Gläder mig mycket åt det steg ni har tagit! ”alltför mycket av vår kristna verksamhet i Sverige idag alltför introvert.” Tror ert steg är profetiskt. Behöver inte skriva: Herren vare med er. Just det har han ju lovat när vi går denna väg. ”Hela världen” och”alla dagar intill tiden slut”, gäller ju Östermalm och 2017.

Men om det inte funkade med en etablerad kyrka, dessutom belägen på Östermalm, dessutom med lokalhistoriskt intresse – hur ska det då fungera utan kyrka, utan samlingslokal? Östermalm är inte platsen för demonstratoner, friluftsmöten med högtalare, knappast heller vilken kontorsaktig samlingslokal som helst.
Dessutom håller jag inte med om att Östermalm skulle vara något av det mest avkristnade som Stockholms innerstad har att erbjuda. Här finns många äldre traditionella kristna som går i Sv kyrkan. Man kan tycka vad man vill om dessa, men det bästa sättet att nå dem är att aktivera prästerskapet i Oscars och Hedvig Eleonoras församlingar på ett bättre sätt. Jag tror det blir väldigt svårt att etablera frikyrklig verksamhet bara sådär. Det finns t-bana. Man åker från Östermalm till de frikyrkor i stan man vill besöka för övrigt.
Har dock inget emot att en väckelse utbryter som sätter stad och land i brand.

Hej Gustav,
tack för respons. Träffar dig gärna när du är i Stockholm nästa gång. HÖr av dig då.
hälsar
Stefan Swärd

Det tråkiga är ju just detta med prästerskapet som inte lyckas attrahera folk till sina kyrkor. Det är tragiskt med dessa fina kyrkor som inte används och står nästan tomma. Det finns dock många traditionskristna på Östermalm. Få för dig att bygga om Hedvig Eleonora till moské, då blir det nog liv i luckan trots allt.
Jag tror man måste satsa hårt i en stadsdel som Östermalm på framgångsrika personer som är personligt troende kristna. Man måste känna igen sig. Det finns en del personer i finansbranschen, som jag känner löst, som skulle kunna hålla föredrag över bostadskrisen, över nya skatteregler, över global ekonomis fördelar och nackdelar. Men som i sina presentationer inte sticker under stol med sin kristna tro och framhäver fördelarna med den. Det är det som kan slå på Östermalm. Inte några skräniga ungdomsfestivaler, inte några demonstrationer, skrälliga utomhushögtalare där Stefan talar om himmel och helvete – det funkar inte.
Seriösa människor med en seriös tro som talar om aktuella spörsmål. Det skulle i alla fall locka mig.
Det tråkiga här – nu kanske jag är för pessimistisk – är att så få som kommit nån vart i samhället har lust att visa upp sin kristna tro. Alla är vi rädda, ängsliga att göra bort oss, medan jag tror det är tvärtom.
Men börja för allt i världen inte med politiskt kontroversiella frågor som Grenholms nedmontering av välfärdssamhället, aborter, homosexualitet. På Östermalm har man en chans, en enda, att göra sig trovärdig.

Du har många intressanta poänger. Samtidigt undrar jag om det verkligen är så särskilt annorlunda på Östermalm än på andra ställen. Det behövs kristna ledare som tror på Jesus som Kristus, Bibeln som Guds Ord och som är beredda på att satsa långsiktigt och uthålligt i sina relationer. Huvudproblemet för majoriteten (som ju är äldre och bor i ensamhushåll) är ensamheten. Ett huvudproblem för yngre är stress, karriären och splittrade relationer. Många funderar också på om det finns någon mening med livet och på vad som händer när man dör. Många ser på ett sätt Svenska kyrkans präster som andliga auktoriteter, samtidigt innehåller detta perspektiv en dubbelhet i det postmoderna och postkristna kulturen som kännetecknas av en riktning bort från kristen tro. Detta i kombination med en kyrka som är så sekulariserad att man där ofta bara möter budskapet ”Välkommen in i värmen” eller ”Välkommen hem”. Därför finns det säkert ett stort sug efter präster och andliga ledare som är lyhörda, öppna och tydliga med Bibelns budskap – framför allt i frälsningsfrågan, men också i de mer kontroversiella frågor du nämner, som ofta är mer lätt-tillgängliga och enklare att börja diskutera. Min upplevelse är att de sedan snabbt leder vidare till de mer centrala frågorna som synen på Jesus och Bibeln.