förkunnelse ute i församlingarna.

  • Bread 4Life

    Gud kommer döma alla dessa falska fåraherdar!

  • Jonas Rosendahl

    ”Man kan inte bygga läror på exempel. Läror måste byggas på klara
    bibelord. Ofta när kyrkliga företrädare gör politiska uttalanden så tar
    de ställning i sådant som Bibeln inte har någon klar undervisning om”
    Denna text borde printas ut och säljas som tavlor. :-)

  • Jonas Rosendahl

    Bästa analysen på länge. :-)