Till mångas ateisters förtvivlan blir religionen allt viktigare i Sverige. I ett genomsekulariserat Sverige där varken politisk elit eller medieelit saknar de mest elementära kunskaperna om religion blir kommenterar och analys valhänta och saknar all form av kunskap om kristna kyrkor eller andra fenomen.
Det behövs en journalistisk granskning av religiösa fenomen. Men den måste bygga på kunskaper och förståelse om det fenomen man vill granska.
Ett paradexempel på hur förutfattade meningar och okunniga perspektiv präglar ett program är Uppdrag granskning TV-program om Livets ord som sändes 25 november. Huvudtesen var att Livets ord samlar in mycket pengar under tvivelaktiga former. Livets ord har varit det i särklass mest kritiskt granskade i svenska medier senaste 32 åren. Det börjar bli något tröttsamt.
Men alla kristna samfund och organisationer lever på frivilliga gåvor och gör ständigt stora ansträngningar för att samla in pengar. Det finns inte någon annan som betalar verksamheten. Principen om tiondegivande är en urgammal kristen princip. Frikyrkorna har alltid en frivillig insamling av pengar, det är ju endast Svenska kyrkan som tillämpar en obligatorisk insamling av pengar genom kyrkoskatten. Även om Livets ord har varit en framgångsrik verksamhet under många år, så har inte deras ekonomi varit mer omfattande än vilket annat frikyrkosamfund som helst. Om Uppdrag granskning vill avslöja märkliga former av insamling till kyrkor är väl den obligatoriska kyrkoskatten till Svenska kyrkan det som sticker ut allra mest.
Om man kritiskt ska granska någon kristen kyrka för att hantera mycket pengar och stora rikedomar bör man inte ge sig på Livets ord utan Svenska kyrkan, det är den enda rika kyrkan i Sverige. Man har dessutom i särklass bäst löneläge för anställda i jämförelse med frikyrkorna. Ska man göra en granskning av Ulf Ekmans ekonomi borde man göra en helhetsgranskning med inkomster och royalties av hans mycket omfattande bokförsäljning. Menar Uppdrag granskning av Ulf Ekman har haft betydligt högre löneläge än Svenska kyrkans biskopar? Den frågan svarar de inte på ens. Lönejämförelser bör också bygga på tydlig redovisning av sidointäkter, t.ex. bokroyalties. Hur Livets ord hanterar missionsmedel, man kan ju då inte bara belysa en mycket stor församling i Ukraina utan istället belysa helheten av missionsmedel. Att man offentligt redovisar detaljer i pensionsförmåner och löner är inte praxis i kyrkor och samfund, jag vet inte varför Livets ord skulle krävas en annorlunda hållning. Granskningen gällde ju en del år tillbaka i tiden då kontanta betalningar var vanligt, den avgörande frågan var om det var svarta pengar eller inte. Det antyddes i programmet men det gavs inte några belägg för det. Svart betalning av predikoarvoden är förkastligt, Uppdrag granskning antydde detta men förde inte detta i bevis. Att det för ett antal år sedan var kontantbetalningar är inte något bevis för svarta pengar.
Visst kan man ha synpunkter på styrningen av Livets ord, men det har ju varit helt frivilligt att vara med i församlingen. Ska man kritisera kristna kyrkor för toppstyrning är det väl mer relevant att ge sig på globala samfund som Katolska kyrkan som ytterst styrs av påven och Frälsningsarmén som är en global rörelse. Tidigare följde inte Livets ord normal frikyrklig praxis när det gäller redovisning av inkomster så vitt jag vet, men de som var mycket kritiska mot detta blev ju knappast medlemmar i församlingen. Nye föreståndaren Joakim Lundqvist har ju här ambitionen att mer närma sig den vanliga frikyrkliga praxisen när det gäller transparens och förankring, vilket jag personligen tycker är bra.
Den växande religiositeten i Sverige behöver kritiskt granskas. Men där det behövs kritisk granskning duckar både media och politiken. Mer än 300 personer har rekryterats i Sverige till Islamiska staten. Allt tyder ju på att det handlar om personer som har funnits i moskémiljöer i Sverige, alltså religiösa miljöer. När religion och våld förenas blir det riktigt farligt. En eloge till Gefle Dagblad som varit banbrytande för den typen av kritiska reportage. Det handlar inte om religion hävdar officiella Sverige. Men om de berörda personerna som rest till IS varit aktiva i en lokal moské handlar det om religion. Gefle Dagblad har kunnat visa att Gävles moské velat sprida en extrem tolkning av islam, den salafistiska grenen, den gren som bland annat IS utgår ifrån. Mona Sahlin är Sveriges nationella samordnare mot våldsbejakande extremism har ställt sig positiv till GD:s granskning. Här har det funnits en utveckling i flera år som sekulära media helt missat.